Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största hälsoproblem både i Sverige och globalt sett. Konsekvenserna som följer efter en hjärtinfarkt är många, såväl fysiska som psykiska. Det är inte ovanligt att en mängd psykiska påfrestningar uppstår i efterförloppet och kan förorsaka en krisreaktion och psykisk ohälsa som leder till ett lidande. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av en genomgången hjärtinfarkt med fokus på psykisk ohälsa. Metod: En allmän litteraturöversikt med en tematisk analysmetod har genomförts. Studien innefattar endast vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod där 15 artiklar inkluderades via sökningar i tre databaser och efter genomförd kvalitetsgranskning. Resultat: Tre huvudteman med respektive två och tre underteman framkom efter genomförd dataanalys där det gestaltades ett genomgående resultat som påvisar och beskriver upplevelsen av psykisk ohälsa och krisreaktion efter en hjärtinfarkt. Orsaker till detta kunde vara att det skett en plötslig förändring i livet, att självbilden blivit hotad och det uppstod rädsla för återfall och att drabbas av en ny hjärtinfarkt. Resultatet beskriver även patienternas väg tillbaka efter att chocken samt efterföljande reaktion och bearbetning av händelsen lagt sig, för att sedan gå in i en ny fas i livet. Slutsats: En hjärtinfarkt sätter livet på sin spets. Den traumatiska upplevelsen som en hjärtinfarkt innebär kan starta en kris hos patienten som präglas av olika känslor av psykisk ohälsa. Patienter hanterar den psykiska ohälsan olika och behöver individuellt anpassad vård för att bemöta deras unika behov i krisen som hjärtinfarkten framkallat i deras liv / Background: Myocardial infarction is one of the leading causes of health problems in Sweden and globally. The consequences following a myocardial infarction are many, both physical and psychological. It is not uncommon that several psychological stresses occur in the aftermath and can cause a crisis reaction and mental illness leading to suffering. Aim: The aim was to illuminate patients' experience of a myocardial infarction with a focus on mental illness. Method: A general literature review with a thematic analysis method was conducted. The study includes only scientific articles with a qualitative method where 15 articles were included through searches in three databases and after a quality review. Results: Three main themes with two and three subthemes, respectively, emerged after data analysis where a consistent result was formed that demonstrates and describes the experience of mental illness and crisis reaction after a myocardial infarction. Reasons for this could be that there was a sudden change in life, that the self-image was threatened and there was a fear of relapse and suffering a new myocardial infarction. The result also describes the patients' way back after the shock and subsequent reaction and processing of the event has subsided, to then enter a new phase of life. Conclusion: A myocardial infarction puts life on its edge. The traumatic experience that a myocardial infarction entails can start a crisis in the patient which is characterized by various feelings of mental illness. Patients deal with mental illness differently and need individual tailored care to meet their unique needs in the crisis the myocardial infarction has brought on in their lives

Bakgrund Kommunikation är utbytet av information, tankar och känslor mellan individer och något som används dagligen inom sjukvården. Hälso- och sjukvårdslagen samt patientsäkerhetslagen redogör för hur sjuksköterskan är skyldig att i samråd med patienten utföra omsorgsfull vård med respekt och omtanke. En vårdteori som används generiskt är den personcentrerade vården som bygger på att främja patientens självbestämmande och autonomi genom att göra denne delaktig i beslut samt att lyssna på vad denne har att säga. Genom att respektera patientens autonomi ökar dess självbestämmande och upplevelse av trygghet och tillit till vården.  Syfte Syftet är att belysa hur kommunikation mellan patient och sjuksköterska kan påverka patientens självbestämmande och autonomi.  Metod Studien är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar. Utvalda artiklar består av kvalitativa och kvantitativa ansatser och är insamlade från databasernas PubMed och CINAHL med hjälp av sökord. Efter urval har artiklarna granskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för att vetenskapligt klassificeras och kvalitetsgranskas. Sammanställning och analys av studiens resultat har gjorts med integrerad dataanalys.  Resultat Föreliggande studies resultat beskriver betydelsen av att bygga en god relation mellan patient och sjuksköterska. Detta kräver ett personcentrerat förhållningssätt där kommunikationen anpassas till patientens personliga kunskapsnivå för att minska kunskapsklyftorna gällande sjukdomsstatus för att självbestämmande ska vara möjligt. Omtänksamhet, respekt och förtroende mellan parterna gynnar patientens autonomi och självbestämmanderätt. Relationsbyggandet och utbildandet kräver tid vilket är en bristvara inom delar av vården, detta trots bevisning om att vårdtiderna blir kortare vid högre självbestämmande.  