Bakgrund: Diabetes Mellitus är mer vanligt förekommande hos individer med intellektuell funktionsnedsättning jämfört med övriga befolkningen. Intellektuell funktionsnedsättning är en kognitiv nedsättning som innebär svårigheter att ta in och bearbeta information samt tillämpa och bygga kunskap. Egenvård är ett begrepp som används för att beskriva de insatser som den enskilde individen vidtar för att lindra eller bota sjukdom och främja hälsa.  Syfte: Att beskriva vad som upplevs påverka egenvården hos individer med intellektuell funktionsnedsättning och diabetes. Metod: Litteraturöversikt, med induktiv ansats, baserad på kvalitativa artiklar via datainsamling gjord i CIINAHL och PsychINFO. Metoden snowballing har även använts för datainsamlingen. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Svårigheter att ta till sig och använda sig av information upplevs inverka negativt på förmågan till egenvård vid diabetes hos individer med intellektuell funktionsnedsättning och diabetes. Kunskapen hos vårdteamet och stödet från omgivningen upplevs även påverka egenvården. Slutsats: Möjligheten bör finnas inom ramen för sjuksköterskeprogrammet att synliggöra omvårdnad vid intellektuell funktionsnedsättning. Inom vården bör man vidta åtgärder utifrån behovet av mer undervisning om diabetes som är särskilt anpassad för individer som är intellektuellt funktionsnedsatta. Det skulle även vara värdefullt att framtida forskning belyser dessa individers möjlighet till egenvård. / Background: Diabetes mellitus is more common amongst individuals with an intellectual disability compared to the rest of the population. Intellectual disability is a cognitive impairment which results in difficulties with processing information and applying and building knowledge. Self-management is a term used to describe the activities that the individual perform in order to cure disease and promote health. Objective: To describe experiences of what affects self-management amongst individuals with an intellectual disability and diabetes. Method: Literature review, with an inductive approach, with a review of relevant qualitative articles found in CINAHL and PsychINFO. The snowballing method is also used for collecting data. The result is compiled using an integrated analysis.   Result: Difficulties with reciving and using information is experienced to impede the ability to self-manage diabetes amongst individuals with intellectual disability and diabetes. The understanding of diabetes and intellectual disability amongst health care professionals and contextual support is also experienced to affect self-management. Conclusion: Within the context of the nursing program it would be useful with more dedicated education about intellectual disability. More research about these individuals’ ability to self-manage would be useful as well. Within the health care system actions should be taken to meet the need for information that is suited for individuals with intellectual disability.

Bakgrund: Palliativ vård, eller vård vid livets slutskede, innebär ett förhållningssätt som syftar till att förbättra vårdsökande personers livskvalité. Livskvalité är ett begrepp som är svårt att definiera, det omfattar personens uppfattning om sin situation. Därför är det viktigt att beskriva aspekter som kan främja personers livskvalité. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vad som främjar livskvalité hos personer som befinner sig i livets slutskede.  Metod: En litteraturöversikt som sammanställdes av elva kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades enligt en induktiv ansats. Inkluderade artiklar fanns genom sökning i Cinahl, Medline, AMED samt PsycInfo. Resultat: Analysen av artiklar indikerade på att livskvalité är en individuell upplevelse bland personer som befinner sig i livets slutskede. Återkommande aspekter som främjar livskvalité i livets slutskede har kategoriserats i tre kategorier: Betydelsen av relationer; Förstå sin situation; Omvårdnad vid livets slutskede. I diskussionen användes Lennart Nordenfelts holistiska teori kring hälsa och livskvalité där synen på den hela människan samt uppfyllelsen av mål är betydelsefullt. Slutsats: God palliativ vård samverkar med livskvalité som i sin tur är nära kopplat till personcentrerad vård. Därför är relationen mellan den vårdsökande personen och vårdpersonal viktig. / Background: Palliative care, or care at end of life, means an approach that aims to improve the quality of life for care seekers. Quality of life is a concept that is difficult to define, it includes the person’s perception of the situation. Therefore it is important to describe aspects that can promote people’s quality of life. Aim: The objective of this study was to describe what promotes quality of life in people who are in the final stages of life. Method: A literature review compiled by eleven qualitative articles. They have been analyzed according to an inductive approach. Included were articles by searching CINAHL, Medline, AMED and PsycInfo. Results: The analysis of the articles indicated on that quality of life is an individual perception among people who are in the final stages of life. Recurring elements that promote quality of life in the final stages of life have been categorized into three categories: The importance of relationships; Understand their situation; Nursing at the end of life. The discussion was used Lennart Nordenfelt holistic theory of health and quality of life, where the vision of the whole person and fulfillment of goals is important.Conclusion: Good palliative care interacts with the quality of life, which in turn is closely linked to person-centered care. Therefore, the relationship between the person seeking care and health professionals is important.

