Bakgrund: En tredjedel av kvinnorna i världen utsätts för våld i nära relation under sin livstid vilket bidrar till att våld i nära relation är ett globalt hälsoproblem. Kvinnorna utsätts både fysiskt och psykiskt vilket påverkar deras hälsa negativt. Sjuksköterskor har en betydande roll i mötet med utsatta kvinnor genom att kunna identifiera tidiga tecken och ge adekvat stöd.  Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenhet av våld i nära relationer.      Metod: En litteraturöversikt baserad på 13 artiklar med kvalitativ ansats.  Resultat: Resultatet genererade tre huvudteman. Det första temat; Emotionell påverkan beskriver kvinnornas känslor av att bli utsatt för våld. I det andra temat; Kroppsligt lidande beskrivs kvinnornas erfarenheter av fysiskt våld och dess påverkan på kroppen. Det tredje temat; Begränsningar i vardagslivet speglar faktorer som hindrar kvinnan från att leva ett obehindrat liv.  Slutsats: Att praktisera personcentrerad vård är nödvändigt i mötet med våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskan behöver ökad kunskap och förståelse om hur våld i nära relation påverkar kvinnan samt hur dessa kvinnor kan identifieras och vårdas.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund Demenssjukdom bidrar ofta till att personerna i senare sjukdomsförlopp behöver flytta till särskilt boende, vilket ställer krav på omvårdnadsperonalen att ha förståelse och kunskap om hur vårdmiljön påverkar personer med kognitiv svikt. Riktlinjer visar att miljön måste uppfylla både fysiska och psykosociala aspekter och omvårdanden ska vara personcentrerad. Metod Artikelsökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed där lämpliga artiklar valts ut, samt via fri- och sekundärsökning som analyserades med integrerad analys. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur en personcentrerad vårdmiljö kan påverka personer med demenssjukdom inom särskilt demensboende. Resultat Resultatet visar att personcentrering av vårdmiljön har stor betydelse för personer med demenssjukdom och kan implementeras i alla tillgängliga boendeformer. Att göra miljön så hemlik som möjligt är viktigt och naturen har en positiv inverkan på personer med demens och utomhusmiljön kan också bidra med multisensorisk stimulans. Belysning, buller, och temperatur har också betydelse för exempelvis beteendestörningar. Förbättrad orientering kan erhållas genom användning av symboler och minnesboxar men också genom användning av färger. Slutsats Personcentrering av vårdmiljön har stor betydelse för personer med demenssjukdom när det gäller upplevelse av trygghet, välmående och livskvalitet, och sjuksköterskan kan anpassa miljön med rätt kunskap och engagemang. / Summary Background Dementia often leads to moving into assisted living/ nursing homes, which adds a great responsibility for the staff to understand how the environment affects people with dementia. Guidelines show that the environment must take both physical and psychosocial aspects into consideration and the care should be person-centered. Method Articles were chosen from two databases; CINAHL and PubMed. Free- and secondary references of interest were also found. The chosen articles were analysed with integrated analysis. Aim The aim of this review was to explore how the living environment affect people with dementia in assisted living and nursing homes for people with dementia. Result The result shows that person-centered care environment have great importance for people with dementia, and can be implemented in all available living facilities. Making the home environment as homelike as possible is important, and nature has a positive influence on people with dementia and can provide multisensory stimulance. Light, noise and temperature can induce behavioral changes. Improved orientation can be attained by the use of symbols and memory boxes, and also through the use of colors. Conclusion Person-centered care environment is of great importance for people with dementia to restore the sense of security, wellbeing and quality of life, and with knowledge and commitment the nurse can adjust the environment to fit its purpose.

