Bakgrund: Levercirros är en sjukdom där en omfattande leverskada medfört att levern förlorat stora delar av dess egenskaper. Leversjukdomar ger symtomdebut i sent stadium vilket ger förödande och snabbt inverkande konsekvenser för de drabbade. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med levercirros. Metod: En allmän litteraturstudie med en induktiv ansats genomfördes med nio resultatartiklar. Resultatartiklarna bearbetades och granskades vilket sedan sammanställdes till olika kategorier. Resultat: Fyra kategorier identifierades: Erfarenheter av begränsningar i vardag och arbete, erfarenheter av inverkan på nära relationer, erfarenheter av emotionell påfrestning och erfarenheter av bemötande från omgivningen. Patienter upplevde en negativ påverkan på vardags- och fritidsaktiviteter samt att en påverkan på den psykiska hälsa och nära relationer anträffades. Patienterna präglas av fördomar och dåligt bemötande från omgivningen respektive vårdpersonal. Konklusion/implikation: Bristen på personcentrerad omvårdnad relaterat till fördomar hos vårdpersonal leder till ökade vårdköer samt höjda vårdkostnader. Genom vidare forskning kan erfarenheter av att leva med levercirros spridas och bidra till att dessa personer får en mer adekvat och personcentrerad vård. / Background: Liver cirrhosis is a disease in which extensive liver damage causes the liver to lose large parts of its properties. Liver diseases cause the onset of symptoms at a late stage, which has devastating and fast-acting consequences for those affected. Aim: The purpose was to elucidatepatients' experiences of living with liver cirrhosis. Method: The study was ageneral literature study with an inductive approach and included nine result articles. The resulting articles were processed and reviewed, which were then compiled into different categories. Results: Four categories were identified: experience of limitations of everyday life and work, experience ofthe impact on close relationships, experience of emotional stress and experience of treatment from the environment. Patients experienced a negative impact on every day and leisure activities and a negative impact on mental health and close relationships were encountered. The patients were met by preconceptions and bad treatment from the environment and care staff. Conclusion/implication: The lack of person-centered care related to preconceptions of nursing staff leads to increased care queues and care costs. Through further research, experiences of living with liver cirrhosis can be spread and contribute to these people receiving more adequate and person-centered care.

Bakgrund  Förekomsten av typ 2-diabetes ökar globalt. Att ha ohälsosamma levnadsvanor ökar risken för komplikationer och följdsjukdomar av diabetes samt bidrar till höga samhällskostnader och sjukdomsbördan i Sverige. Till levnadsvanor hör kostvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholbruk. Sjuksköterskor har en viktig roll att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes. Stigmatisering och bristande kommunikation kan försvåra och utgöra ett hinder i sjuksköterskans arbete och bemötande. Motiverande samtal är en personcentrerad rådgivningsstil som kan användas för att stärka personens motivation till förändring. Det finns ett behov av att sammanställa aktuell forskning för att se hur motiverande samtal fungerar i detta sammanhang.  Syfte  Syftet var att beskriva motiverande samtal för att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes.  Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke-systematisk litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar inkluderades. Litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De inkluderade artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet analyserades utifrån en integrerad dataanalys.  Resultat  I resultatet har det framkommit att motiverande samtal kan fungera för att främja hälsosamma kostvanor och fysisk aktivitet hos personer med typ 2-diabetes. Vidare visades att kommunikationen samt relationen förbättrades mellan sjuksköterskor och personer med typ 2-diabetes där även förbättrad fysisk, psykisk och social hälsa kunde ses. Resultatet diskuterades utifrån Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga aspekter av omvårdnad som handlar om att se personen bakom sjukdomen.  