Bakgrund: Det kan uppfattas av personalen på akutmottagningar att personcentrerad omvårdnad inte är möjligt med tanke på korta vårdmöten, fasta rutiner och olika styrdokument för vad som gäller vid triagering samt handläggning av patienter. Därmed behövs ett förtydligande av begreppet samt identifiera faktorer som påverkar tillämpningen av personcentrerad omvårdnad på akutmottagningar. Syfte: Att belysa personcentrerad omvårdnad i kliniskt arbete på akutmottagningar för vuxna samt identifiera olika faktorer som kan påverka möjligheterna till att utföra personcentrerad omvårdnad. Metod: Observationsstudie med efterföljande korta semistrukturerade intervjuer med nio patienter på en akutmottagning med kvalitativ innehållsanalys och deskriptiv ansats. Resultat: Resultatet i studien utmynnar i tre huvudkategorier som återger innehållet i observationerna och intervjuerna. Huvudkategorier med tillhörande underkategorier är: personcentrerat bemötande kan påverka patientens upplevelse av vården- Ett bra bemötande skapar trygghet och förtroende, vårdpersonalens påverkan på patientberättelsen, patientens förväntan att få tid för ostört samtal, att bygga en relation genom partnerskap. Patientens förväntningar på handläggningstiden- Tidsaspekt i anamnestagning påverkar patienten på olika sätt. En bra kommunikation är ett sätt att förmedla information- Vårdpersonalens verbala och icke verbala kommunikation påverkar personalens förtroende, att vara informativ skapar delaktighet, information genom dokumentation. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning har olika förmågor vid omhändertagande av patienter gällande faktorer som personcentrerat bemötande och hur de väljer att disponera tiden hos patienter samt kommunicera för att skapa relation. Det kan förverkligas genom att förstärka vårdpersonalens förmåga avseende personcentrerat bemötande, kontinuerlig information och kommunikation. / Background: It can be perceived by the staff at the emergency departments that personcentered care is not possible given the short care meetings, set routines and various control documents for triaging and management of patients. This requires clarification of the concept and identifying factors that influence the application of person-centered care to the emergency department. Aim: Illustrate person-centered nursing in clinical work at emergency departments for adults, to identify various factors that may affect the possibilities of performing person-centered nursing. Method: Observational study with subsequent short semi-structured interviews with nine patients at an emergency department with qualitative content analysis and descriptive approach. Results: The results of the study build’s up to three main categories that reflect the content of the observations and interviews. Main categories with associated subcategories are: Personcentered care can affect the patient's experience of care- Person-centered care can affect the patients experience of care- A good response creates security and trust, the care staff's influence on the patients story, the patients expectation to have time for undisturbed conversation, to build a relationship through partnership. The patients expectations of their time given at the emergency- Time aspect in the history of taking care affects the patient in different ways. Good communication is a way of conveying information- The verbal and nonverbal communication of the health care staff affects the patients confidence, being informative creates participation, information through documentation. Conclusion: Nurses working in emergency care have different abilities in caring for patients regarding person- centered care and how they choose to allocate time in patients and communicate to create a relationship. This can be realized by strengthening the healthcare staff's ability to respond, receive continuous information and communicate.

Den ökade livslängden hos befolkningen ökar även antalet personer med demens. Med en försämrad minnesfunktion och nedsatta kognitiva förmågor förändras livet kraftigt för den drabbade och personer i dess omgivning. För att öka personers välbefinnande och minska de beteendemässiga och psykiska symtomen vid demens (BPSD) rekommenderas det att icke-farmakologiska metoder används i första hand, exempelvis att arbeta mer personcentrerat. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som kan stärka relationen mellan vårdpersonal och personer med demens. Sjutton vetenskapliga studier från tre vetenskapliga databaser analyserades enligt metod för integrerad litteraturöversikt. Analysen resulterade i tre kategorier: Personcentrerad omvårdnad, Bemötande samt Organisation och ledarskap. Resultatet visar att omvårdnadsåtgärder som stärker relationen mellan personen med demens och vårdpersonal är att se hela personen, utgå från dennes individuella behov samt främja dennes delaktighet i sin vård och omsorg. I resultatet framkommer också att kommunikation är en viktig aspekt för att kunna skapa en god relation och slutligen vikten av att rutiner anpassas efter personen med demens. Vår slutsats är att det finns en rad olika omvårdnadsinterventioner som kan stärka relationen mellan vårdpersonal och person med demens, gemensamt är dock att dessa utgår ifrån att man som personal lär känna patienten för att kunna anpassa vården.