Introduktion: Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad under den perioperativa processen och den ska bedrivas utifrån personcentrerad omvårdnad (PCO). I den högteknologiska miljön fungerar operationssjuksköterskan som en länk mellan tekniken och patienten. Endast ett fåtal studier belyser operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad och behovet av ett omvårdnadsinriktat arbete inom operationssjukvården kan ifrågasättas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av vad som utmärker perioperativ omvårdnad. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom reflexiva intervjuer av tio operationssjuksköterskor från två operationskliniker. Intervjuerna baserades på en upplevd situation av perioperativ omvårdnad. Dataanalysen genomfördes utifrån innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskornas upplevelser av perioperativ omvårdnad kan sammanfattas i en huvudkategori: Patientsäker omvårdnad. Tre generiska kategorier framkom: Bevara patientens värdighet, Samordna och kontrollera patientens vård samt Skydda patientens kropp. Operationssjuksköterskorna beskrev hur de arbetade utifrån patientens individuella behov samt hade operationsmetodiska och medicintekniska kunskaper vilket förhindrade vårdskador hos patienten. Konklusion: Den perioperativa omvårdnaden utmärks av att operationssjuksköterskorna genom sina specifika kunskaper samordnar och kontrollerar patientens vård, skyddar patientens kropp och medverkar till en bevarad värdighet hos patienten vilket bidrar till en patientsäker vård. Enligt riktlinjer ska den perioperativa omvårdnaden vara personcentrerad vilken den delvis är men ytterligare evidens kring PCO perioperativt skulle vara betydelsefullt. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) is responsible for the patient’s care during the perioperative process and it should be conducted on the basis of person-centered care (PCC). In the high-tech environment the OTN work as a link between technology and the patient. Only a few studies illustrate the OTN’s perioperative care and the need for a care-oriented work in the operating room is questionable. Aim: The aim of the study was to describe OTNs' experiences of the characteristics of perioperative nursing. Method: The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The data was collected through reflexive interviews of ten OTNs’ from two surgical clinics. The interviews were based on a perceived situation of perioperative care. Data analysis was carried out with content analysis. Result: The OTNs' experiences of perioperative care can be summarized in one key category: Patient safe care. Three generic categories emerged: Preserving the patient's dignity, Coordination and control of the patient’s care and Protect the patient's body. The OTNs’ described how they worked according to individual patient needs and had specific operating and technical knowledge which prevented the emergence of health damage to the patient. Conclusion: The perioperative nursing characterized by the OTNs’ through their specific knowledge coordinates and controls the patient's care, protect the patient's body and contributes to the preservation of the patient’s dignity, which contributes to a patient safe care. According to the guidelines, the perioperative care should be person-centered which it partly is but further evidence regarding perioperative PCC would be significant.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en lagstadgad rättighet och ses som önskvärt och fördelaktigt. Det är dock vanligt förekommande att patienter hamnar utanför själva processen och bara blir ett instrument i den. Syfte: Syftet var att, ur ett patientperspektiv, beskriva hinder och möjligheter för vuxna patienters delaktighet i sin vård. Metod: En litteraturöversikt där 13 kvalitativa artiklar låg till grund för analys och resultat. Resultat: Hindren för delaktighet beskrevs som att känna rädsla, oro och skam, inget intresse visas för patienten, att sakna information och kunskap och patientens försämrade hälsostatus samt fysiska och mentala tillstånd. Möjligheterna beskrevs med fenomenen vårdpersonal som lyssnar, att det finns förtroende, vårdpersonal som uppmuntrar och skapar motivation, en informationssökande patient och att känna sig frisk. Slutsats: Patientdelaktighet påverkar personcentrerad omvårdnad och både patienten och vårdpersonalen har ett stort ansvar i huruvida patientdelaktighet och sedermera personcentrerad omvårdnad kan uppstå. Patienter och sjuksköterskor tycker ofta lika i sak vad gäller patientdelaktighet. Resultatet är ett verktyg för vårdpersonal att lättare identifiera vad som behövs för att möjliggöra respektive vad som hindrar patientdelaktighet. Ett arbetssätt för att göra patienten delaktig i sin vård är att vårdpersonal ska lyssna, visa intresse och delge patienten information. / Background: Patient participation is statutory and considered as desirable and profitable. Nevertheless it is common that patients are excluded from the patient participation process. Aim: The aim was to, from an adult patient perspective, describe barriers and facilitators to patient participation in their own care. Method: A literature review with 13 qualitative articles analysed to the result. Result: The barriers were described as patients feeling fear, anxiety and shame, no interest is shown towards the patient, not having information and knowledge and the patients’ impaired health status and physical and mental status. The facilitators were described as nursing staff are listening, available trust, nursing staff that encourages and creates motivation, an information seeking patient and to feel healthy. Conclusion: Patient participation affects person-centred care and the patient and nursing staff have a great responsibility in whether patient participation and later on person-centred care may arise. Patients and nurses often have similar thoughts about patient participation. The result is a tool designed for nursing staff to in an easier way identify what is needed to facilitate patient participation and what hinders it. A way of working in making the patient to participate in their care is that nursing staff shall listen, show interest and inform the patient.