Slutsats Större resurser på ökad utbildning av sjuksköterskor inom ämnet kommunikation, patient-sjuksköterska skulle gynna patientens självkänsla, autonomi och självbestämmande. Ett varmt bemötande och intresse för patienten som helhet utan tidspress kan även korta vårdtiderna. / Background Communication is the exchange of information, thoughts, and emotions between individuals and is used daily in healthcare. The Swedish Health and Medical Services Act, as well as the Swedish Patient Safety Act, specify that nurses are obligated to provide careful care in consultation with the patient, with respect and compassion. A commonly used nursing theory is person-centered care, which aims to promote the patient's selfdetermination and autonomy by involving them in decision-making and listening to their perspectives. By respecting the patient's autonomy, their self-determination and sense of security and trust in healthcare are increased. Aim The purpose is to highlight how communication between patients and nurses can impact patients' self-determination and autonomy. Method The study is a non-systematic literature review based on 15 scientific original articles. The selected articles consist of qualitative and quantitative approaches and were gathered from the PubMed and CINAHL databases using search terms. After selection, the articles were reviewed based on the assessment criteria of Sophiahemmet University to be classified and quality-assessed scientifically. Compilation and analysis of the study's results were conducted using integrated data analysis. Results The results of the underlying studies point towards the significance of building a good relationship between the patient and nurse. This requires a person centered approach where communication is adapted to the individual knowledge level of the patient, in order to lessen the disease status knowledge gap, and in order to make self-determination possible. Thoughtfulness, respect and trust between the parties is beneficial for the autonomy of the patient, and the patients right to self-determination. Relationship building and education in healthcare requires time, which is of short supply within parts of healthcare, even though there is evidence that the period of care is shorter with higher self-determination. Conclusions Larger resources invested in education of nurses within the subject of communication, patient-nurse, would increase the patients level of self-determination, autonomy and selfesteem. A warm treatment in healthcare, and interest in the patient holistically without time pressure would even shorten the period of care.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett folkhälsoproblem som drabbar var tredje kvinna internationellt och var fjärde kvinna nationellt. För att dessa kvinnor ska få adekvat vård krävs att sjuksköterskan har kunskap, tid och strategier för att kunna identifiera våld. Därför är det viktigt att öka kunskapen hos sjuksköterskor om våld i nära relation och skapa strategier för att hjälpa dessa kvinnor. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som upplevt våld i nära relation.  Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsychINFO samt via manuell sökning. I resultatet inkluderades 12 vetenskapliga artiklar publicerade år 2013–2023. Fribergs 5-stegs-modell användes som dataanalysmetod.  Resultat: Resultatet delades in i två huvudteman; Utmaningar i mötet och vikten av stöd. Huvudfynden var att sjuksköterskor upplevde bristande utbildning, tidsbrist, otillräckligt stöd samt omfattande emotionell påverkan i mötet med våldsutsatta kvinnor.   Slutsats: Resultatet visar att det finns flera utmaningar i mötet med våldsutsatta kvinnor. Genom att få ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som har upplevt våld i nära relation kan områden som behöver förbättring identifieras. Utbildning och tid är faktorer som underlättar screening för sjuksköterskor. / Title: Opening Pandora's Box - A Literature Review of Nurses’ Experiences of Encountering Women Exposed to Domestic Violence. Background: Domestic violence is a public health problem affecting one in three women internationally and one in four nationally. For these women to receive adequate care, the nurse needs to have the knowledge, time, and strategy to identify the violence. Therefore, it is important to increase the knowledge of nurses about intimate partner violence and create strategies to help these women. Aim: To describe nurses' experiences of encountering women who have experienced domestic violence.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach. Article searches were performed in the Cinahl, Medline and PsychINFO databases as well as via manual search. The results included 12 scientific articles published between 2013–2023. Friberg's 5-step model was used as a data analysis method.  Result: The results were divided into two main themes; Challenges in the encounter and the importance of support. The main findings were that nurses experienced a lack of education, lack of time, insufficient support and extensive emotional impact meeting women subjected to violence. Conclusion: The results show that there are several challenges in dealing with abused women. By gaining an increased understanding of the nurse's experiences of meeting women subjected to domestic violence, areas that need improvement can be identified.  Education and time are factors that facilitate screening for nurses.