No description available.

Bakgrund: Stroke är något som sker akut och ofta får förödande konsekvenser. Den drabbade förlorar inte sällan sin självständighet och känner sig som en börda för sina närstående. En fjärdedel av alla som drabbas av stroke blir också drabbade av depression. De depressiva symtomen har en negativ inverkan på livskvalitet och rehabilitering. Den förlängda vårdtiden som depression kan leda till innebär ökat lidande för den drabbade samt ökade kostnader för samhället. Syfte: Att beskriva personers upplevelser av depression till följd av stroke. Metod: En litteraturöversikt av nio kvalitativa studier som analyserades utifrån en induktiv ansats. Resultat: Huvudfynden som framkom var i två huvudteman: djup nedstämdhet och emotionella förändringar. Båda temana hade flera underteman. I temat djup nedstämdhet framkom upplevelser av förlust och beroende. I temat emotionella förändringar framkom upplevelser av rädsla, humörsvängningar och sorg. Slutsats: Det är svårt att bedöma om nedstämdheten är konsekvenser av stroke eller om det handlar om depression. Det är viktigt att vårdpersonal har förståelse för detta och arbetar personcentrerat för att på bästa sätt kunna bemöta personen och dennes behov. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om depression till följd av stroke och därmed förbättra förutsättningarna för den drabbade personen.   Nyckelord: Stroke, depression, omvårdnad, upplevelse, personcentrerad omvårdnad

Sepsis är ett globalt hälsoproblem och en stor del av personerna som överlever får restsymtom som påverkar deras livskvalité. Syftet med denna studie var att sammanställa faktorer som påverkar livskvalitén för personer som överlevt en sepsis. En integrerad kunskapsöversikt genomfördes där 19 artiklar ur den systematiska litteratursökningen valdes ut för analys. Resultatet visar att faktorer såsom psykiska, fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar påverkar personernas livskvalité, då det medför en känsla av att inte vara en fri individ. Andra faktorer som påverkade livskvalitén var förändringar i det sociala livet vilket innebar att personer upplevde en känsla av att inte vara en del av gemenskapen. Detta på grund av att relationer påverkades samt svårigheter att återgå till arbetet. Känslomässiga faktorer som framkom och påverkade personer som överlevt en sepsis var rädsla och oro för att drabbas igen samt existentiella funderingar kring varför just dem drabbats. För att sjuksköterskor ska kunna vara ett sådant stöd till återhämtning som behövs utifrån personernas individuella behov, är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap kring vilka faktorer som påverkar livskvalité för personer som överlevt sepsis. Det är också av stor vikt att möjliggöra tidig upptäckt och adekvat omvårdnad för personer med sepsis. Föreslagna interventioner var arbetsträning, stödjande samtal samt personcentrerad omvårdnad för att stärka empowerment och återhämtning även efter vårdtidens slut. Kvalitativ forskning utifrån personers perspektiv behövs för att öka kunskapen om och möjliggöra en tidig upptäckt och adekvat vård och omvårdnad för personer med sepsis.

Bakgrund: Varje år insjuknar ett stort antal människor i en hjärtinfarkt. Många människor dör också av en hjärtinfarkt. Det är vanligt att få andra sekundära problem efteråt. Depression, nedsatt livskvalitet och trötthet är vanligt återkommande. Sjuksköterskans roll är att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av stöd efter en hjärtinfarkt. Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt med kvalitativ design. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman tillämpades vid analys av artiklarna. Artiklarna söktes fram genom två databaser, CINAHL och Pubmed. Totalt sammanställdes femton artiklar till resultatet. SBU:s mall för “kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik” tillämpades under kvalitetsgranskningen. Resultat: Det var av stor vikt att de insjuknade kände att de fick tillräckligt med stöd för att kunna hantera den svåra situationen och för att kunna återhämta sig. De upplevde att de stöd de fick inte var tillräckligt. Ett ökat stöd från hälso- och sjukvården var viktigt för återhämtningen. Hjälp och stöd från familj, närstående och vänner samt stöd från att dela sina erfarenheter med andra lyftes också i resultatet. Diskussion: Personers upplevelser av stöd kunde kopplas till Antonovskys teori. Sjuksköterskan bar på en viktig roll i att arbeta utifrån personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Personer som insjuknat i en hjärtinfarkt har ett ökat behov av stöd i olika former. Mer forskning och kunskap inom ämnet kan leda till att bättre stöd kan utformas i framtiden. / <p>Examinationsdatum 2020-04-29</p>

