No description available.

Bakgrund: Procedurrelaterad smärta är vanligt förekommande hos barn inom barnsjukvården. Procedurer kan skapa oro och ångest hos barnet och sjuksköterskan bör erbjuda adekvat smärtlindring och använda en distraktionsmetod som kan hjälpa barnet att hantera smärtan.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att använda VR-glasögon som distraktion på barn i samband med procedursmärta.  Metod: Studien är en kvalitativ fokusgruppsintervjustudie med induktiv ansats. Ett ändamålsenligt urval gjordes och 13 sjuksköterskor som arbetar på barnkliniker i södra Sverige inkluderades. Intervjuerna analyserades efter en kvalitativ manifest innehållsanalys utifrån Graneheim och Lundmans modell.   Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att VR-glasögon fungerade som distraktionsmetod vid smärtsamma procedurer på barn, dock hade en del barn behov av kontroll och andra var inte mogna för att använda dem. Denna distraktionsmetod kunde underlätta för sjuksköterskornas arbete men det fanns även svårigheter så som att det var tidskrävande och att den tekniska utrustningen kunde krångla.   Slutsats: I denna studie ansåg sjuksköterskorna att VR-glasögon oftast är en bra distraktionsmetod för barn som genomgår procedurrelaterad smärta. Har sjuksköterskan kunskap om dess för- och nackdelar kan de fungera som ett redskap för att barnet ska uppleva hälsa trots procedurrelaterad smärta. / Background: Procedural related pain is common for children in pediatric care. Procedures can make the child anxious and the nurse should offer adequate pain relief and use a distraction method that can help the child cope with the pain. Aim: To describe nurses’ experiences of using VR-headsets as a distraction for children with procedural pain.  Method: This study is a qualitative focus group interview study with inductive approach. An appropriate selection was selected and 13 nurses working in pediatric clinics in southern Sweden were included. The interviews were analyzed according to a qualitative manifest content using the model of Graneheim and Lundman.   Result: The nurses thought that VR-headsets served as a distraction for children during painful procedures, but some children needed to be in control of the situation and others were not mature enough to use them. This method of distraction could simplify the nurses’ work, but there are also difficulties such as time consuming and some technology issues.  Conclusion: In this study the nurses thought that VR-headsets work as a good distraction for children undergoing procedural pain. If the nurse has knowledge of the advantages and disadvantages, they can serve as a tool for the child to experience health despite procedural pain.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan hittas på andra ställen i kroppen än i livmodern. De kvinnor som drabbas får ofta återkommande smärta och många har svårt att bli gravida. I Sverige uppskattas mellan 2 och 15 % av alla kvinnor ha endometrios. Personcentrerad omvårdnad användes som teoretisk förankring. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats baserad på 12 artiklar. Som analysmetod användes Fribergs analys i fem steg. Resultat: Resultatet redovisades i tre kategorier samt nio subkategorier: Sjukdomens påverkan på hälsa, (fysisk påverkan, psykisk påverkan samt infertilitet). Begränsat liv, (nära relationer, sociala sammanhang och aktiviteter samt arbete och utbildning). Ta kontroll, (kontakt med vården, beroende och ensamhet samt copingstrategier). Slutsatser: Kunskapen om sjukdomen är bristfällig både inom vården och i samhället. Om kunskapen ökar finns större möjligheter till att kvinnor får vård i tid och större förståelse för sin sjukdom. Vårdpersonalen får då också bättre kompetens för att kunna hjälpa kvinnorna att få ett bättre liv med ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Endometriosis is a chronic disease where the tissue lining the womb is found elsewhere in the body. Women with endometriosis have recurrent periods with pain that may also suffer from infertility. In Sweden, it is estimated that between 2 and 15% of all women have endometriosis. Person-centered care was used as a theoretic framework. Aim: The aim was to describe women's experiences of living with endometriosis. Method: A literature review containing 12 articles with a qualitative approach. Friberg´s analysis in five steps was used in the analysis process. Result: The result was presented in three categories and nine subcategories: The illness impact on health (Physical impact, Mental impact, and Infertility.) Limited life (Close relations, Social context and activities, Work and education). Taking control (Contact with healthcare, Dependence and loneliness and Coping strategies.) Conclusion: The lack of knowledge exists not only within the healthcare system but also in the society. With increased knowledge there are greater chances of women receiving accurate treatment and an understanding about the disease. Health care professionals will then also have better competence to help these women have a better life

