Bakgrund: Våld mot kvinnor, i synnerhet våld i nära relationer, är ett allvarligt samhällsproblem som är vanligt förekommande globalt och nationellt. Kvinnor påverkas inte enbart fysiskt utan även mentalt och våldet kan ha kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Sjuksköterskor har en viktig roll då de ofta är den första vårdkontakten. Samtidigt visar studier att våldsutsatta kvinnor upplever brister i vården och där sjuksköterskors professionalitet ifrågasätts. Syfte: Studien sammanställer forskning av sjuksköterskans erfarenheter kring att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med integrerad analys av nio kvalitativa studier. Resultat: Tre kategorier framkom; delade meningar om ansvar och yrkesroll, avsaknad av kunskap och utbildning samt emotionella utmaningar. Slutsats: För att kunna bemöta våldsutsatta kvinnor krävs det att sjuksköterskan är medveten om stereotypa föreställningar och erhåller utbildning inom området våld i nära relationer för att kunna vårda enligt professionens värdegrund.

Samhället har höga förväntningar på både en god patientsäkerhet och vårdkvalitet. För att uppnå en god personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård måste samverkan ske på ett interpersonellt plan. Icke-verbal kommunikation är viktig för att upprätthålla en säker vård eftersom den utgör mellan 55 och 97 procent av vår kommunikation, och anses vara mer inflytelserik än verbal kommunikation.Syftet med examensarbetet var att beskriva dels hur icke-verbal kommunikation ser ut dels undersöka effekten i en vårdkontext. En litteraturöversikt har genomförts där tretton artiklar med kvantitativ ansats har använts och analyserats enligt Polit och Becks niostegsmodell för att skapa en överblick av kunskapsläget.Resultatet visade flertalet effekter som bland annat ökad patientnöjdhet, empati, dämpad oro, subjektiv smärtupplevelse, omtänksamhet och förståelse. Bemötande kan tolkas på olika sätt och det är därför viktigt att som sjuksköterska förstå att även små icke-verbala uttryck, medvetna som omedvetna, kan leda till missförstånd. Det är viktigt att man som sjuksköterska informera sig om varje patient för att lättare förstå hur icke-verbal kommunikation kan förmedlas och tydas. / Society has high expectations for both good patient safety and quality of care. In order to achieve a good person-centered and patient-safe health care, collaboration must take place on an interpersonal level. Non-verbal communication is important for maintaining a safe care as it represents between 55 and 97 percent of our communication, which is considered more influential than verbal communication.The purpose of the thesis was to describe how non-verbal communication is performed and examine the effect in a care context. A literature review has been carried out where thirteen articles with a quantitative approach have been used and analyzed according to Polit and Beck's nine-step model to create an overview of the state of knowledge.The result showed several effects such as increased patient satisfaction, empathy, subdued anxiety, subjective pain experience, thoughtfulness and understanding. Treatment can be interpreted in different ways and it is therefore important that as a nurse understand that even small non-verbal expressions, conscious as unconscious, can lead to misunderstandings. It is important that nurses inform themselves about each patient in order to more easily understand how non-verbal communication can be conveyed and interpreted.

No description available.