Bakgrund: Sjukdomen KOL är ett allvarligt sjukdomstillstånd som innebär andnöd, nedsatt livskvalitet och begränsad fysisk kapacitet. Det är en vanlig folksjukdom i Sverige och globalt kräver sjukdomen ungefär 3 miljoner liv varje år. Det är vanligt att få tillfälliga försämringar i sin KOL i form av exacerbationer och fler än 75 % av patienterna drabbas av detta. Ofta leder exacerbationer till högre risk för en sämre sjukdomsprognos samt att dö i förtid. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av KOL-exacerbation. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tolv artiklar. Dataanalysen genomfördes med Fribergs analysmodell för kvalitativ metoddesign. Resultat: Resultatet omfattade tre huvudteman och åtta subteman. Huvudtemat Informatik med tillhörande subteman; Att bli lyssnad på, Att bli informerad och Bekräftelse. Huvudtemat Autonomi med subteman; Förlust av fysiska aspekter, Förlust av makt och kontroll och tredje huvudtemat Inre Emotionella Processer med tillhörande subteman; Ångest och oro, Rädsla samt Skuld och skam.  Slutsatser: KOL-exacerbation är ett komplext sjukdomstillstånd som orsakar både fysiska och psykiska påfrestningar. Det finns därav utmaningar att vårda patienten ur ett helhetsperspektiv. Personcentrerad vård kan bidra till att patientens behov tillfredsställs även vid KOL-exacerbation. / Background: The disease COPD is a serious illness with shortness of breath, reduced quality of life and limited physical capacity. It is a common disease in Sweden as well as globally. Globally the disease claims approximately 3 million lives each year. It is common to have temporary worsening of their COPD called exacerbations and more than 75% of patients suffer from this. Exacerbations often lead to a higher risk of a worse prognosis of the disease and a premature death. Aim: The experience of exacerbation in chronic obstructive pulmonary disease - from a patient perspective. Methods: A literature review with qualitative method and inductive approach. Twelve articles were included after a quality review. The data analysis was conducted using Friberg's analysis model for qualitative method design. Results: The result comprised three main themes and eight subthemes. The main theme Informatics with subthemes: Being listened to, Being informed and Acknowledgment. The main theme Autonomy with subthemes: Loss of physical aspects, Loss of power and control and the third main theme Inner emotional processes with subthemes: Anxiety and worry, Fear and Guilt and shame.  Conclusions: COPD exacerbation has a negative affect on both the physical and mental health and implies a complex medical condition. There are challenges in caring for the patient from a holistic perspective. Person-centered care can help to meet the patient's needs even during an COPD exacerbation.

