Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 innebär att glukoshalten i blodet inte kan regleras korrekt. Sjukdomen behandlas både medicinskt och med livsstilsförändringar. Antalet insjuknade ökar stadigt i världen och många miljoner människor lever idag med sjukdomen. Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livet. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats valdes. Tio artiklar med kvalitativ metod användes i resultatet. Analys skedde med hjälp av Fribergs 5-stegs modell där artiklarnas resultat lästes flera gånger och gemensamma resultat plockades ut och kategoriserades. Resultat: Fyra teman identifierades där resultatet visade att personer diagnostiserade med diabetes mellitus typ 2 upplevde oro och ångest. Personerna kände även krav på att förändra sin livsstil, främst gällande kost och motion. De upplevde att tillvaron kastades omkull och att det tog lång tid att få tillbaka kontrollen. Personerna kände också att sjukdomen gjorde att omgivningen såg annorlunda på dem och att deras personlighet påverkade hanteringen av sjukdomen. Slutsatser: En psykosocial påverkan upplevdes efter diagnostisering med diabetes mellitus typ 2. Nödvändiga anpassningar av kost och motion påverkade relationer och identitet. Sjuksköterskan spelade en viktig roll i personens egenvård där professionellt bemötande stärkte autonomi och livskvalitet. Familj, vänner och religion påverkade också förutsättningarna att hantera situationen. / Background: Diabetes mellitus type 2 means that the glucose levels in the blood are not correctly regulated. The condition is treated both medically and with lifestyle changes. The number of persons with diabetes mellitus type 2 is steadily increasing in the world today and millions of people worldwide are living with the condition. Aim: The aim was to describe how people with diabetes mellitus type 2 experienced life. Method: A literature review with inductive onset was chosen. Ten qualitative articles were used in the result. Analysis was done using Friberg’s 5-step model where the results of the articles were read several times and common results were picked out and categorized. Result: Four themes were identified and the result showed that people diagnosed with diabetes mellitus type 2 experienced worry and anxiety. They also felt the difficulty and pressure of lifestyle changing demands regarding diet and exercise. They experienced an overwhelming change in their lives that took a long time for them to regain control. In addition, they felt that the entourage viewed them differently and that their personality affected the management of the condition. Conclusion: A major psychosocial impact was experienced after being diagnosed with diabetes mellitus type 2. Necessary adjustments related to diet and exercise had an impact on relationships and identity. The nurse played an important role in the person’s self-management and a professional treatment strengthened the person’s autonomy and quality of life. Family, friends and religion had an impact on the ability to handle the situation.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor globalt sett. År 2016 drabbades 7 500 kvinnor av bröstcancer i Sverige och av dessa avled 1400 kvinnor på grund av sjukdomen. Vidare behandlas 90 % av kvinnorna kirurgiskt och mastektomi, som primär kirurgisk behandling, ökar bland alla åldersgrupper. Ärret som blir kvar på kroppen är en ständig påminnelse om sjukdomen. Syfte: Att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser efter genomgången mastektomi. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats gjordes där 10 kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat: Kvinnor upplevde på flera sätt att kroppen förändrades och att deras självbild påverkades. Förändringar i det sociala livet förekom och kvinnor upplevde ett behov av stöd. Vidare uppkom existentiella funderingar hos kvinnorna, som bland annat en förändrad syn på livet. Slutsats: Resultatet kan leda till att vårdpersonal, men också människor i samhället får en ökad kunskap och förståelse för kvinnor som genomgått en mastektomi. Som sjuksköterska är det viktigt att vara öppen för alla kvinnors upplevelser och tillämpa personcentrerad omvårdnad i bemötandet. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women around the world. In 2016, 7 500 women in Sweden received the diagnosis and of these, 1 400 passed away. Of all women, 90 % is treated surgically, and mastectomy as primary treatment increases among all ages. The scar becomes a constantly reminder of the disease. Aim: To describe the experience of mastectomy as a treatment among women with breast cancer. Method: A qualitative literature review with inductive approach where 10 qualitative articles were included. Results: Women experienced that their bodies changed in many ways. Also, their body image was affected. Changes in their social life occurred and women experienced a need of support. Furtherly, existential questions appeared, such as seeing life in a new perspective. Conclusion: The result can lead to an increased knowledge in the society and health professionals which can lead to a better understanding for the women who had undergone a mastectomy. As a nurse it is important to respect every unique experience and apply person centered care in the treatment.