Bakgrund: Bröstcancer är en diagnos som drabbar kvinnor världen över. Riskfaktorer påtalar att alltfler kvinnor förväntas insjukna av denna diagnos. Statistiken visar att kvinnans möjlighet till överlevnad är varierande samt beroende av landets tillgång till behandlingar. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelser av bröstcancerbehandling. Metod: Litteraturöversikten baserades på tolv kvalitativa vetenskapliga originalartiklar. Valda vetenskapliga artiklar analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet påvisade att kvinnorna upplevde känslor som bristande medlidande, stöd samt uppmuntran till delaktighet från hälso- och sjukvårdspersonal vilket enligt de försvårade hanteringen av behandlingen. Kvinnorna förklarade dessutom att dessa faktorer skapade känslor som ångest, oro, rädsla, ilska, skam samt sorg över den mödosamma livsförändringen behandlingarnas bieffekter medförde. Trots ökade överlevnadsmöjligheter beskrev kvinnorna att försämrad självbild var konsekvens av behandlingen vilket enligt de ökade den sociala isolationen. Diskussion: För att stärka livskvaliteten samt välmående hos kvinnan är det viktigt att sjuksköterskan strävar efter en kvalitetsfylld relation med denne, då detta ökar möjligheten till planering av den personcentrerade omvårdnaden. Med stöd av Antonovskys teori kan detta sägas stärka kvinnas förmåga till hantering av situationen, vilket kommer stärka hennes känsla av sammanhang. Slutsats: Omvårdnaden är väldigt komplex vid vård av kvinnor med bröstcancer. Som patientansvarig sjuksköterska är egenskaper som empati, förståelse, lyhördhet samt respekt väsentliga att besitta vid vård av dessa kvinnor. Samtidigt behövs kontinuerligt uppdaterade kunskaper hos sjuksköterskan för förbättring av vårdens kvalité. Författarna förespråkar därför att vidare forskning kring ämnesområdet krävs för utveckling av omvårdnaden samt för att skapa välbefinnande. / <p>Examinationsdatum 2020-04-29</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: I Sverige insjuknar 25 000 personer i någon form av demenssjukdom varje år och denna siffra förväntas öka tillsammans med den åldrande befolkningen. Den ökande befolkningsmängden kommer bidra till att fler personer som erhåller en demenssjukdom kommer att söka och vara i behov av sjukhusvård. Långa sjukhusvistelser och sjukhusmiljön kan förvärra de symtom som personer med demens har. Då det inte finns något botemedel för demens är omvårdnaden en central del.    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av vilka omständigheter som påverkar omvårdnaden av personer med demenssjukdom på sjukhus.    Metod: Föreliggande studie är en beskrivande litteraturstudie som baseras på tio kvalitativa originalartiklar. Resultatanalysen av artiklarna utgick från Graneheim och Lundmans modell av innehållsanalys.      Resultat: Avsaknad av kunskap anses påverka vårdandet av personer med demenssjukdom negativt vilket leder till utmattning och frustration bland personal. Tidsbrist påverkar omvårdnaden då personer med demens kräver både arbetskraft och tid. Oroliga personer lugnas om personalen lyssnar och tar sig tid.Vidare upplevs det viktigt att lära känna patienten och bilda en patient- och sjuksköterskerelation.Kommunikation på en nivå som patienten förstår upplevs som viktigt.    Slutsats: Det finns flera omständigheter som påverkar omvårdnaden av personer med demenssjukdom som är inneliggande på sjukhus. Strategier behövs för att optimera vården för personer med demenssjukdom på sjukhus. Omständigheterna i denna studie ger en inblick i vad som krävs för att demenssjuka patienter ska få en välfungerad och värdig omvårdnad. / ABSTRACT Background: In Sweden, 25,000 people suffer from some form of dementia every year and this figure is expected to increase together with the aging population. The increasing population will contribute to more people receiving a dementia illness to seek and be in need of hospital care. Long hospital stays and the hospital environment can exacerbate the symptoms of people with dementia. Since there is no cure for dementia, nursing is important.   Aim: The aim was to describe the nurse´s experiences of the circumstances that affect the care of people with dementia in hospital wards.    Method: The present study is a descriptive literature review based on ten qualitative original articles. The analysis of the articles was based on Graneheim and Lundman´s model of content analysis.    Results: Lack of knowledge is considered to have a negative impact on the care of people with dementia, leading to fatigue and frustration among staff. Lack of time affects nursing as these people with dementia require both labor and time. Worried people calm down if the staff listens and takes time. Furthermore, it is considered important to get to know the patient and to form a patient and nurse relationship. Communication at a level that the patient understands is considered important.   Conclusion: There are several circumstances that affect the care of people with dementia who are hospitalized. Strategies are needed to optimize care for people with dementia in hospitals. The circumstances of this study provide an insight into what is required for dementia-sick patients to receive a well-functioning and dignified care.

