Bakgrund I arbetet möter sjuksköterskan många olika individer. En grupp individer som har ett stort behov av personcentrerad vård är intellektuellt funktionsnedsatta. Bemötandet och personcentrerad omvårdnad av denna individgrupp upplevs variera allt efter sjuksköterskans erfarenhet och kunskap. Syfte Studiens syfte var att undersöka personcentrerad omvårdnad utifrån sjuksköterskans upplevelse till individer med intellektuell funktionsnedsättning. Metod Litteraturstudien består av 13 kvalitativa och två kvantitativa artiklar och är från olika länder. Artiklarna har publicerats mellan år 2007-2017. Sökningar har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet presenteras i fem kategorier med respektive underrubriker; Individanpassat bemötande (bemötande i vården, utåtagerande beteende, vikten av informationsutbyte); Kommunikation i vården (faktorer som kan påverka kommunikationen, anpassad kommunikation); Samarbete med anhöriga; Behov av kunskap och utbildning; Stöd och samarbete. Konklusion Personcentrerad omvårdnad som möter individens behov framkommer i studien som viktiga beståndsdelar i mötet med individer med intellektuell funktionsnedsättning. För att arbeta personcentrerat och med utgångspunkt från individens behov behöver sjuksköterskan ha förståelse för individgruppen, kunskap och praktisk utbildning för att bli mer trygg i sitt bemötande. / Background At work, the nurse meets many different individuals. A group of individuals with a high need for person-centered care is intellectually impaired. The perception and person-centered care of this individual group is experienced varies according to the nurse's experience and knowledge. Aim The purpose of the study was to investigate the person-centered nursing based on the nurse's experience with individuals with intellectual impairment. Method The literature study consists of 13 qualitative and two quantitative articles and is from different countries. The articles have been published between 2007-2017. Searches have been made in the databases Cinahl and PubMed . Results The result is presented in five categories with respective subheadings; Individualized treatment (treatment in care, outpatient behavior, importance of information exchange); Communication in healthcare (factors that may affect communication, custom communication); Collaboration with relatives; Need for knowledge and education; Support and cooperation. Conclusion Person-centered nursing that meets the needs of the individual appears in the study as important elements in the meeting with individuals with intellectual disabilities. To work personally and based on the needs of the individual, the nurse needs an understanding of the individual group, knowledge and practical training to be more confident in their treatment.

Bakgrund  Svårläkta sår är något som drabbar cirka en procent av Sveriges befolkning och påverkar hela livssituationen. Sårläkningen påverkas av många olika faktorer, och för att gynna sårläkningen kan patienter undervisas om egenvårdsåtgärder. Omvårdnaden vid svårläkta sår ska vara evidensbaserad. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge information så att patienten förstår och patientens förståelse ska följas upp. Patientundervisning kan främja egenvård vid svårläkta sår.  Syfte Att belysa sjuksköterskans upplevelse av hur patientundervisning kan främja egenvård hos patienter med svårläkta sår inom slutenvården Metod Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med deskriptiv ansats. Åtta sjuksköterskor inom slutenvården i Storstockholm intervjuades. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat  Sjuksköterskornas upplevelser sammanfattades i tre kategorier med åtta underkategorier. De tre kategorierna var: förberedelse inför patientundervisning, genomförande av patientundervisning och uppföljning av patientundervisning. Sjuksköterskorna upplevde sin kunskap och utbildning som bristfällig. Individanpassad information och patientens förståelse för egenvård upplevde sjuksköterskorna vara betydande för patientundervisningen och kognitiv svikt upplevdes vara det främsta hindret. Slutsats Sjuksköterskorna upplever att individanpassad patientundervisning kan främja egenvård. Följsamhet till egenvårdsåtgärder ökar om en förståelse finns hos patienten om vad de ska göra och varför. Bristfällig kunskap hos sjuksköterskorna, utebliven uppföljning av förståelse och kognitiv svikt är faktorer som kan leda till att patientundervisningen brister.