Bakgrund: Hjärtsvikt är vanligt förekommande, ca 26 miljoner i världen och 250 000 i Sverige lever med diagnosen. Hjärtsvikt är ett komplext tillstånd med påverkan på många olika delar av livet. Behandlingen för hjärtsvikt är även detta komplext och att se individens situation är viktigt för framgångsrik behandling. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk hjärtsvikt i vardagen. Metod: En litteraturöversikt med 13 kvalitativa artiklar inkluderade de har analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet visar på hur patienter med hjärtsvikt upplever att deras vardagliga liv har blivit förändrat av hjärtsvikt. Hur de upplever de nödvändiga förändringar de gör för att hantera en vardag med hjärtsvikt. Resultatet presenteras i kategorierna; stöd och kraft från omgivningen, mötet med sjukvården, rädsla samt förändringar i vardagen. Slutsats: Att leva med kronisk hjärtsvikt innebär en påverkan på patientens vardag. Social isolering, trötthet, andnöd, fysiska begränsningar och rädsla inför framtiden är några av de upplevelser som framkommer vid hjärtsvikt. Sjuksköterskan har här möjligheter att stötta och informera patienten att skapa förutsättningar att hantera vardagen med hjärtsvikt. / Background: Heart failure is a common condition, about 26 million in the world and 250 000 in Sweden are living with the diagnosis. Heart failure is a complex condition and have effects on many parts of life. Treatment for heart failure is also complex and to see the individual’s situation is important for a successful treatment.  Aim: To describe patients’ experience of living with heart failure in everyday life. Methods: A literature review with 13 studies included they have been analyzed with the Friberg Five Step-model. Results: The result shows that patients with heart failure experiences that their everyday life has changed because of heart failure. How they experience necessary changes they do to manage everyday life with heart failure. The results is presented in these categories; support and power from the surrounding, meeting the healthcare, fear and changes in everyday life.  Conclusion: Living with chronic heart failure has an impact on the patient's daily life. Social isolation, fatigue, shortness of breath, physical limitations and fear of the future are some of the experiences that emerge in heart failure. The nurse has opportunities to support and inform the patient to create the conditions for managing everyday life with heart failure.