Bakgrund Klimakteriet är en hormonell förändring som alla kvinnor går igenom och är ett resultat av kvinnans fertila år. Den hormonella förändringen påverkar alla kvinnor men på olika sätt och upplevelsen av dess påverkan kan skilja sig mellan olika kvinnor. Symtomen som kvinnan upplever kan vara både fysiska och psykiska och kan komma att påverka kroppsbilden och den sexuella hälsan. Att uppmärksamma kvinnans upplevelse av klimakteriet, ge henne utrymme för sina tankar och erbjuda möjlighet att få stöd i detta kan styrka hennes egenmakt i livsstilsförändringen. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser och erfarenheter kring sin sexuella hälsa under klimakteriet. Metod Metod för studien var en icke-systematisk litteraturöversikt. Litteraturöversikten presenterar resultat från 16 vetenskapliga originalartiklar inhämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycInfo. De vetenskapliga artiklarna är av blandad design och har kvalitetsgranskats i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserat enligt en integrerad dataanalys. Resultat Litteraturöversikten resulterade i tre olika kategorier och tillhörande underkategorier baserat på huvudfynden i kvinnornas upplevelser. Följande kategorier har identifierats; Upplevelsen av menopausala symtoms inverkan på den sexuella funktionen, Effekter på den sexuella hälsan och Behov av behandling och stöd för ökad sexuell hälsa. Slutsats Litteraturöversikten påvisade att majoriteten av kvinnorna som genomgår klimakteriet upplever en negativ förändring i sin sexuella hälsa. Den förändrade kroppsbilden i kombination med menopausala symtom påverkade kvinnans sexuella funktion negativt. Många kvinnor beskrev en önskan om att få stöd och rådgivning av sjuksköterskan kring hur hon ska kunna återta egenmakt över sin sexualitet. För att kunna stödja kvinnan i den hormonella förändringen är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap kring klimakteriet och hur kvinnan kan komma att påverkas för att främja hälsa och välbefinnande. / Background Menopause is a hormonal change that women go through and represent the ending of women's fertile years. The hormonal change affects women but in different ways and the experience of its impact can differ between women. The symptoms that women experiences can be both physical and psychological and can affect the body image and the sexual health. Paying attention to a woman's experience of menopause, giving her space for her thoughts and offering the opportunity to receive support can strengthen her autonomy in this lifestyle change. Aim The purpose of this literature review was to describe women's experiences surrounding sexual health during menopause. Method The method used for the study was a literature review. The literature review presents results from 16 original scientific articles obtained from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. The scientific articles are of mixed designs and have been quality reviewed in accordance with Sophiahemmet University's assessment data and analyzed according to an integrated data analysis method. Results The literature review resulted in three different categories and associated subcategories based on the main findings from women's experiences. The following categories have been identified; The experience of menopausal symptoms and it’s effect on the sexual function, Effects on sexual health and Need for treatment and support for increased sexual health. Conclusions This literature review showed that the majority of women who undergo menopause experience a negative change in their sexual health. Many women described a desire to receive support and advice from the nurse on how she can be able to regain autonomy over her sexual health. To be able to support the woman during menopause it is important that the nurse has knowledge of how the woman may be affected to promote health and wellbeing.

Bakgrund Endometrios är en hormonberoende sjukdom vilken påverkar kvinnor i fertil ålder. Sjukdomen kan manifesteras genom symtom som tillexempel mensvärk, samlagssmärta. En av tio kvinnor i världen lever med endometrios vilket betyder att det finns stort behov av kunskap hos hälso- och sjukvården för att kunna erbjuda god vård till de berörda kvinnorna. För att ta reda på hur kvinnorna upplever bemötandet i vården vid endometrios har deras åsikter uppmärksammats för att presentera en samlad bild över hur fenomenet ser ut i verkligheten. Detta för att utifrån kvinnors erfarenheter och önskemål kunna förbättra bemötandet av hälso- och sjukvården. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av bemötandet vid endometrios. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt var vald metod för arbetet. Insamling av data skedde genom databaserna PubMed och CINAHL. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Både kvalitativa och kvantitativa studier inkluderades i litteraturöversikten. Resultat Resultatet sammanställdes till tre huvudkategorier: “Att bli bemött”, ”Bristande kommunikation” och “Förändrad självbild i samband med mötet”. Resultatet belyste att en bristande vårdmiljö samt avsaknaden av personcentrerad omvårdnad ledde till ökat vårdlidande för de berörda kvinnorna. Slutsats Trots att sjukdomen är vanlig upplevde kvinnorna otillfredsställande vård. Flertal kvinnor uppgav att deras symtom blivit normaliserade vilket hade resulterat i utebliven vård. Att befinna sig i en vårdsituation gällande endometrios innebar för många kvinnor en utsatthet då symtomen kunde vara nära kopplade integriteten och sexualiteten. Personcentrerad omvårdnad ansågs av många kvinnor vara viktigt för att uppleva ett respektfullt bemötande av vården. Kvinnornas upplevelser visade hur vården i de flesta fall inte levde upp till den kvalité som krävdes för att kunna erbjuda god vård vid endometrios. / Background Endometriosis is a hormonal dependent disease which affects women of fertile age. Symptoms like dysmenorrhea and dyspareunia are often associated with the disease. Endometriosis affects one in ten women, thus there is a need for knowledge and understanding within the medical field. So that the affected women are offered good care. To examine the woman's perspective of the phenomenon, women's statements were heard and observed to conduct an overall view of the issue. Ideally, women's experiences and wishes can be taken into account to promote better health care encounters. Aim The aim was to describe women’s experiences of encounters regarding endometriosis. Method This non-systematic literature review was conducted of 15 research articles. Data was collected through the databases PubMed and CINAHL. The Quality assessment was based on Sophiahemmet Högskolas scientific classification of studies which include qualitative as well as quantitative studies. Both qualitative and quantitative studies were included. Results Results were gathered into three main categories: “To not be acknowledged”, “Deficient communication” and “Altered self-image as a result of the meeting". Results highlight the impact of unsatisfying care and lack of person-centred care regarding endometriosis. Conclusions Although endometriosis is common, women are experiencing unsatisfying care. Several women speak about how their symptoms have been normalized which has resulted in a lack of care. Endometriosis is a disease that can affect intimacy and integrity; thus, women explained how they may experience discomfort and exposure during interventions with healthcare. Women explained that greater person-centred care would provide women with better encounters to healthcare while consultations due to endometriosis. The women's statements showed a lack of quality and support given by healthcare professionals which is needed in order to fulfil good quality care.

Bakgrund   Kognitiv sjukdom är ett av de ledande globala hälsoproblemen och förekomsten ökar i takt med en åldrande världspopulation. Att leva med en kognitiv sjukdom drabbar individers hälsa på ett multidimensionellt plan med lidande i form av besvärliga symtom, social stigmatisering, en hotad autonomi och nedsatt livskvalitet. Sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder är en central del i att lindra lidande i vården av dessa människor. Det finns dock fortfarande brister inom omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom. Musikinterventioner har visats vara effektiva som alternativa omvårdnadsåtgärder som kan bidra till en mer holistisk och personcentrerad vård. Syfte Syftet var att belysa betydelsen av musik som omvårdnadsåtgärd för hälsan hos personer med kognitiv sjukdom.  Metod Arbetet utgjordes av en icke-systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats. Systematiska sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO för att besvara syftet utifrån specificerade urvalskriterier. Insamlade artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Totalt 15 vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats inkluderades i resultatet och analyserades med en integrerad dataanalys.  