Bakgrund: Egenskaperna i en vårdmiljö påverkar patienterna som vårdas i den och ärdärför något som sjuksköterskan måste reflektera över. För att kunna erbjuda enhögkvalitativ personcentrerad vård behöver sjuksköterskors tidigare erfarenheteravseende vård i de olika salstyperna belysas. Syfte: Syftet med litteraturstudien var attbeskriva sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad i en vårdmiljöbestående av enkelsalar och flerbäddssalar. Metod: En allmän litteraturstudie medinduktiv ansats genomfördes med nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod (5)och mixad metod (4). Data sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat:Innehållsanalysen identifierade två kategorier till resultatet: sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i enkelsal samt sjuksköterskorserfarenheter av personcentrerad omvårdnad i flerbäddssal. Tre underkategorier perhuvudrubrik uppstod också efter analysen. I resultatet framkom både för- ochnackdelar relaterat till personcentrerad omvårdnad i de båda salstyperna. I enkelsalarvar fördelarna större möjligheter till personcentrering och bibehållen integritet, menmed nackdelar som bland annat känslor av isolering för både sjuksköterskor ochpatienter. I flerbäddssalarna var fördelarna en starkare gemenskap ochsjuksköterskorna kände sig närmare sina patienter, medan kränkt patientintegritet varden stora nackdelen. Konklusion: Sjuksköterskan ska arbeta för en hållbar vårdmiljöoch därför behöver vårdmiljöns påverkan på patienter belysas, diskuteras ochreflekteras över av blivande och legitimerade sjuksköterskor. / Background: The characteristics of the environment affects the patients and shouldbe considered by the nursing staff. To enable a person-centered care in the differentpatient rooms, nurses’ experiences must be considered. Aim: The aim with thisliterature study was to describe nurses’ experiences of person-centered care in anenvironment with single rooms and shared rooms. Method: A literature study with aninductive approach was used with nine articles using qualitative method (5) andmixed method (4). Data was conducted through a content analysis. Results: Theanalysis identified two main categories: nurses’ experiences of person-centered carein a single room and nurses’ experiences of person-centered care in a shared roomand a total of six sub-categories. The results showed advantages and disadvantageswith the different types of rooms. Single rooms had advantages as opportunities forperson-centered care and maintained privacy, but patient and nurse isolation asdisadvantages. Shared rooms implied a sense of community, while privacy violationwas the major disadvantage. Conclusion: A nurse is tasked to work for a sustainableenvironment and because of that the importance of the environments’ impact onpatient well-being must be enlightened. The phenomenon must be addressed by bothnursing students and registered nurses.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en av flera delar som ingår i begreppet hälsa. Den sexuella hälsan är komplex och kan påverkas exempelvis av sjukdomstillstånd och läkemedelsbehandlingar. Sexuell hälsa ses som en del av individens identitet och genom sitt arbete med personcentrerad vård ansvarar sjuksköterskan för att främja hälsa och därför bör även den sexuella hälsan prioriteras. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med patientens sexuella hälsa.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. Till resultatet inkluderades 14 artiklar, artiklarna kvalitets granskades och analyserades enligt Friberg. Resultat: Efter granskning av artiklarna hittades tre kategorier och sex subkategorier. Dessa var “sjuksköterskans upplevda osäkerhet” med subkategorier “tidigare erfarenheter och kunskapsbrist” och “attityder”. Nästa kategori var “patientrelationen påverkade arbetet” med subkategorier “patientens identitet” och “den etablerade relationen”. Sista kategorin “organisationen hade en inverkan” med subkategorier “arbetsmiljön” och “bristande rutiner”. Slutsatser: Sjuksköterskan känner osäkerhet kring arbetet med sexuell hälsa. Utbildning och kunskapsbrist var faktorer som påverkade sjuksköterskans arbete. Andra faktorer som påverkade var patientens kön och ålder. Sjuksköterskorna ansåg att sexuell hälsa var viktigt men att de ansåg det oklart vems ansvarsområde det var. / Background: Sexual health is one of several parts that are included in the concept of health. Sexual health is complex and can be affected, for example, by medical conditions and drug treatments. Sexual health is seen as part of the individual's identity and through her work with person-centered care, the nurse is responsible for promoting health and therefore sexual health should also be prioritized.Aim: The aim was to describe the nurse's experiences of working with the patient's sexual health.Method: Literature overview with qualitative design and inductive approach. The results included 14 articles, the quality articles were reviewed and analyzed according to Friberg.Result: After reviewing the articles, three categories and six subcategories were found. These were "the nurse's perceived insecurities" with subcategories "previous experiences and lack of knowledge" and "attitudes". The next category was “patient relationship affected work” with subcategories “patient identity” and “established relationship”. The last category “the organization had an impact” with the subcategories “work environment” and “lack of routines”.Conclusions: The nurse feels insecure about the work with sexual health. Education and lack of knowledge were factors that influenced the nurse's work. Other factors that affected were the patient's gender and age. The nurses considered that sexual health was important, but that they considered it unclear whose area of ​​responsibility it was.