Aim: To describe staffs experiences of challenges when nursing people with dementia and BPSD.   Design: A qualitative study with interviews of focus groups. Eleven persons from two nursing homes in the north of Sweden were interviewed. Results: The analysis emerged into three categories that describes staffs experiences and challenges:  To aim for seeing the person behind the illness, the importance of colleagues, it is difficult to be sufficient. Staff wanted to meet the person behind the dementia but meet difficulties in their work. The staff had a demanding job and faced challenges as an effect of not giving the right care that the staff wanted to give. The consequence of this was stress and bad conscience. The result marked the importance of having colleagues to communicate with, who wants to work in a team and after the same goals.   Conclusion: The challenges in nursing care of people with dementia and BPSD are many. Superiors can learn from these difficulties to provide staff what they need to give person centered care to people with dementia and BPSD. That can lead to more job satisfaction among healthcare staff  so they can keep on taking care of the people who needs them. / Syfte: Att beskriva vårdpersonalens upplevelser av utmaningar i stödet av personer drabbade av demenssjukdom och BPSD   Design: En kvalitativ intervjustudie i fokusgrupper. Totalt intervjuades elva personer från två vård- och omsorgsboenden i Norrbotten.   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som beskriver personalens upplevelser och utmaningar: Att vilja möta personen bakom sjukdomen, Att behöva sina kollegor, Att det är svårt att räcka till. Personal strävade efter att möta personen bakom sjukdomen men mötte olika hinder i sitt arbete. Flera krav på personalen belystes samtidigt som resultatet visade på konsekvenserna av att inte kunde erbjuda den vård eller det bemötande personalen ville ge. Detta ledde till stress och dåligt samvete. Resultatet visade vilken betydelse kollegor hade i arbetet gällande kommunikation, teamarbete och att arbeta efter samma mål.   Slutsatser: Resultatet visade att utmaningarna i omvårdnaden av personer med demenssjukdom och BPSD är många. Genom att som arbetsledare ta del av dessa svårigheter kan de ge vårdpersonal de förutsättningar som krävs för personcentrerad vård till personer med demenssjukdom och BPSD. På så vis kan förhoppningsvis fler som arbetar med personer med demens vara nöjda med sitt arbete och fortsätta ta hand om de människor som behöver dem på bästa sätt.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som drabbar oftast vuxna och äldre vuxna. Diabetes typ 2 påverkar alla på vardaglig nivå, men det finns forskning som visar att kvinnor med diabetes typ 2 är mer utsatta på grund av att de väljer att prioritera andras hälsa och välmående. Syfte: Att beskriva hur kvinnor med diabetes typ 2 upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturöversikt gjordes genom att nio stycken vetenskapliga artiklar av kvalitativ karaktär söktes fram från databasen CINAHL. Analysen har haft induktivt förhållningssätt och tidsspannet för artiklarna har varit mellan 2010 - 2019. Resultat: Analysen ledde till tre teman: en komplicerad tillvaro, en påtaglig stress och betydelsen av en stödjande omgivning. Kvinnornas tillvaro upplevdes komplicerad på grund av minskad självständighet i det vardagliga livet. Stress var en upplevelse som gjorde vardagen mer utmanande då deras blodglukosvärde var kopplad till deras upplevelse av stress. Kvinnor som upplevde omgivningens stöd hade det lättare att följa diabetesrekommendationer jämfört med kvinnor som inte hade det. Slutsats: Personcentrerad omvårdnad var viktig för kvinnorna för att få mer kunskap och stöd för att uppnå optimal egenvård då dålig egenvård relaterades till tidsbrist och otillräcklig kunskap om hur de skulle sköta sin diabetes. / Background: Diabetes type 2 is a common disease that usually affects adults and older adults. Diabetes type 2 affects everyone at everyday level, but research indicates that women with type 2 diabetes are more vulnerable because they choose to prioritize the health and well-being of others.Aim: To describe how women with type 2 diabetes experience everyday life.Method: A literature review was made by searching for nine scientific articles of qualitative character from the database CINAHL. The analysis has had an inductive approach and the time span for the articles has been between 2010 - 2019.Results: The analysis led to three themes: a complicated existence, a tangible stress and the importance of a supportive environment. The existence of women was experienced complicated due to reduced independence in everyday life. Stress was an experience that made everyday life more challenging as their blood glucose value was linked to their experience of stress. Women who experienced the support of the environment was able to follow diabetes recommendations easier than women who lacked the environment support.Conclusions: Person-centered nursing was important for women to gain more knowledge and support in achieving optimal self-care since poor self-care was related to lack of time and insufficient knowledge of how to manage their diabetes.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som blir allt vanligare. Personer som diagnostiserats med sjukdomen behöver bryta gamla rutiner och tillämpa livsstilsförändringar som är anpassade för sjukdomen. För att kunna genomföra dessa livsstilsförändringar krävs kunskap om diabetes mellitus typ 2. Hälso- och sjukvårdspersonalen har ett stort ansvar att ge personerna relevant och personcentrerad patientundervisning för att livsstilsförändringar ska kunna ske.Syfte: Att beskriva vad personer med diabetes mellitus typ 2 upplever främjar och hindrar livsstilsförändringar. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och ett induktivt förhållningssätt gjordes. Resultat: Det framkom att bra bemötande och personcentrerad patientundervisning av hälso- och sjukvårdspersonal genererade god självhantering och motivation till livsstilsförändringar hos personerna med diabetes mellitus typ 2. Bristande kunskap om sjukdomen på grund av otillfredsställande patientundervisning ledde till osäkerhet om behandlingen, och oro över att göra fel hindrade personerna att utföra livsstilsförändringar. Slutsats: En personcentrerad patientundervisning är nyckeln till goda livsstilsförändringar för personer med diabetes mellitus typ 2. När personerna får individanpassad undervisning genererar det god kunskap om sjukdomen som förbättrar personernas genomförande av livsstilsförändringar. / Background: Type 2 diabetes mellitus is an increasingly common disease. People diagnosed with type 2 diabetes mellitus need to break old routines and apply lifestyle changes that are appropriate for the disease. To be able to implement these lifestyle changes, knowledge of type 2 diabetes mellitus is required. The healthcare staff have a huge responsibility to give the persons relevant and person-centred patient education, so that lifestyle changes can take place. Purpose: to describe what people with diabetes mellitus type 2 experience promote and prevent lifestyle changes.Method: A literature review with qualitative design and an inductive approach was made. Result: It emerged that a good encounter and person-centred patient education of healthcare professionals generated good self-management and motivation for lifestyle changes in the persons with type 2 diabetes mellitus. Lack of knowledge about the disease due to unsatisfactory patient education led to uncertainty about the treatment, and concerns about wrongdoing prevented people from lifestyle changes. Conclusion: A person-centred patient education is the key to good lifestyle changes for people with type 2 diabetes mellitus. When the individuals receive individualized education, it generates good knowledge of the disease that improves the self-management and performance of lifestyle changes.

The aim is to highlight women's experience of living with bipolar disorder. Mental health is one of Sweden's largest public health problems and women are more often affected. Bipolar disorder is chronic and involves commuting in different forests in the form of mania and depression. The disease causes great suffering, constant concern and anxiety about ending up in a new forest or losing control of itself. Person-centered nursing is used in healthcare to highlight the importance of reflecting on the life-world perspective that involves seeing the person behind the disease. Through knowledge of the patient's experience, thoughts, experiences and interpretations about the disease, the nurse can individually adapt the nursing care to fit the patient in the best way. A qualitative content analysis was chosen based on three pathographies. Based on Graneheim and Lundman's description of content analysis, analysis of data was performed. The analysis resulted in three categories and nine subcategories. The women who lived with bipolar disorder described that they experienced commuting feelings, they ended up in forests and felt a need for relief. The women experienced a changing world of life, as it was difficult to distinguish between reality and not. An altered self-esteem saw the women because the disease meant they were not the same person anymore. The women experienced shame and powerlessness.Living with bipolar disorder involves commuting emotions, a changing world of life and changing self-esteem. In order to provide a person-centered nursing, it is an essential part as a nurse to have knowledge of the affected women living with bipolar disorder.

Introduktion: Hjärtsvikt är ett allvarligt sjukdomstillstånd med hög grad av funktionsnedsättning, hospitalisering och dödlighet. Fatigue och andfåddhet är två av de vanligast förekommande och besvärligaste symtomen hos personer med hjärtsvikt. Syfte: Att beskriva upplevelser och påverkan av fatigue och/eller andfåddhet på det dagliga livet hos personer med hjärtsvikt. Metod: En induktiv litteraturöversikt genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell med kvalitativ design. Från databaser införskaffades 12 vetenskapliga artiklar från ett flertal kontinenter. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier med sex subkategorier. Båda symtomen orsakade hög grad av obehag och ledde till begränsningar i fysisk kapacitet, förlust av självständighet, familjeroller och sociala kontakter, känslor av skuld och att anpassa sig efter den nuvarande livssituationen. Slutsats: Det finns en kunskapsbrist om hur personer upplever fatigue och andfåddhet. Sjuksköterskor bör tillämpa personcentrerad omvårdnad i mötet med dessa personer. / Introduction: Heart failure is a severe medical condition with high prevalence of disability, hospitalization and death. Fatigue and breathlessness are two of the most commonly experienced and most distressful symptoms among persons with heart failure. Aim: To describe experiences and impact of fatigue and/or breathlessness in daily life among persons with heart failure. Method: An inductive literature review was conducted according to Polit and Beck’s nine step model with qualitative design. From databases 12 scientific articles were acquired from several continents. The articles were analysed according to Friberg’s five step model. Result: In the result two main categories and six sub categories were presented. Both symptoms caused a high degree of discomfort and led to limitations in physical capacity, loss of independence, family roles and social contacts, feelings of guilt and adapting to the current life situation. Summary: There is a lack of knowledge regarding people’s experience of fatigue and breathlessness. Nurses ought to apply person-centered care when meeting these persons.