Introduktion: Hunden har kallats "människans bästa vän" kanske är den också det. Vårdhunden har blivit vanligare på såväl sjukhus som i kommunal vårdmiljö och kan vara ett icke-farmakologiskt komplement i omvårdnaden för personer med demenssjukdom.Syftet: Att granska vilken inverkan vårdhunden har för personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie i 9-steg enligt Polit & Beck (2012) med datainsamling i databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes enligt Polit & Beck (2012) med granskningsmall för kvalitativa och kvantitativa studier. De artiklar som kvarstod i urval 3 var 11till antalet och dessa presenterades i tre teman.Resultat: De teman som framträdde var, Själslig påverkan Relationell påverkan och Kroppslig påverkan.Slutsats: Vårdhund har en relativt kortvarig men signifikant inverkan på livskvaliteten för personer med demenssjukdom, samt i omvårdnaden av dessa. Det behövs ytterligare forskning inom området och den personcentreradevård som möjliggörs genom vårdhundmöten. Detta då icke- farmalogiska alternativ för personer med demenssjukdom är ett åsidosatt om än så viktigt område att bedriva forskning inom.

Bakgrund: Demenssjukdom är en samling av sjukdomar som kopplas till minnesstörning, nedsatt tanke- och kommunikationsförmåga på grund av någon form av hjärnskada. Demenssjukdom är en av de största folksjukdomarna i Sverige. Personcentrerad vård är en viktig aspekt inom omvårdnad för personer med demenssjukdom och innebär att det inte bara är sjukdomen som ställs i centrum, utan istället ses även människan som en aktiv samarbetspartner varspersonliga unika upplevelser och personlighet sätts i fokus. Sjuksköterskan har en viktig roll för optimering av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskor kan bidra till en personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom inom vård och omsorg. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som grundas på en analys av elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ och kvalitativ design. Resultat: Personcentrerad omvårdnad hos demenssjuka personer skapas genom att sjuksköterskan med hjälp av olika åtgärder, bland annat att öka vårdpersonalens kunskap inom demensvård, tillvarata patientens livsberättelser, utforma vårdmiljön samt utföra meningsfulla aktiviteter som är anpassade till personens individuella förmåga Slutsats: Personcenterad omvårdnad hos demenssjuka personer ökar deras livskvalitet och välbefinnande genom att inte bara se en person som lever med demenssjukdom utan att se hela människan med sina unika förmågor och behov samt bidrar till att omvårdnaden blir individuellt anpassad. Vårdpersonalens kunskap, den demenssjuka personens livsberättelser, meningsfulla aktiviteter och personsanpassad vårdmiljö är de resurser som personcenterad omvårdnad handlar om i stort sett vilket i sin tur resulterar i att personens upplevelser av välmående ökar. / Background: Dementia is a collection of diseases related to memory disorder, reduced thought and communication skills due to some form of brain injury. Dimentia as a disease is growing rapidly nowadays and is one of the largest public diseases in Sweden. Personcentered care is an important aspect of nursing care for people with dementia, which means that it is not only the disease at its core, but also the human being is seen as an active partner whose personal unique experiences and personality are put in focus. Nurse has an important role in optimizing of person-centered care for people with dementia. Aim: The purpose of this literature study is to describe how nurses can contribute to a personcentered care for people with dementia in the health care system. Method: The study is a literature review based on an analysis of eleven scientific articles with quantitative and qualitative design. Results: Person-centered care of demented persons is created by the nurse with the help of various measures including increasing of knowledge of care skills, taking care of the patient's life stories etc., which allows to design the healthcare environment and to perform meaningful activities which are adapted to the individual's unique ability. Conclusion: Person-centered nursing of demented people increases their quality of life and well-being by not only seeing a person as a person living with dementia but also by seeing the whole person with his/her unique abilities and needs, as well as it contributes to the care being individually adapted. Healthcare professionals' knowledge, person's life stories, meaningful activities and personally adapted healthcare environment are the resources that person-centered nursing is about, which in its turn results that people with dementia feel increasing of wellbeing.