Sammanfattning Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett samhällsproblem både i Sverige och internationellt. Ett uttryck för psykisk ohälsa är självskadebeteende vilket kan upplevas som komplext för sjuksköterskor att hantera. En patient med självskador kommer vanligtvis först i kontakt med somatisk akutmottagning där sjuksköterskan har stor betydelse i bedömning, behandling och vård. Sjuksköterskans attityd kan leda till att patienter med självskadebeteende kan uppleva att de får ett mindre bra bemötande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd mot patienter med självskadebeteende i somatisk vård. Metod: Litteraturöversikt med 12 vetenskapliga artiklar med kvantitativ design. Dataanalys har gjorts med hjälp av Fribergs analys i tre steg. Resultat: Resultatet visar faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd mot patienter med självskadebeteende. Faktorerna sammanfattas i fem kategorier: Värderingar, klinisk erfarenhet, ålder, kön och kunskap. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna vårda patienter med självskadebeteende behövs kunskap om hur attityder påverkar bemötandet. Brist på kunskap och utbildning samt sjuksköterskans egna värderingar kan leda till osäkerhet, hjälplöshet och frustration i mötet med patienterna vilket kan leda till en negativ attityd. Nyckelord: Attityder, kvantitativ design, personcentrerad omvårdnad, sjuksköterska,  självskadebeteende. / Abstract Background: Mental illness is a problem in society today, in Sweden and internationally. An expression of mental illness is self-harm which can be experienced as complex for nurses to deal with. A patient with self-injuries usually first meets the emergency department and the nurse, who has a big importance of assessment,treatment and care. The nurse’s attitude can lead to patients experiencing being treated negatively. Aim: The aim was to describe factors that affect the nurse’s attitudes towards patients with self-harming behavior in somatic care. Method: Literature overview of 12 scientific articles with quantitative design. Dataanalysis has been done with Friberg’s analysis in three steps. Result: The results show factors that affect the nurse’s attitude towards patients with self-harming behaviors. The factors are summarized in five categories: Values, clinical experience, age, gender and knowledge. Conclusion: In order for the nurse to be able to care for patients with self-harming behavior, knowledge of how attitudes affect the interactions with the patients is needed. Lack of knowledge and education as well as the nurse’s own values can lead to insecurity, helplessness and frustration in the meeting with patients, which can lead to a negative attitude. Keywords: Attitudes, nurse, person-centered care, quantitative design, self-harming behavior.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet mot kvinnor kan ta sig uttryck på flera olika sätt, vilket innebär att sjuksköterskan kan möta våldsutsatta kvinnor inom alla områden av vården och dess verksamhet. Bemötandet kan vara avgörande i mötet med en våldsutsatt kvinna för att hon ska känna trygghet och öppna upp om sin historia. Sjuksköterskan har som ansvar att identifiera våldsutsatta kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där tolv artiklar genom kvalitativ design har analyserats med stöd av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar utmaningar i mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet delades upp i två teman, vilka var utmaningar i vårdmötet och ansvar i vårdrelation.  Slutsatser:  Sjuksköterskor upplever att mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer som komplext. Det visade sig att sjuksköterskor behöver utbildning, stöd och tydliga riktlinjer i ämnet för att kunna uppleva trygghet och kompetens i mötet. Vid ökad trygghet och erfarenhet ges möjlighet att identifiera kvinnor som är våldsutsatta, vilket leder till bättre vård. Vidare forskning i ämnet behövs för att kunna förbättra sjuksköterskors arbetssituation. / SUMMARY Background: Violence in close relationships is a global public health issue.  Violence against women can be expressed in several different ways which means that nurses can meet women exposed to violence in all different parts of the healthcare system. The caring can be crucial in the meeting with a woman who has been exposed to violence for her to feel safe and open. The nurse is responsible for identifying women who been exposed to violence.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of meeting women exposed to violence in close relationships.   Method: A literature review where twelve articles through qualitative design have been analyzed with the support of Friberg's five-step model.  Result: The results of the literature review showed challenges in the encounter with women exposed to violence. The results were divided into two themes which were challenges in the care meeting and responsibilities in the care relationship.  Conclusions: Nurses experience that meeting women exposed to violence in close  relationships are complex. It turned out that nurses need training, support and clear guidelines on the subject to be able to experience competence and a sense of comfort in the meeting. With increased comfort and experience, it is possible to identify women who are victims of violence, which leads to better care. Further research on the subject is needed to be able to improve the work situation for nurses.