Resultat En sammanställning av resultatet presenterades i tre huvudkategorier: Betydelse som symtomlindrande åtgärd, Betydelse för sociala interaktioner och Betydelse för välmående. Resultatet visade att musik som omvårdnadsåtgärd främjar symtomlindring av beteendemässiga och psykiska symtom samt kognitiva symtom. Det framkom också att musiken hade stor betydelse i att frambringa sociala interaktioner i form av ett ökat socialt engagemang och samarbete samt en förbättrad kommunikation. Musiken visades även vara av betydelse för ett förbättrat humör och välbefinnande hos personer med kognitiv sjukdom. Slutsats Litteraturöversikten belyste musikens potential inom omvårdnaden av personer med kognitiv sjukdom. Personcentrering framkom som en central del i att stärka musikens betydelse för hälsan genom att bidra till en känsla av välbefinnande, meningsfullhet och sammanhang. En ökad förståelse kring musikens betydelse för hälsan anses som värdefull kunskap i sjuksköterskans arbete med personer med kognitiv sjukdom. / Background Neurocognitive disorders are one of the leading global health concerns and the occurrence is increasing as the world's population ages. Living with a neurocognitive disorder affects the health of individuals on a multidimensional level, leading them to suffer from difficult symptoms, social stigmatization, a threatened autonomy and a decreased quality of life. Nursing interventions play a central role in alleviating the suffering of these people in healthcare situations. However, the nursing care of people living with neurocognitive disorders is insufficient. Music interventions have been shown to be effective as alternative nursing tools to contribute to a more holistic and person-centered care.   Aim The aim was to illuminate the value of music as a nursing intervention for the health of people living with neurocognitive disorders. Method The study consisted of an unsystematic literature review with an inductive approach. Systematic searches were conducted in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO in order to achieve the aim using a specific selection of criteria. Collected data was examined using a quality-assessment tool from Sophiahemmet University. A total of 15 scientific articles with quantitative and qualitative approaches were included in the results and were analyzed using an integrative data analysis. Results A compilation of the results was presented within three main categories: Value as a symptom-relieving measure, Value for social interactions and Value for well-being. The results show that music as a nursing intervention relieves behavioral and psychological symptoms as well as cognitive symptoms. The results also show that music is of great value in encouraging social interactions, with an increase of social engagement, cooperation and communication. The music was also shown to be of value in promoting an improved mood and well-being for people living with a neurocognitive disorder. Conclusions The literature review highlighted the potential of music to be used in the care of people with neurocognitive disorders. Person-centeredness emerged as a central element in strengthening the effects of music on health by contributing to a sense of well-being, meaningfulness and social connection. An increased understanding regarding the value of music for health is considered valuable knowledge for nurses in their care of people with neurocognitive disorders.

Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett brott mot mänskliga rättigheter och utgör ett allvarligt hälsoproblem. De mest förekommande typerna av våld mot kvinnor i nära relation är fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Kvinnor som sökte hjälp av hälso- och sjukvården upplevde avsaknad av stöd och det saknades kunskap. Sjuksköterskans ansvar är att vara medveten om olika indikationer på våld samt stödja, ge råd, vara beredd att ställa frågor och lyssna på den våldsutsatta kvinnans berättelse. Därför är det viktigt att öka kunskapen inom området. Syfte: Att studera sjuksköterskor inom slutenvårdens erfarenhet av att vårda kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt med 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artikelsökningar genomfördes med databaserna Cinahl, Medline samt manuellt där kvalitetsgranskning genomfördes med hjälp av Hälsohögskolans granskningsprotokoll för kvalitativa artiklar. Datainsamlingen granskades med stöd av Fribergs (2022) femstegsanalys.   Resultat: Resultatet presenterades  i 2 huvudkategorier: Balansgången mellan att vara professionell och emotionell med tillhörande subkategorier. Resultatet visade en emotionell påverkan hos sjuksköterskorna där de fick svårt att distansera sig från offrets känslor. Sympatikänslor och förutfattade meningar kunde hindra sjuksköterskorna från att ställa frågan om våld. Brist på riktlinjer, tid, kunskap och organisatoriskt stöd identifierades som hinder att identifiera våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskornas erfarenheter av att vårda våldsutsatta kvinnor beskrevs som emotionellt påfrestade. De fanns ett tvivel till hur sjuksköterskorna skulle gå till väga vid samtalet om våld vilket kunde grunda sig på förutfattade meningar och attityder. De beskrev att brist på tid, kunskap, riktlinjer, utbildning och organisatoriskt stöd kunde hindra sjuksköterskorna att identifiera våld i nära relation och erbjuda kvinnorna adekvat vård.