Bakgrund: Användning av djur i vården har visat sig ge många positiva effekter på människan. Oavsett människors ålder och tillstånd kan djur bidra med att förbättra psykiska, fysiska och sociala funktioner. Bra bemötande, personcentrerat förhållningssätt och goda mellanmänskliga relationer krävs för att kunna ge god omsorg. Närhet och tillhörighet är en del av de grundläggande mänskliga behoven. Livskvalitet handlar om hur individen värderar sitt psykiska, fysiska och sociala välbefinnande och att förbättra livskvalitet kan ofta ses som målet med omvårdnaden. Syfte: Att beskriva hur djurassisterade interventioner påverkar hälsorelaterad livskvalitet hos vårdtagare. Metod: Deduktiv litteraturöversikt genomfördes med nio kvantitativa artiklar. I dataanalysen användes Fribergs trestegsmodell. Resultat: Det framkom sex domäner som ingick i hälsorelaterad livskvalitet: fysiskt, socialt, mentalt, emotionellt, aktivitet och funktion samt tillfredsställelse. Utöver domänerna framkom generell livskvalitet. Inget enhetligt resultat kunde påvisas inom de olika domänerna, dock sågs signifikant förbättring i den generella livskvaliteten i majoriteten av studierna. Signifikant förbättring var mest förekommande i den sociala domänen. Slutsats: Djur inom vården påverkar hälsorelaterad livskvalitet i varierande utsträckning hos olika vårdtagargrupper. Djur kan påverka vårdtagarnas livskvalitet positivt och är därmed lämpligt att använda som ett komplement i behandling och rehabilitering inom vården. / Background: The use of animals in healthcare has shown to give many positive effects on humans. Regardless of people’s age and conditions, animals can contribute to the improvement of mental, physical and social functioning. A positive attitude, a person-centred approach and good interpersonal relationships are needed to provide good care. Intimacy and belonging are a part of the basic human needs. Quality of life is about how individuals value their mental, physical and social well-being. To improve quality of life often can be seen as the goal of nursing. Purpose: To describe how animal-assisted interventions influence health related quality of life in patients. Method: Deductive literature review was conducted with nine quantitative articles. To analyze the data Friberg’s three-stage model was used. Results: Six domains emerged in the concept of health related quality of life: physical, social, mental, emotional, activity and function and satisfaction. In addition to the domains a general quality of life emerged. No homogenous results could be seen in the different domains; however, in the majority of the studies there was significant improvement in the general quality of life. The most significant improvement was seen in the social domain. Conclusion: Animals in healthcare have different levels of impact on health related quality of life in different patient groups. Animals may positively affect patient’s quality of life and it is therefore suitable for use as a supplement in treatment and rehabilitation in healthcare.

Bakgrund: Missfall är ett ofrivilligt avslutande av en graviditet som kan medföra känslor av chock, sorg och skuld. Vårdtiden vid missfall är ofta kortvarig och vårdpersonal har en betydande roll för kvinnornas upplevelse och återhämtning. Syfte: Syftet var att genom en litteraturstudie beskriva kvinnors upplevelser av missfall och den vård som ges i samband med missfall. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ design. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var Kvinnors egna subjektiva tankar och känslor i samband med missfall med subteman Förlust av en graviditet, Skuldkänslor, Oro och förväntningar vid framtida graviditeter. Det andra huvudtemat var Kvinnors erfarenheter av bemötande från vårdpersonal vid missfall, med subteman Attityder och bemötande, Brist på information. Det sista huvudtemat var Kvinnors behov av stöd i samband med missfall med subteman Familj och närståendes betydelse, Vårdpersonalens betydelse. Slutsats: Missfall var en chockartad upplevelse, ofta präglad av existentiell smärta och sorg. Kvinnors erfarenheter av vården var oftast negativa. Kvinnorna hade ett behov av tillräcklig och adekvat information, delaktighet, stöd utifrån den individuella upplevelsen och bekräftelse vilket är faktorer som kännetecknar personcentrerad omvårdnad. Klinisk betydelse: Beskrivning av kvinnors upplevelser av missfall och den vård som ges i samband med missfall kan öka medvetenheten hos vårdgivare om hur kvinnors individuella behov tillgodoses genom personcentrerad omvårdnad. / Background: Miscarriage is an involuntary termination of pregnancy which may cause feelings of shock, sadness and guilt. The hospital stay for miscarriage is often brief and health professionals have an important role in women's experience and recovery. Objective: The objective was to provide a literature review of women's experience of miscarriage and the care associated with miscarriage. Method: Literature review based on ten scientific articles with a qualitative design. Results: The result consisted of three main themes and associated subthemes. The first main theme was Women's own subjective thoughts and feelings associated with miscarriage with subthemes Loss of a pregnancy, feelings of guilt, anxiety and expectations in future pregnancies. The second main theme was Women's experience of how they were treated by healthcare professionals during miscarriage, with subthemes attitudes and treatment, lack of information. The last main theme was Women need of support in association with miscarriage with subthemes significance of family and kindred, professionals importance. Conclusion: Miscarriage was a shocking experience, often marked by existential pain and grief. Women's experiences of care were often negative. The women had a need for sufficient and adequate information, participation, support based on the individual experience and confirmation, which are factors that characterizes person-centered care. Clinical significance: Description of women's experiences of miscarriage and the care associated with miscarriage can increase awareness among health care providers on how women's individual needs are met through person-centered care.