Bakgrund: Demenssjukdom kan innebär förlust av identitet och hinder i det dagliga livet. Hinder i det dagliga livet beskrivs genom att bli allt mer beroende av omvårdnadspersonalen, inte kunna göra omvårdnadspersonalen förstådda eller att inte få ta egna beslut. Vård och omsorg bör ges utifrån personcentrerad omvårdnad för att bemöta personer på ett värdefullt sätt. Personcentrerad omvårdnad anses vara medmänsklig moral, humaniskt sätt att vara mot andra.  Syfte: Att beskriva omvårdnadspersonalens upplevelser av personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom.  Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats enligt Evans.  Resultat: Förtrogenhet upplevs genom att se personer genom livsberättelser och att synliggöra personer i omvårdnaden. Förtroende var betydelsefullt för att skapa relation med personer, och även samarbetet med omvårdnadspersonalen. Påfrestning upplevdes genom att förstå personerna och att ta sig tid.  Slutsatser: Personcentrerad omvårdnad har stor inverkan på att arbeta med personer med demenssjukdom. Personcentrerad omvårdnad är ett viktigt redskap för att kunna fullfölja och genomföra en god och personcentrerad omvårdnad. Omvårdnadspersonalen bör ha vetskap om personcentrerad omvårdnad. Dess inverkan på personer med demenssjukdom kan leda till att personerna kan leva det livet de gjort innan sjukdomen, uppleva välbefinnande, känna sig trygg och ha tillit.  Nyckelord: Demens, erfarenheter, kvalitativa studier, omvårdnadspersonal, personcentrerad omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård ges till patienter vars sjukdom inte längre kan behandlas kurativt. Målet med palliativ vård är att ge bästa möjliga livskvalité för patienter. Vården är utformad efter fyra hörnstenar: symtomlindring, kommunikation och relation, samarbete och stöd till anhöriga. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är viktigt för att kunna anpassa och tillgodose patientens behov och önskemål.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserats med en induktiv ansats. Sökningar till resultatet gjordes i PsychINFO, Cinahl och MEDLINE. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysprocess i fem steg. Resultat: Två teman och sju subteman framkom i analysen. Sjuksköterskorna strävade efter att erbjuda human vård och få patienterna och anhöriga delaktiga i vården. Känslor väcktes hos sjuksköterskorna när de vårda palliativa patienter i hemmet. Sjuksköterskorna kunde känna sig utelämnade och såg personal- och tidsbrist som ett problem i deras arbete.    Slutsats:  Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att bedriva vård till patienter som är palliativa. För att kunna bedriva en personcentrerad vård krävs ett bra samarbete mellan vårdprofessionerna. Samarbetet kunde vara bristfälligt och är något som kan förbättras. / Background: Palliative care is administered to patients when illness is terminal and can no longer be cured.  The goal of palliative care is to provide the best possible quality of life for patients during their remaining days and is designed with four cornerstones in mind: symptom relief, communication and relationship, collaboration, and support to close relatives.  Providing “person-centered” care is of utmost importance to successfully adapt and meet patients' needs and wishes. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients in palliative care at home. Method: The literature review is a compilation consisting of 13 articles with a qualitative method that was analyzed with an inductive approach. Searches were made on PsychINFO, Cinahl and MEDLINE. and analyzed according to Friberg's analysis process in five steps. Results: Two themes and seven subthemes emerged in the analysis.  The nurses strived to offer optimal humane care by actively involving patients and their relatives. Various psychological /emotional responses arose in the nurses while caring for palliative patients in home settings.  Nurses could feel left out and saw staff and time shortages as a problem in their work.  Conclusion:  Nurses have an important role in providing care to patients who are palliative. In order to be able to conduct person-centered care, good collaboration between the health care professionals is required. Cooperation could be inadequate and is something that can be improved.

Bakgrund: Cirka 40 % av alla personer med demenssjukdom bor på särskilt boende. De flesta av dem drabbas någon gång av beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). I äldreomsorgen är det sjuksköterskan som har det kliniska omvårdnadsansvaret. Sjuksköterskan har därmed en viktig funktion när det gäller att säkerställa att dessa personer får en god personcentrerad vård. Arbetet med att minska BPSD är ofta komplicerat och kräver samarbete med andra yrkesprofessioner. Vilket stöd får sjuksköterskor i arbetet med BPSD? Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av stöd i arbetet med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens på särskilt boende. Metod: Kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer av sjuksköterskor som arbetade på särskilt boende. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att det multiprofessionella teamarbetet var ett stort stöd i arbetet med BPSD eftersom det var en förutsättning för att kunna utföra en personcentrerad omvårdnad. Hur bra stöd de fick varierade och de vände sig oftast till sina närmsta kollegor. En stöttande organisation ansågs underlätta och sjuksköterskorna önskade sig mer stöd i form av utbildning inom demens. Slutsatser: Stöd från ett välfungerande multiprofessionellt team, kompetensutveckling inom demens och en stöttande organisation ger goda förutsättningar för sjuksköterskan att kunna utföra personcentrerad vård i arbetet med BPSD.