Bakgrund: Ett kirurgiskt ingrepp kan påverka patienten både fysiskt och psykiskt. Operationssjuksköterskan har ett stort ansvar att bemöta och anpassa omvårdnaden till patienten. Detta ingår dels i operationssjuksköterskans kompetensbeskrivning men är också en stor del i den dagliga verksamheten på operationssalen. Vilka är då de faktorer som påverkar patientens erfarenhet, både positiva och negativa, under den perioperativa omvårdnaden? Syfte: Att belysa patienters erfarenhet av ett kirurgiskt ingrepp. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Teoretisk referensram; livsvärld, levd kropp och personcentrerad omvårdnad. 16 empiriska studier har analyserats som inkluderat hela den perioperativa perioden med både inneliggande och polikliniska patienter. Urvalet i studierna är vuxna patienter, 18 år och uppåt som genomgått ett kirurgiskt ingrepp på en operationsavdelning. Resultat: I resultatet framkom ett huvudtema och tre subteman. Huvudtema ”Patientens önskan om en personcentrerad omvårdnad” och subteman ”individanpassad information genom kommunikation”; “Patienters delaktighet i omvårdnaden” och ”Föreställningars påverkan på patientens upplevelse”. Den viktigaste aspekten för patienten var önskan om en individanpassad omvårdnad med möjlighet till delaktighet i beslut och åtgärder. Slutsats: Patienter har en önskan om en individanpassad omvårdnad med fokus på delaktighet, information och bemötande under den perioperativa omvårdnaden. Detta ställer stora krav på operationspersonalen då den kirurgiska vården är standardiserad och en stor tidsbrist råder. Att som vårdpersonal få tid och möjlighet att anpassa omvårdnaden utifrån patientens unika behov och önskan är en viktig aspekt för patientens upplevelse och erfarenhet.

Bakgrund: Cirka 40 % av de som lider av en demenssjukdom i Sverige bor på särskilt boende. Omvårdnaden som ges bör enligt Socialstyrelsen vara personcentrerad vilket innebär att personens upplevelse sätts i centrum.   Syfte: Att beskriva undersköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom på särskilt boende.   Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som grund.   Resultat: Studien visar två kategorier och fem subkategorier. Den första kategorin är levnadsberättelsens betydelse för personcentrerad omvårdnad där flera erfarenheter av att arbeta utifrån levnadsberättelsen beskrivs. Den andra kategorin är en känsla av otillräcklighet där undersköterskornas vilja att göra mer men inte kunna beskrivs.   Slutsats: Undersköterskornas erfarenheter visar att en väl ifylld levnadsberättelse ger förutsättningar för att ge en god personcentrerad omvårdnad. Informationen som framkommer i levnadsberättelsen gör det möjligt att skräddarsy omvårdnaden kring personen med demenssjukdom. Det finns även en känsla av otillräcklighet hos undersköterskorna och tidsbrist är en bidragande faktor. / Background: About 40 % of the persons suffering from dementia in Sweden lives in nursing homes. According to the National Board of Health and Welfare, the care ought to be person-centred, which means that the person is the centre of the care.  Aim: To describe the experiences of assistant nurses working with person-centred care for people with dementia living in nursing homes.  Method: A qualitative design with semi-structured interviews. The interviews were analyzed with qualitative content analysis.  Result: The outcome of the study shows two categories and five subcategories. The first category is the significance of life story for person-centred care where several experiences to work based on the life story are described. The second category is a feeling of inadequacy where the nursing assistants describes a desire to do more but not be able to.  Conclusion: The nursing assistants experience that a prerequisite to be able to provide a good person-centred care is a life story with a lot of information. The information about the person enables the nursing assistant to customize the care of the person with dementia. There are also feelings of inadequacy expressed by the nursing assistants.