Slutsats  Denna litteraturöversikt belyser hur motiverande samtal kan fungera för att främja hälsosamma levnadsvanor och hälsa hos personer med typ 2-diabetes. Sammanställningen av aktuell forskning visar att det finns positiva samband mellan motiverande samtal och förbättrade kostvanor och fysisk aktivitet. Detta kan appliceras i sjuksköterskans profession för att stödja personer till förändrade levnadsvanor och hälsa. / Background  The prevalance of type 2 diabetes is increasing globally. Having unhealthy lifestyle habits increases the risk of complications and sequelae of diabetes and contributes to high social costs and the burden of disease in Sweden. Lifestyle habits include diet, physical activity, smoking and alcohol use. Nurses have an important role in promoting healthy lifestyles and health in people with type 2 diabetes. Stigmatization and lack of communication can make it difficult and constitute a barrier in the nurse's work and approach. Motivational interviewing is a person-centered counselling style that can be used to strengthen the person's motivation to change. There is a need to compile current research to see how motivational interviewing function in this context.  Aim  The aim was to describe motivational interviewing to promote healthy lifestyle habits and health in people with type 2 diabetes.  Method  In order to answer the purpose, a non-systematic literature review was made in which 11 scientific articles were included. The scientific articles were obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The included articles have undergone a quality review in accordance with Sophiahemmet University's assessment documents. The result was analyzed based on an integrated data analysis.  Results  In the result, it has emerged that motivational interviewing can work to promote healthy dietary habits and physical activity in people with type 2 diabetes. Furthermore, it was shown that communication and the relationship improved between nurses and people with type 2 diabetes, where improved physical, mental and social health could also be seen. The result was discussed based on Travelbee's nursing theory about interpersonal aspects of nursing which is about seeing the person behind the illness.  Conclusions  This literature review highlights how motivational interviewing works to promote healthy lifestyle habits and health in people with type 2 diabetes. The compilation of current research shows that there are positive connections between motivational interviewing and improved dietary habits and physical activity. This can be applied in the nursing profession to support people to change lifestyles and health.

Introduktion: Under pandemins första våg av SARS-CoV-2 inverkade ett flertal faktorer på den vård och omvårdnad som gavs till kritiskt sjuka i covid-19. Intensivvårdssjuksköterskorna arbetade under ansträngda förhållanden och de anhöriga fick inte besöka avdelningarna, vilket lämnade patienterna i en utsatt position. Hur situationen påverkat och hanterats av de berörda kan ge information om hur intensivvården kan förbättras och vad som är viktigt att prioritera under svåra omständigheter. Syfte: Att beskriva patients och anhörigs erfarenheter av intensivvårdskrävande sjukdom till följd av Covid-19 och hur det påverkat dem efter sjukhustiden. Metod: En enskild instrumentell fallstudie med flera underenheter användes som metod, där semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier erhölls ur analysen: ”Inget var som vanligt” som visar hur insjuknandet och sjukhustiden var och upplevdes, samt ”Vägen tillbaka” som beskriver hur paret påverkats av sjukdomstiden i olika avseenden och hur de erfarit efterförloppet. Studien visar att den personcentrerade omvårdnaden blev lidande till följd av tids- och personalbrist samt frånvaro av anhörigkontakt mellan intensivvårdssjuksköterska och anhörig. Däremot skapades goda relationer mellan anhörig och ansvariga läkare med hjälp av digitala kommunikationsverktyg trots avsaknad av fysiska möten. Trots ett gott stöd från ansvariga läkare utvecklade anhörig psykiska besvär efter sjukhustiden, och en avsaknad av stöd i efterförloppet framkom. Slutsats: Tid och resurser avsatta för att både vård och omvårdnad ska kunna utföras med god kvalitet, och för att stärka ett personcentrerat förhållningssätt måste säkras vid speciellt krävande omständigheter. Det finns potential för användandet av digitala kommunikationsverktyg för att möjliggöra ett personcentrart förhållningssätt i situationer där anhöriga av olika anledningar inte fysiskt kan närvara på IVA, och detta bör utforskas ytterligare. Uppföljningen av patient och anhörig efter kritisk sjukdom bör också utvecklas och stärkas. Sammantaget skulle dessa faktorer kunna stärka det personcentrerade förhållningssättet, minska anhörigas stress, förbättra omvårdnadskvalitet för patienten samt minska psykiska symtom i efterförloppet.