Om eller när en person drabbas av ohälsa, orsakad av exempelvis sjukdom eller olyckshändelse kan känslan av hopp vara en styrka som bidrar till att klara av situationer som kan upplevas svåra eller krävande. Hopp beskrivs som ett mångdimensionellt begrepp och kan vara en nödvändig del i anpassningen till en ny situation. Transition innefattar processen i en förändring hos människor som av olika anledningar drabbas av ohälsa, där hoppet är en väsentlig del. Hopp kan upplevas på olika sätt, därför finns det ett värde om vårdpersonal kan ge personcentrerad omvårdnad, en individuellt utformad vård. Litteraturöversiktens syfte är att beskriva personers upplevelser av hopp vid olika tillstånd av ohälsa. En kvalitativ ansats valdes där 10 artiklar inkluderades. En analys genomfördes av datan enligt Fribergs fem analyssteg. Huvudfynden visar hoppet som en livskraft, dels som aktivt hopp men också passivt och realistiskt hopp. Dessutom kan en drivkraft inom hoppet vara att återfå förlorade förmågor. Det framkommer också att källor till hopp kan vara fysisk utveckling, stöd från omgivningen och en andlig tro. I diskussionen belyses hur sjuksköterskan kan använda realistiskt hopp i omvårdnaden samt hur sjuksköterskan kan anpassa informationen till en person med ohälsa. Upplevelsen av hopp behöver inte vara kopplat till vilken typ av ohälsa en person lider av. Hopp upplevs på liknande sätt av olika människor. / People affected by ill health (caused by sickness, or injury) can believe that the feeling of hope is a strength that contributes to their coping of the situation. Hope can be defined as a multidimensional concept and is often a necessary part of the adjustment or transition process to a new situation. Transition involves the process of change or development in an individual who is suffering from ill health, where hope is an essential part of the process. Hope can be experienced in different ways. Therefore it is of value that health care professionals can provide person-centered care, or also known as individual designed care. The purpose of this literature overview was to present individual’s experiences of hope in various states of ill health. A qualitative approach was chosen with 10 studies examined. After data collection, analysis of these studies, according to Friberg’s  five-step analysis, was undertaken. The main findings of the literature overview show that hope for some, is a life force, and is an active condition/state. It has also been shown to be passive and realistic. In addition, having hope can also provide individuals with the opportunity to regain lost abilities. It also appears that the sources of hope can be from; personal physical development, environmental support and spiritual beliefs. The implications for clinical practice highlight how nurses can use realistic hope, to assist in the care of their clients. It also demonstrates how nurses can adapt information to a person with ill health.  The clients’ experiences of hope need not be linked to any specific type of illness. Finally, hope is experienced in a similar way by many individuals.