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt land, detta innebär att sjuk-sköterskor i Sverige kommer träffa patienter med en annan kultur. Med en ökad invandring bör sjuksköterskan skaffa sig kunskap, expertis och färdighet om kul-turell kompetent vård. Förståelse för kulturell mångfald är kärnan till en patientsäker vård.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med en annan kultur.Metod: Litteraturstudien bygger på tio kvalitativa artiklar som hämtats från data-baserna PubMed och Cinahl. Dessa artiklar har kvalitetsgranskats med SBUs granskningsmall och analyserats med en manifest analysmetod.Resultat: Tre huvudkategorier identifierades med underkategorier: 1. Bristfällig kommunikation på grund av språkbarriär och användning av tolk, 2. Brist på undervisning om olika kulturer och 3. Anhörigas förhållningssätt. Resultatet vi-sade att sjuksköterskorna upplevde att kommunikationen påverkades av språkbar-riärer. Detta ledde till sämre vårdkvalité. Sjuksköterskorna hade dålig erfarenhet av undervisning om kulturer under sin utbildning och önskade mer undervisning i personcentrerad omvårdnad. Brist på kunskap ledde till att sjuksköterskorna upp-levde obehag och osäkerhet vid mötet med patienten. Att vårda patienter med en annan kultur beskrevs som det mest utmanande av sjuksköterskorna på grund av att anhöriga hanterade döden på olika sätt. Konklusion: Sjuksköterskor kommer aldrig kunna införskaffa sig kunskap om alla kulturer i världen och även om man har kunskap om patientens kulturella tillhörighet kan sjuksköterskorna inte utgå från att patienten vill ha det på ett visst sätt. Att ge en personcentrerad omvårdnad kommer att leda till att de kulturella behoven även tillgodoses. / Background: Sweden is today a multicultural country, which means that nurses in Sweden will meet patients with a different culture. With increased immigration, it is ethically correct to acquire knowledge, expertise and skills about cultural competent care. Understanding cultural diversity is the core of patient-safe care.Aim: The aim of this literature study was to illuminate nurses’ experiences of meeting patients with a different culture.Method: The literature study is based on ten qualitative articles retrieved from the PubMed and Cinahl databases. These articles have been quality-reviewed with the SBU review template and a manifest analysis method is used.Result: Three main categories were identified with subcategories: 1. Failure of communication due to language barrier and use of interpreter, 2. Lack of educat-ion about different cultures and 3. Relatives’ approaches. The results showed that nurses felt that communication was affected by language barriers. This led to po-orer quality of care. Nurses had negative experience in teaching culture on educat-ion and wanted more education in person-centered nursing. Lack of knowledge led to nurses experiencing discomfort and uncertainty at the meeting with the pa-tient. Caring for patients with another culture was described as the most chal-lenging of the nurses when relatives handled death in different ways.Conclusion: Nurses will never be able to acquire knowledge of all cultures in the world and even if you have knowledge of the patient's cultural belonging, nurses can not assume that the patient want to have in a certain way because of this. Providing a person-centered nursing will lead to the cultural needs being taken into account.

Background: Patients who are in a late palliative phase and are being cared for in home health care need good planning and follow-up of their care. In the transition from early to late phase, the responsible physician must decide on end of life decisions, this is often done during a break point call. In order for nurses in home health care to be able to act and make the right decision in the event of a deteriorating condition, documentation and planning must be available and clear. It creates good conditions for the nurses to apply a person-centered approach.Aim: The aim of the study was to investigate the prevalence and management of end of life decisions for patients who are at a late palliative stage, in home health care.Method: A quantitative survey study was conducted with sixteen closed and one qualitative open-ended question. Descriptive and analytical statistics were used. The qualitative question was addressed using content analysis.Results: One fifth of the nurses stated that there were always end of life decisions. Nurses who were older, had longer work experience or longer professional work in home health care had a more positive view of managing end of life decisions.Conclusion: It appeared that the nurses lacked available end of life decisions. Procedures for decisions and documentation as well as increased knowledge were requested by the nurses.Keywords: End of life decisions, home care, palliative care, nurse, person-centered nursing, quantitative questionnaire.