Bakgrund: Både patienter och sjuksköterskor uppger att deras välmående är avsevärt bättre när sjuksköterskan vårdar med empati och de kan etablera en relation till varandra. Compassion fatigue (CF) är en stressrespons som drabbar personer i vårdgivande yrken, där sjuksköterskan påverkas både fysiskt och psykiskt.    Syfte: Att undersöka om och hur den personcentrerade omvårdnaden och dess kvalité påverkas när en sjuksköterska drabbats av CF.    Metod: Deskriptiv litteraturstudie som inkluderar 14 artiklar med kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och CINAHL.    Resultat: Resultatet visar att den personcentrerade omvårdnaden indirekt försämras när sjuksköterskan drabbats av CF. Sjuksköterskans förhållningssätt gentemot patienten påverkades och patienterna ansåg att medkänsla var en huvudkomponent i god omvårdnad. Det identifierades två teman: Empatins betydelse för den personcentrerade omvårdnaden samt Emotionella och kognitiva reaktioner påverkar sjuksköterskans engagemang. Temat Empatins betydelse för den personcentrerade omvårdnaden har två underkategorier: Patienten upplever minskad förståelse och empati samt Bristande kvalité av omvårdnaden.    Slutsats: Det huvudsakliga resultatet visade att sjuksköterskans CF har en inverkan på patientens personcentrerade omvårdnad och kvalitén på omvårdnaden. När en sjuksköterska drabbas av CF får det ofta konsekvenser i sjuksköterskans yrkesutövning och omvårdnaden av patienter blir negativt påverkat. / Background: Both patients and nurses mention that their wellbeing is significantly better when the nurse care with compassion and a relationship is established. Compassion fatigue (CF) is a response of stress that affects caregiving professionals were nurses get physically and mentally affected.  Aim: To investigate if the person-centered care and quality of care are affected when a nurse has CF. Method: Literature review including 14 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Searches were made using the PubMed and CINAHL databases.   Results: The patient-centered care is affected and deteriorated by a nurse with CF. The nurses approach towards the patient were affected and the patients considerate that compassion was a major component of good nursing care. Themes that were identified were: The importance of empathy for person-centered care and Emotional and cognitive reactions affect the nurse's commitment. The theme of empathy for the person-centered care has two subcategories, the patient experiences reduced understanding and empathy and quality of nursing. Conclusion:  The nurse compassion fatigue has an impact on the patient-centered care and the quality of care. When a nurse is affected by CF there is consequences both in the professional life. The patients quality of care will be adversely affected.