Bakgrund: Patientrapportering är det informationsutbyte mellan vårdpersonal som handlar om den vårdsökande personens hälsotillstånd. Tidigare forskning visar att kommunikationsbrister kan få allvarliga konsekvenser för den vårdsökande. Vid bedsiderapportering förflyttas rapporteringen till sängkanten. Därmed kan den vårdsökande själv vara delaktig i rapporteringen. Syfte: Att beskriva vårdsökandes och sjuksköterskors upplevelse och uppfattning av bedsiderapportering. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån 11 studier som svarade mot syftet. Dessa kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs trestegsmodell. Resultat: Från artiklarna med fokus på vårdsökande personer framkom tre teman: 1) Ger ökad trygghet. 2) Integriteten kan påverkas 3) Kommunikation anpassad efter vårdsökande. Från artiklarna med fokus på sjuksköterskor framkom tre teman: 1) Att komma vårdsökande närmare. 2) Vikten av att hantera sekretess och känslig information rätt. 3) Förbättrad kommunikation. Slutsats: Huvudfynden som framkom var ökad säkerhet samt ökad delaktighet. Dessa huvudfynd är begrepp som en personcentrerad omvårdnad bygger på och för den vårdpersonal som ämnar bedriva en personcentrerad omvårdnad skulle bedsiderapportering med fördel kunna implementeras som rapporteringsmodell. / Background: Nurse-to-nurse shift report means the exchange of information about the patient’s state of health between health care professionals. Previous research shows that errors within the communication are common and that it can lead to serious consequences for the patient. Bedside handover means that the shift report is conducted to the patient’s bedside, therefore the patient can also be actively involved in it.  Aim: To describe patients' and nurses’ experience and views of bedside report. Method: A literature review was conducted based on 11 studies that corresponded to the purpose. These were quality checked and analyzed with Friberg's three-stage model. Results: Articles focusing on patients was revealed into three themes: 1) Provides increased safety. 2) The integrity could be affected. 3) Communication adapted to patient. Articles focusing on nurses was revealed into three themes: 1) To get closer to the patient. 2) The importance of dealing with privacy and sensitive information in a correct way. 3) Improved communication. Conclusion: The main findings in this literature review were increased patient safety and increased sense of patient participation. These findings are notions which the person-centered care is based on. Health care professionals who intend to pursue a person-centered care should consider implementing bedside handover as their report model.

Bakgrund: Personcentrerad omvårdnad är beroende av kommunikationen mellan vårdgivare och vårdsökande person. Andelen utlandsfödda i Sverige och övriga världen ökar samtidigt som denna grupp rapporteras ha sämre tillgång till hälso- och sjukvård och sämre hälsa än icke utlandsfödda. Därför står hälso- och sjukvården inför stora utmaningar. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenheter av att kommunicera med vårdpersonal då gemensamt modersmål saknas. Metod: En litteraturöversikt bestående av 14 artiklar skrivna med kvalitativ metod som söktes fram i databaserna Cinahl och PsycINFO. Analys utfördes induktivt och utmynnade i fyra kategorier. Resultat: Språkbarriärer inverkar på vårdens kvalitet och individens tillgång till vård. Kommunikation i vårdmötet upplevs som svårare än annan kommunikation och kan leda till att vårdsökande personer sluter sig gentemot vårdpersonal. Empatiskt bemötande, tålamod och intresse från vårdpersonal förbättrade upplevelsen. Informell tolk användes till följd av okunskap om att professionell tolk tillhandahölls. Slutsats: Vårdens tillgänglighet för personer som upplever språkbarriärer måste öka. Vårdpersonal bör anpassa sitt språk och försäkra sig om att vårdsökande personer förstår. Vården måste bli bättre på att informera om och bistå med lämpliga tolkar – val av tolk ska utgå från personens önskemål. Vidare forskning kan göras för att hitta fler sätt att arbeta personcentrerat trots språkbarriärer. / Background: Person-centered care is dependent on communication between healthcare provider and patient. The proportion of foreign-born in Sweden and the rest of the world increases. A group with less access to healthcare and poorer health than non-foreign-born. This presents major challenges to healthcare. Objective: To describe patient´s experiences of communicating with healthcare professionals in the absence of a common mother tongue. Methods: A literature review consisting of 14 articles with a qualitative approach that were retrieved from the databases CINAHL and PsycINFO. Analysis was made using an inductive approach resulting in four categories. Results: Language barriers affect quality of, and access to care. Communication in healthcare was perceived as more difficult than other communication and might lead to patients distancing themselves from healthcare professionals. Empathy, patience and interest from healthcare professionals improves patient´s experience. Informal interpreters are often used due to a lack of knowledge regarding professional interpreters. Conclusions: Healthcare availability for persons experiencing language barriers needs to increase. Professionals need to adapt their language and ensure that patients understand. Healthcare professionals must inform patients about, and assist with appropriate interpreters based on the person’s preferences. Further research may identify alternate ways to work person-centered despite language barriers.