Syftet med studien var att undersöka och analysera undersköterskors uppfattning om vilka faktorer som påverkar möjligheten att främja fysisk aktivitet hos personer på demensavdelning. Individuella intervjuer genomfördes och det insamlade materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i nio underkategorier samt fyra kategorier; undersköterskans personliga egenskaper, undersköterskans yrkesroll, yttre faktorer samt personen med demens.Resultatet visar att personliga egenskaper, såsom attityd till fysisk aktivitet, engagemang och initiativförmåga spelar stor roll. Undersköterskans sätt att bemöta personen med demens upplevs som en avgörande faktor för att övervinna hinder skapade av demenssjukdomen och en bra fysisk miljö upplevdes stimulera personerna med demens till aktivitet. Samarbetet mellan undersköterskor och fysioterapeuter respektive arbetsterapeuter kan förbättras och demensboendet behöver ha tillräckligt hög bemanning för att undersköterskan ska ha möjlighet att ta tiden som krävs för att främja fysisk aktivitet. / Nursing assistants´ perception of promoting physical activity for people living in care-homes specialized in dementia. The purpose of the study was to investigate the perception of nursing assistant to promote physical activity in people with moderate and severe dementia living in care-homes specialized in dementia. Nine individual semistructured interviews were conducted. The collected material was analyzed using qualitative content analysis and resulted in nine subcategories that formed four categories; the personal qualities of the nursing assistant, the professional role of the nursing assistant, external factors, and the person with dementia.The result shows that personal qualities, such as attitude to physical activity, commitment and initiative, play a major role in the experience of promoting physical activity. The nursing assistant way of treating and acting towards the person with dementia is perceived as a determining factor and a good physical environment was experienced as stimulating the persons with dementia to activity. Furthermore, the result suggests that cooperation between nursing assistant and physiotherapists as well as occupational therapists can be improved and dementia housing needs sufficient staffing to enable the nursing assistant to use the time required to promote physical activity. Keywords: dementia, personcentered-care, movement, qualitative content analysis.

Bakgrund: Varje år drabbas ca 15 000 personer i Sverige av Alzheimers sjukdom som är den mest vanliga demenssjukdomen. Vård i hemmet har blivit alltmer vanligt och det kan innebära en stor förändring då ens partner drabbas av Alzheimers. Något som ofta glöms bort är det känslomässiga arbete den anhöriga får genomgå. Den anhöriga som lever med sin sjuka partner kommer nu behöva ta på sig en vårdarroll. De anhöriga upplever att det är svårt att tillgodose sina egna behov samtidigt som de vårdar någon annan. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur livskvaliteten upplevs av anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys baserad på tre patografier. Innehållsanalysen utfördes enligt Graneheim och Lundmans modell för manifest ansats. Resultat: Studien resulterade i fem huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första kategorin var Livet i vardagen med underkategorier Begränsningar, Känsla av hopp och Strategier. Den andra kategorin var Förändring i relationen med underkategorierna Förändrade roller och Kommunikation. Den tredje kategorin som framkom i resultatet var Upplevda känslor med underkategorier Sorg, Skuld och Ensamhet. Den fjärde kategorin var Betydelsefulla relationer och den femte Tankar om framtiden. Slutsats: De anhörigas livskvalitet påverkades när deras livspartner blev drabbad av Alzheimers sjukdom. Tillfredsställelsen i det dagliga livet och tilliten till framtiden försämrades och en känsla av ensamhet framträdde. De anhöriga upplevde att de hade ett större behov av stöd än vad de erhölls. Ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden innebär att sjuksköterskan kan stötta och se vilka behov de anhöriga har. När de anhöriga får det stöd de behöver kan det öka tryggheten och denna trygghet kan förbättra relationen mellan sjuksköterska och anhörig. Denna trygghet är viktig när sjuksköterskan ska tillmötesgå de anhörigas behov.