Syftet med litteraturöversikten var att beskriva förutsättningar för omvårdnad av personer med kognitiv sjukdom i en slutenvårdskontext. Metoden var en icke-systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design. 14 stycken artiklar analyserades i en induktiv innehållsanalys enligt Granheim och Lundman för att få fram kategorier som därefter delades upp i subkategorier. I analysen framkom tre kategorier: organisatoriska förutsättningar, kunskapsmässiga förutsättningar samt relationsskapande förutsättningar. Resultatet visar, att de förutsättningar som behövs för att ge omvårdnad till personer med kognitiv sjukdom i en somatisk slutenvårdskontext handlar om en organisation som ger förutsättningar avseende tid, adekvat bemanning, en anpassad vårdmiljö och ett starkt teamarbete. Vårdpersonalen efterfrågar mer teoretisk kunskap och fortbildning för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad. Närståendes delaktighet och de enskilda vårdarbetarnas engagemang och vilja att anpassa kommunikationen till dessa patienter, är andra förutsättningar utifrån syftet som framkommer i resultatet.  Slutsatsen i litteraturöversikten är att vården av personer med kognitiv sjukdom behöver utvecklas inom slutenvården. Förutsättningar för att ge omvårdnad till denna patientgrupp bygger på att det finns tillräcklig kunskap, kompetens och engagemang hos de enskilda medarbetarna men även en organisation som inser behovet av anpassning och vårdutveckling / The aim of this study was to describe conditions regarding nursing care for persons with dementia in somatic inpatient care. The method was a literature review with a non-systematic design in which two databases, Cinahl and Pubmed, were used to find appropriate scientific articles. 14 scientific articles were analyzed through an inductive content analysis according to Granheim and Lundman. Three categories emerged from the analysis: organizational conditions, educational conditions, and conditions according to relationships. The result shows that conditions required in nursing care for persons with dementia in somatic inpatient care constituted an organization that gives time, appropriate staffing, adjusted care environment and a strong teamwork. Nursing staff requested theoretical knowledge and ongoing education to deliver person centered nursing care. Family involvement, staff commitment and willingness to adjust communication were other conditions required. The conclusion is that the care for persons with dementia needs to develop in somatic inpatient care. Conditions to give nursing care to persons with dementia are based on adequate knowledge, competence, and commitment of the individual coworker, but it is also based on an organization that realizes the need of adjustment and care development.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan möter i sitt arbete barn och deras föräldrar. Inför att barn skall opereras krävs mycket förberedelser både av barnet, föräldern och anestesisjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av och strategier i att arbeta personcentrerat i ett preoperativt omhändertagande av barn inom dagkirurgi. Metod: Studien är gjord med en kvalitativ ansats och beskrivande design. I studien deltog elva anestesisjuksköterskor, dessa jobbade på en dagkirurgiklinik på två sjukhus i Mellansverige. Anestesisjuksköterskor med minst 1 års erfarenhet av barn inom anestesisjukvård inkluderades i studien. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien genomfördes från hösten 2021 till våren 2022. Huvudresultat: Fem kategorier identifierades: Att göra barn och föräldrar delaktiga, Förutsättningar för personcentrerad vård, Bemötande och kommunikation, Anpassat arbetssätt vid omvårdnad av barn samt Anestesisjuksköterskans känslor. Anestesisjuksköterskorna upplevde att föräldrar, tid, kommunikation och bemötande är viktiga faktorer som påverkar omhändertagandet av barn. Anestesisjuksköterskorna uppgav även att de anpassar sitt arbetssätt när de ska ta hand om barn. Strategier som de använde var bland annat lek och avledning. Misslyckande och frustration var känslor som anestesisjuksköterskorna upplevde då de ej lyckades ge den omvårdnad de önskar. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna upplevde att de anpassar sitt arbetssätt och att tid är en avgörande faktor i det preoperativa omhändertagandet av barn. En känsla av misslyckande och frustration framkom hos anestesisjuksköterskorna då de ej lyckades ge personcentrerad omvårdnad. Resultatet i studien indikerar att utbildning om barns utveckling och deras behov kan förbättra anestesisjuksköterskans förutsättningar att ge en personcentrerad omvårdnad. / Background: Nurse anaesthetists meet children and their parents in their job. Before a child’s surgery preparations are necessary for the children, parent and nurse anaesthetists. Aim: The aim of the study is to examine nurse anaesthetists’ experiences and strategies in working person-centred in preoperative care of children in day-care surgery. Method: The study is done with qualitative approach and descriptive design. The participants were eleven nurse anaesthetists from two day-care surgery clinics in Central Sweden. Nurse anaesthetists with a minimum of one year experience of children in anaesthesia care was included in the study. Data was collected with semi structured interviews and analysed with qualitative content analysis. The study was conducted between the fall 2021 and the spring 2022. Results: Five categories were identified: Make children and parents involved, conditions for person-centred care, encounters and communication, adapted working methods in care of children and nurse anaesthetists’ feelings. Nurse anaesthetists experienced that parents, time and communication and encounters are important factors that affect their care of children. The nurse anaesthetists also stated that they adapt their working methods when they care for children. Strategies they used were play and adaptation. Failure and frustration were feelings the nurse anaesthetists experienced when they couldn’t give person-centred care. Conclusion: The nurse anaesthetists experienced that they adapt their working methods when caring for children and that time is crucial for preoperative care. Feelings of failure and frustration emerged when person-centred care couldn’t be achieved. The result in this study indicates that education about children’s development and needs can better the nurse anaesthetists’ conditions for person centred care.