Bakgrund: År 2014 diagnostiserades 9 730 kvinnor med bröstcancer i Sverige, ungefär 1360 var mellan 40-49 år, vilket vanligtvis innebär att familj och arbete tar stor plats i vardagen. Bröstcancerdiagnosen skapar upplevelser och känslor och genom att ta del av dessa ökar möjligheten för sjuksköterskan att skräddarsy omvårdnaden utifrån kvinnans behov. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av bröstcancer under sjukdomsperioden. Metod: Litteraturöversikten består av 14 artiklar med kvalitativ design som analyserats med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Bröstcancerbeskedet väcker starka känslor och tankar om livet, döden och framtiden. Väntan på behandling och resultat beskrevs som ett känslomässigt kaos. Biverkningar från behandling samt behandlingen i sig upplevdes besvärande och påverkade kvinnorna och personer i deras omgivning, vilket väckte skuldkänslor hos kvinnorna. Att förlora håret och brösten påverkade kroppsbilden, självkänslan och partnerrelationen. Kvinnorna upplevde bristande stöd och information från personer i omgivningen. Stöd under sjukdomsperioden värderades högt av kvinnorna. Slutsatser: Upplevelsen av bröstcancer under sjukdomsperioden ger upphov till flera känslomässiga reaktioner. För att kunna ge kvinnor god omvårdnad och det stöd och information de saknar är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om kvinnors upplevelser av bröstcancer samt förstår att upplevelser är individuella. / Background: In 2014, 9,730 women were diagnosed with breast cancer in Sweden, of whom 1,360 were aged between 40-49 years, where family and work usually are paramount. By working person-centered, nurses can influence the experience of well-being and health and reduce the suffering accordingly. Aim: To describe women's experiences of breast cancer during the period of illness. Method: The literature review was conducted using 14 qualitative articles which were analyzed using Friberg’s five-step model. Results: Breast cancer diagnosis arouses emotional feelings and thoughts. Side effects and treatment affected women and their families’ living situation, which brought feelings of guilt among women. Hair loss and mastectomy affected body image, self-esteem and relationships with partners. Women experienced lack of support and information from the environment; therefore, support during the period of illness is highly valued. Conclusions: The experience of getting breast cancer brings several emotional responses. In order to provide women with good care, support and information, it´s important that the nurse has knowledge about women's experiences of breast cancer and understand that experiences are individual.

No description available.

Heroinberoende har en hög dödlighet och innebär stora kostnader för samhället, och den mest förekommande och effektiva behandlingen är läkemedelsassisterad behandling (LAB). Studiens syfte var att studera LAB vid heroinberoende ur ett omvårdnadsperspektiv. Omvårdnadsteorin som applicerades var ”Tidvattenmodellen” vars filosofi grundar sig på att det finns psykiska behov, att omvårdnad kan vara ett sätt att möta dessa behov, att människan redan har lösningen på sina livsproblem och att omvårdnad handlar om att ta fram dessa lösningar. En systematisk litteraturstudie gjordes. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar och presenteras med tre teman: Bakgrundsfaktorernas roll, Personcentrerad omvårdnad och Accepterande omvårdnad. Olika bakgrundsfaktorer påverkar deltagande och fullföljande av behandlingen, så som att ha ett arbete samt civilstatus. För ett positivt resultat av LAB är det viktigt med en personcentrerad omvårdnad som erbjuder ett socialt stöd. För att öka deltagandet, och därmed tillgången till omvårdnad, måste behandlingens krav sänkas och omfattas av en högre acceptansnivå. I framtiden behövs det en bredare forskning gällande omvårdande insatser vid LAB samt diskussioner för att utforma en så säker vård som möjligt. / Heroin addiction has a high mortality and implies high costs to society, and the most common and effective treatment is maintenance treatment (MT). The study's aim was to study MT during a heroin addiction from a nursing perspective. The nursing theory applied was “The Tidal Model” whose philosophy is based on the existence of psychological needs, that nursing can be a way to meet those needs, that humans already have the solution to their problems of life and that nursing is about to develop these solutions. A literature review was made. The result is based on ten quantitative articles and presents three themes: The Meaning of Background Factors, Person-centered Care and Nursing Acceptance. Different background factors affect participation and retention in treatment, for example to have a job or the marital status. To get a positive outcome of the MT it is important with a person-centered care that provides a social support. To increase participation, and therefore the access to care, treatment policy must be lowered and have a higher level of acceptance. In the future we need comprehensive research on nursing during MT and discussions to design the safest care possible.