According to World Health Organization 1.5 million people die every year due to diarrhoeal diseases. Diarrhoeal diseases may be caused by a multitude of different reasons, though WHO highlights the fact that 58% of these, are caused by lack of clean water, sanitation and hygiene. A qualitative study conducted with nurses working at different departments at a hospital in Tanzania. Semi-structured interviews were performed with ten nurses and the interviews were analysed through content analysis. The purpose was to describe nurses' experiences of working with self-care for patients suffering from gastroenteritis. Nurses experience that patients need more self-care knowledge, and the common perception is that patients are happy to receive the nurses’ advice regarding basic hygiene. It appears that the nurses find that there are no social structures that can help people maintain good health, despite their own efforts to maintain good health, there is not always prerequisite to maintain it. The community health workers are considered important for all people entitled to experienced health, for human rights and for people to get the right care when they need it. / Titel: Egenvård vid gastroenterit i Tanzania - Sjuksköterskors perspektiv. Enligt Världshälsoorganisationen dör 1,5 miljoner människor varje år på grund av diarrésjukdomar. Diarrésjukdomar kan bero på flera olika orsaker, däremot framhäver Världshälsoorganisationen att 58% av dessa orsakas av brist på rent vatten, sanitär utrustning och hygien. En kvalitativ studie utförd med sjuksköterskor som arbetar vid olika avdelningar på ett sjukhus i Tanzania. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 sjuksköterskor och intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetet med egenvård för patienter som är drabbade av gastroenterit. Sjuksköterskor beskriver att de upplever att patienter behöver mer kunskaper gällande egenvård, och den gemensamma uppfattningen är att patienterna är tacksamma för att få sjuksköterskans råd angående basal hygien. Det framkommer att sjuksköterskorna upplever att det saknas samhälleliga strukturer som kan hjälpa människor att kunna bibehålla en god hälsa, trots deras egna försök att upprätthålla en god hälsa så finns inte alltid förutsättningen att underhålla den. De lokala hälsoarbetarna som finns anses vara viktiga för alla människors rätt till upplevd hälsa, för mänskliga rättigheter och för att människor ska få rätt vård när de behöver det.

Bakgrund: Takotsubo kardiomyopati är ett akut tillstånd för vårdsökande personer som symtommässigt liknar hjärtinfarkt men i själva verket är en reversibel hjärtsvikt. I det akuta skedet har sjuksköterskan en viktig roll i att inhämta anamnes, vilket är avgörande för att kunna vidta adekvata omvårdnadsåtgärder. Syfte: Att beskriva vårdsökande personers erfarenheter av att drabbas av takotsubo kardiomyopati. Metod: Integrativ litteraturöversikt vilken sammanfattar 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Litteraturöversikten visar tre huvudkategorier: Utlösande faktorer, Akuta skedet och Dagligt liv. De som drabbas av takotsubo kardiomyopati främst är kvinnor samt personer med liknande personlighetsdrag, där oro, ångest och stress är en stor del av vardagen. Emotionella eller fysiska stressorer är de främsta bakomliggande orsakerna till att drabbas av takotsubo kardiomyopati. Symtomen är främst dyspné och bröstsmärta som flera av de drabbade till en början ignorerar. Slutsats: Takotsubo kardiomyopati medför existentiella frågor och oro för framtiden där stresshantering och sjuksköterskans personcentrerade förhållningssätt är avgörande för att återfå god hälsa. Det krävs ytterligare forskning för att utforma strategier för väl anpassad personcentrerad omvårdnad för de drabbade. / Background: Takotsubo cardiomyopathy is a critical condition for the care recipient that is symptomatically similar to myocardial infarction but in fact is a reversible form of heart failure. In the critical stage, the nurse has an important role in acquiring anamnesis, which is crucial in order to be able to perform adequate nursing actions.Aim: To describe care recipients experience of suffering from takotsubo cardiomyopathy.Method: Integrative literature review of 13 scientific articles.Result: Common findings lead to three main categories: Triggering factors, Critical stage and Everyday life. Those affected by takotsubo cardiomyopathy are mainly women and have similar personality traits, where uneasiness, anxiety and stress are major parts of the everyday life. An emotional or physical stressor are often the underlying cause of the person being affected by takotsubo. The symptoms are mainly dyspnoea and chest pain, symptoms that several of the affected initially ignore. Conclusion: Takotsubo cardiomyopathy brings up existential concerns and questions about the future where stress management and the nurse’s person centered approach are crucial for regaining good health. Further research is needed to obtain strategies to form well-adjusted person centered care for those affected.