Bakgrund: När inte längre behandling eller läkemedel finns som kan bota eller bromsa sjukdomen hos en person övergår vårdens fokus till symtomlindring, minskat lidande och livskvalitet. Så kallad palliativ vård.  Idag finns 40 miljoner människor världen över som är i behov av palliativ vård. På grund av människans ökade livslängd kommer behovet av palliativ vård att öka.  Att som sjuksköterska vårda palliativa patienter i hemmiljö handlar om att ha en helhetssyn och arbeta utifrån ett personcentrerat sätt där patientens fysiska, psykiska och existentiella behov sätts i centrum.    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda palliativa patienter i hemmiljö.   Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts, där 12 artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats enligt Fribergs fem steg.   Resultat: Vad som framkom i resultatet var fyra teman; Vikten av att skapa en god relation, Vikten av samverkan mellan olika professioner, Det stora ansvaret och Vikten av att arbeta holistiskt, med tillhörande subteman. Temana belyser sjuksköterskans upplevelser av att vårda palliativa patienter i hemmiljö.   Slutsats: Att arbeta personcentrerat, känna stöd från kollegor samt ha kompetens är en stor del av vårdyrket. Strävan efter att tillgodose patientens önskan i livets slutskede var sjuksköterskans fokus i den palliativa vården. / Background: When there’s no longer any treatment or medicine that can cure or slow down a person's disease, the focus of care shifts to symptom relief, reduced suffering and quality of life. So-called palliative care. Today there are 40 million people worldwide who’re in need of palliative care. Due to the increased life expectancy of humans, the need for palliative care will increase. As a nurse, caring for palliative patients in a home environment is about having a holistic view and working from a person-centered way where you put the patient's physical, mental and existential needs at the center.   The aim: The aim was to describe nurse’s experience of palliative care in a home environment   Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, 12 articles were quality reviewed and analyzed according to Frieberg’s five steps.   Results: What emerged in the result were four themes; The importance of creating a good relationship, The importance of collaboration between different professions, The great responsibility and The importance of working holistically, with appurtenant subthemes. The themes highlighted the nurse's experiences of caring for palliative patients at home.   Conclusion: Working person-centered, feeling support from colleagues and having competence is a large part of the care profession. The effort to satisfy the patient's desire at the end of life was the nurse's focus in palliative care.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Sexuellhälsa upplevs svårt att diskutera i samband med bröstcancern både från vården ochkvinnan. Biverkningar från behandlingarna medför negativa förändringar på kroppenoch den sexuella hälsan. Detta kan leda till nedsatt livskvalitet vilket beskrivs som ettkomplext flerdimensionellt begrepp som påverkas av individens fysiska, psykisk hälsa,sociala relationer och dess samband.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevda sexuella hälsa vid bröstcancer under ochefter behandling.Metod: Litteraturöversikten gjordes med kvalitativ design och induktiv ansats samtanalyserades i fem steg utifrån analys genom Friberg (2017).Resultat: Resultatet visar att kvinnorna upplevde nedsatt sexuell hälsa till följd avbehandlingarna. Kvinnorna upplevde smärta vid samlag och nedsatt sexuell lust vilketmedförde att de undvek intim kontakt. Behovet av personcentrerad vård, stöd ochinformation från vården upplevdes viktig för ökat välbefinnande. Kvinnorna upplevdeförändrad parrelation där stödet från partnern var viktig för att kunna hanterasituationen och acceptera förändrad sexuell hälsa.Slutsats: För att uppleva tillfredsställande sexuell hälsa är det viktigt att sjuksköterskanhar kunskap om hur samtalet och ämnet lyfts. Arbeta med personcentrerad omvårdnadresulterar i förbättrad sexuell hälsa vilket kan bidra till ökad livskvalitet.