Background: Chronic pain is a common and occurring disease that creates pain and suffering for many people. The painful experience is individually unique and is affected by many different factors. The insufficient knowledge regarding the assessment of chronic pain makes it difficult to abate the suffering from the individuals. Nurses´ perception and comprehension about chronic pain may hinder them from listening to the patient´s need. The nurse creates conditions for a functioning dialogue. An increased understanding from a patient´s point of view is necessary in order to comprehend the patient´s need. Aim: The aim is to highlight the experiences of people living with chronic pain. Method: This literature review is influenced by Friberg (2012). 12 qualitative scientific articles were obtained and analyzed from three different databases. Results: The result demonstrates two main categories with related sub-categories. The first category highlights how pain affects peoples´physical, emotional, social and existential aspects when the pain takes over. The latter describes how people manage the pain through strategies and acceptance. Discussion: The result is discussed from Armstrong´s symptoms experience model that demonstrates that people living with chronic pain gives meaning to their experience of pain in various ways, which may tend to give positive and negative impact in their daily life. Moreover, the result connects to Ericsson´s concepts regarding the Caring Science such as, suffering in illness, life, and healthcare. It also describes the theory of a person in suffering which can affect the individual as a whole. / Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande och skapar ett lidande hos människor. Smärtupplevelsen är unik för varje individ och påverkas av många olika faktorer. Otillräcklig kunskap i bedömningen av långvarig smärta medför svårigheter i att lindra lidande. Sjuksköterskors föreställningar om smärta kan vara hinder för att lyssna på patienten. Sjuksköterskan skapar förutsättningar för en väl fungerande dialog. En ökad förståelse för patientens perspektiv är nödvändigt för att förstå patientens behov. Syfte: Syftet är att belysa människors upplevelser av att leva med långvarig smärta. Metod: Metoden är en litteraturöversikt influerad av Friberg (2012). 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar inhämtade ur tre olika databaser har analyserats. Resultat: Resultatet presenterar två huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Den första huvudkategorin: När smärtan tar över belyser hur smärta påverkar människor ur fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. Den andra huvudkategorin: Vägen till att kunna hantera smärtan uppmärksammar människors sätt att hantera smärtan genom strategier och acceptans. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Armstrongs symtomupplevelsemodell som visar att människor ger mening åt smärtupplevelser på olika sätt, vilket kan medföra en positiv eller negativ inverkan i deras liv. Vidare knyts resultatet till Erikssons vårdvetenskapliga begrepp: sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande samt teorin om den lidande människan som beskriver att smärtan kan påverka människan som helhet.

Bakgrund: Demens är en progressiv sjukdom och antalet personer som får en demensdiagnos kommer inom några årtionden öka drastiskt. Sjukvården behöver komma fram med nya icke-farmakologiska metoder för att kunna hantera den stora ökningen av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva om och på vilket sätt musiken påverkar personer med demens. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där artiklar med kvalitativ och kvantitativ metodik sammanställdes. Artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl samt PsychInfo. De kvalitativa artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell och statistiken från de kvantitativa artiklarna sammanställdes i en tabell. Resultat: Det kvantitativa resultatet visade att musik hade en effekt med statistiskt signifikant skillnad på flera av de undersökta variablerna. Agitation och oro/ ångest minskade medan positivt engagemang/ deltagande ökade. Det kvalitativa resultatet genererade tre teman: kommunikation, sinnesstämning samt indirekt påverkan. Kommunikationen förbättrades, personer med demens upplevde glädje och personalen påverkades positivt av musiken vilket ledde till indirekt påverkan på personer med demens. Slutsats: Musik är en enkel och kostnadseffektiv intervention att använda sig av när det gäller personer med demens. Olika musikinterventioner kan användas vid olika situationer för att få den effekt som önskas. Det är även ett enkelt sätt att komma personer med demens närmare och få en större förståelse. / Background: Dementia is a progressive disease and the number of people who will be diagnosed with dementia will increase drastically within a few decades. The healthcare needs to provide new non-pharmacological methods to manage the increase of persons with dementia. Aim: The aim was to describe if and in which way music has an impact on people with dementia. Method: Literature review with an inductive approach. Articles with quantitative and qualitative design was compiled. The literature search was made in Cinahl and PsychInfo. The qualitative articles was analyzed with Fribergs five step model and the statistics from the quantitative articles was compiled into a chart. Result: The quantitative results showed that the music had an effect with significant difference in many of the variables. Agitation and anxiety was reduced meanwhile positive involvement improved. The qualitative result generated in three headings: communication, mood and indirect impact. Communication was improved, persons with dementia felt joyful and the staff was effected in a positive way which led to an indirect impact on the persons with dementia. Conclusion: Music is a simple and cost effective intervention to implement on persons with dementia. Different music interventions can be used in different situations to get the effect that is acquired. It’s also a simple way to get closer to the care takers and get a greater understanding.