Bakgrund: Idag lever cirka 55 miljoner människor med demensdiagnos i världen varav cirka 160 000 i Sverige. Demens finns i olika typer och saknar botande behandling däremot går symtomen att lindra. Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens erfarenheter av att vårda personer med demensdiagnos i särskilt boende för äldre personer. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design inkluderande 14 kvalitetsgranskade artiklar. Data analyserades med hjälp av en femstegsanalys. Resultat: Tre huvudteman yttrades; ”Att bedriva demensvård när organisationen brister”, ”Att samverka med anhöriga och personer med demens” och ”Att vårda demensens emotionella uttryck”. Resultatet visade att omvårdnadspersonalens kunskap är en viktig faktor i vårdandet av demens. Tidsbrist och tung arbetsbelastning är enligt omvårdnadspersonalen förekommande och beror ofta på att personalen är oerfaren. Omvårdnadspersonalen ansåg att kommunikationen mellan patient, personal och anhöriga kan habetydelse i vårdandet. Slutsats: Omvårdnadspersonalen upplevde brister i vårdandet av personer med demens och att förbättring behövdes. Att vårda personer med demens är utmanande och ger upphov till frustration, stress och sorg enligt omvårdnadspersonalen. Mer tid, resurser och utbildad personal behövs för att omvårdnadspersonalen ska kunna ge personerna en demensvård av bra kvalitet. Anhöriga bör synliggöras samt erbjudas delaktighet i vårdandet. Bristande kommunikation kan leda till negativa konsekvenser i vårdandet. / Background: Today, around 55 million people live with a diagnosis of dementia in the world, of which around 160,000 are in Sweden. Dementia comes in different types and lacks curative treatment, however, the symptoms can be alleviated. Purpose: To describe the nursing staff's experiences of caring for people with a diagnosis of dementia in special housing for the elderly people. Method: Literature review with qualitative design including 14 quality-reviewed articles. Data were analyzed using a five-step analysis. Results: Three main themes were expressed; “To provide dementia care when the organization fails”, "To cooperate with relatives and people with dementia" and "To care for the emotional expression of dementia" The results showed that the nursing staff's knowledge is an important factor in the care of dementia. According to the nursing staff, lack of time and heavy workload are common and are often due to the staff being inexperienced. The nursing staff considered that communication between patient, staff and relatives can be important in care. Conclusion: The nursing staff experienced deficiencies in the care of people with dementia and that improvement was needed. Caring for people with dementia is challenging and gives rise to frustration, stress and sadness according to nursing staff. More time, resources and trained personnel are needed for the nursing staff to be able to provide people with dementia care of good quality. Relatives should be made visible and offered participation in the care. Lack of communication can lead to negative consequences in care.

Sammanfattning Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen som drabbar kvinnor. Behandling utav bröstcancer kan vara kirurgisk, farmakologisk och radiologisk. Fysiska och psykiska besvär kan uppkomma till följd av behandling, vilket kan påverka sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell hälsa efter bröstcancerbehandling.  Metod: Studien var en kvalitativ litteraturöversikt med utgångspunkt i 13 vetenskapliga artiklar, varav 12 hade kvalitativ metod och en hade mixad metod där endast kvalitativa delen använts. Databaser som användes för artikelsökning var CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsstruktur.  Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och fyra underteman. Det första huvudtemat var En förändrad kropp med underteman Att uppleva kroppsliga besvär och Att uppleva ett förändrat utseende. Det andra huvudtemat var Social påverkan med underteman Förändringar i relationer samt Bristande information från hälso- och sjukvården. Slutsats: Efter genomgången bröstcancerbehandling drabbades många kvinnor av psykiska och fysiska besvär som påverkade den sexuella hälsan. Sexuell dysfunktion och förändrad relation till sin kropp förekom hos kvinnor. Förändringar i partnerrelationer upplevdes av kvinnor kunna påverka den sexuella hälsan. Många kvinnor upplevde brist på information och kommunikation av hälso- och sjukvården kring sexuell hälsa. / Summary Title: Women's experiences of sexual health after breast cancer treatment. Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. The treatment given during breast cancer can be surgical, pharmacological and radiological. Physical and psychological discomfort can appear, which can affect sexual health.  Aim: The aim of this study was to describe women's experiences of sexual health after breast cancer treatment. Method: The study was a qualitative literature review based on 13 articles, 12 articles had qualitative method and one had mixed method, where only the qualitative part was used. Databases used for search was CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. The articles were analysed by Fribergs five-step structure.  Results: The results are presented in two main themes and four sub-themes. The first main theme was A changed body with sub-themes Experiencing bodily discomfort and Experiencing a changed appearance. The second main theme was Social impact with the sub-themes Changes in relationships and Lack of information from health care professionals.  Conclusion: After undergoing breast cancer treatment, many women suffered from physiological and physical problems that affected their sexual health. Sexual dysfunction and a changed relationship to one's body occurred in women. Changes in partner relationships were experienced by women to affect their sexual health. Many women experienced a lack of information and communication from the healthcare system regarding sexual health.