Bakgrund Sömn är ett mänskligt grundläggande behov och essentiellt för upplevd hälsa. Under sömnen sker kroppens fysiska och psykiska återhämtning. Inom slutenvård är det vanligt att patienter drabbas av sömnbrist och sjuksköterskans roll blir viktig för att hjälpa patienter till förbättrad sömn. Genom att sammanställa kunskap från patienters upplevelser av olika sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder kan viktig kunskap för sjuksköterskans profession genereras. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnadsåtgärder vid sömn inom slutenvård. Metod Studien bestod av en icke-systematisk litteraturöversikt där artiklar inhämtats genom systematiska databassökningar i två databaser. Studiens resultat baseras på 17 vetenskapliga originalartiklar som analyserats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Genom integrerad analys som vald metod för dataanalys presenterades resultatet översiktligt utifrån kategorier. Resultat I resultatet redovisades tre huvudkategorier med sju subkategorier. Inom slutenvård framkom det att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som dämpar ljud och ljus förbättrar sömnkvaliteten. Likväl även personcentrerade omvårdnadsåtgärder. Genom att lyssna på den enskilda och individanpassa sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder kan en förbättrad sömnkvalitet inom slutenvården uppnås. Utifrån patienters upplevelser inom slutenvård är även upplevt välbefinnande av betydelse för sömnkvaliteten. Vidare betonades sjuksköterskans rutinmässiga omvårdnadsåtgärder. Från patienters upplevelser anses nattliga observationer/rutinkontroller försvåra en sammanhängande sömn. Därför är det viktigt att omvårdnadsåtgärder planeras tillsammans med patienten och därefter utförs med dennes kännedom och delaktighet. Slutsats Från den här litteraturstudien framkom det att det finns utmärkande sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder som patienter gemensamt anser förbättra sömnen inom slutenvård trots att både sömnbehov och sömnrutiner har en stor individuell spridning. Genom att sjuksköterskan ser och tar del av patienters upplevelser av sömn inom slutenvård, kan en ökad medvetenhet och kunskap gällande vilka sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder som patienter anser främja sömn leda till att de prioriteras. Därmed kan sjuksköterskan öka patienternas möjligheter till förbättrad sömnkvalitet inom slutenvården och bidra till ökat välmående och förbättrad hälsa. / Background Sleep is a basic human need and essential for perceived health. During sleep, physical and mental recovery takes place. It is common among inpatients to suffer from sleep deprivation and the nurse's role becomes important in helping patients improve sleep. By listening to inpatients' experience of sleep-related nursing interventions, important knowledge for the nurse's profession can be generated. Aim The aim was to describe patients' experience of nursing interventions regarding sleep in inpatient care. Method The study consisted of a non-systematic literature review. The results of the study are based on 17 original scientific articles, which have all been analyzed according to Sophiahemmet University's assessment basis for quality review. Through integrated analysis, results were presented in an overview based on main- and subcategories. Results The result reported three main categories with seven subcategories. In inpatient care, it was found that non-pharmacological nursing interventions that reduce sound and light improve sleep quality. Among the non-pharmacological nursing interventions was also personcentered care mentioned as helpful for inpatients sleep. From patients' experiences, it also clarified that experience well-being is important for the quality of sleep. Furthermore, the routine regarding nursing interventions were emphasized including that nocturnal observations were considered disturbing for coherent sleep and involving the patient in the planning of their care was mentioned as sleep-promoting. Conclusions From this literature study, it became evident that whilst both sleep needs and routines have a significant individual spread there are various sleep-related nursing interventions that patients unanimously consider as sleep-promoting. By listening to patients’ experiences of sleep in inpatient care, an increased knowledge regarding sleep-related interventions can be gained and interventions that promote sleep can be prioritized. With more knowledge, the nurse can increase patients' opportunities for improved sleep quality in inpatient care and contribute to increased well-being and improved health.

Bakgrund Att leva med de psykiska sjukdomarna schizofreni eller bipolärt syndrom innebär stora utmaningar i det dagliga livet, då det sociala livet är inskränkt och stigmatiserade uppfattningar leder till en känsla av diskriminering och ytterligare utanförskap för denna patientgrupp. Symtomen behandlas i första hand farmakologiskt, men det räcker inte med enbart läkemedel för att personen ska uppnå god psykisk hälsa. Alla individer har rätt till adekvat och personcentrerad omvårdnad för att öka välbefinnandet och livskvaliteten, vilket i sin tur påverkar det psykiska måendet. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur omvårdnad kan främja den psykiska hälsan hos personer med schizofreni eller bipolärt syndrom. Metod Det utfördes en icke-systematisk litteraturöversikt, där totalt 16 vetenskapliga originalartiklar utgör grunden till resultatet. Sökning av relevant litteratur har gjorts i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Genom tydliga inklusions- och exklusionskriterier har artiklarna granskats och valts ut för resultatet. Med hjälp av tematisk analys av artiklarnas innehåll har följande sex kategorier utarbetats: den terapeutiska alliansen, copingstrategier för ökad livskvalitet, ökad självkänsla, stigmatisering av patienter med schizofreni och bipolärt syndrom, samarbete mellan olika vårdgivare samt hälso- och sjukvårdens kunskap i ämnet. Resultat Resultatet tyder på att byggandet av en terapeutisk allians mellan sjuksköterskan och patienten är grunden till personcentrerad vård. Personer med schizofreni eller bipolärt syndrom måste hitta strategier för att hantera sina sjukdomsepisoder med stöd från sjuksköterskan. Detta leder till ökat välmående och främjar den psykiska hälsan. Individanpassad omvårdnad baseras på utbildning och kunskap, samt ett samarbete mellan olika vårdgivare. Slutsats                                                                                             Som legitimerad sjuksköterska är det viktigt att inneha kunskap om bemötande av personer med schizofreni eller bipolärt syndrom för att kunna ge adekvat omvårdnad och stödja utsatta patientgrupper till god hälsa och ökad livskvalitet. Detta innefattar att främja empowerment hos patientgruppen för att ge möjlighet till önskvärd egenvård. / Background Living with the mental illnesses schizophrenia or bipolar disorder involves major challenges in daily life, as social life is restricted, and stigmatized perceptions lead to feelings of discrimination and further exclusion for this patient group. The symptoms are primarily treated pharmacologically, but medication alone is not enough for each person to achieve satisfactory mental health. All individuals have the right to adequate and person-centered care to increase well-being and quality of life, which affects the mental state. Aim The purpose of the study was to describe how nursing care can promote mental health for individuals with schizophrenia or bipolar disorder. Method A non-systematic literature review was accomplished, where a total of 16 Scientific original articles form the basis for the result. Searches of relevant literature were performed in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Through precise inclusion and exclusion criteria, the articles have been carefully reviewed and selected for the result. Using a thematic analysis for the content of the articles, the following six categories were developed: the therapeutic alliance, coping strategies for increased quality of life, increased self-esteem, stigmatization of patients with schizophrenia and bipolar disorder, collaborative care and health care knowledge within the subject. Results The results indicate that the establishing of a therapeutic alliance between the nurse and the patient is the basis for person-centered care. People with schizophrenia or bipolar disorder need to find strategies for managing their episodes of illness with the support of the nurse. This leads to increased well-being and promotes mental health. Individualized nursing is based on education and knowledge, as well as a collaboration between different care providers. Conclusions As a licensed nurse, it is important to possess knowledge about treating individuals with schizophrenia or bipolar disorder, in order to provide adequate care and support vulnerable patient groups to good health and increased quality of life. This includes promoting the empowerment of the patient group to provide the opportunity for desirable self-care.

Bakgrund: Diabetes Mellitus Typ 2 är en kronisk sjukdom som ger allvarliga långsiktiga skador. En av hörnstenarna för att kontrollera sjukdomen är patientens egenvård.  För att genomföra behandlingen måste patienterna förstå vilken betydelse de har för sjukdomen.    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva Mexikaner sjuksköterskornas upplevelse om deras bidrag till kännedom om egenvård hos patienter med Diabetes Mellitus Typ 2 i Mexiko.   Metod: En kvalitativ design med semi-strukturerade intervjuer och en innehållanalys användes i denna studie.    Resultat: Deltagarna upplever att egenvård är av stor betydelse vid behandling av  Diabetes Mellitus typ 2. Patienterna behöver kunskap och utbildning, och sjuksköterskorna är medvetna om att de är ansvariga för undervisningen. Däremot på grund av tidsbrist,  otillräcklig personal samt överbelastning av patienter kan inte utbildning av patienter ske. Enligt deltagarna är patienternas engagemang och familjestöd  faktorer som påverkar patienternas egenvård.   Slutsats: Deltagarna upplever att egenvård är viktigt för Diabetes Mellitus typ 2. Patienten och sjuksköterskorna har en viktigt roll vid egenvård. En personcentrerad vård kan hjälpa sjuksköterskor att tillgodose patienternas behov. / Background: Type 2 Diabetes Mellitus is a chronic disease that produces serious long-term complications. The self-management of the patient has become the cornerstones to control the disease.  To carry out treatment, patients must understand the role they play at this.        Aim: This study aims to describe the Mexican nurses’ perception of their contribution  to the knowledge of self-management in patients with T2DM in Mexico.   Method: A qualitative approach with semi-structured survey and a content analysis was used in this study.   Result: The participants perception is that self-management is of great importance in the treatment of T2DM. However,  patients need education and knowledge,  and the nurses are aware that they are responsible for  that education. Nevertheless,  the lack of time, inadequate nurse staffing and overwhelming number of patients, are causes that are not allowing them to  educate the patients. According to the participants, the engagement of the patients and family support are factors affecting the patients’ self-management.    Conclusions: The participants perception is that self-management is crucial for T2DM patients and the nurses have an important role in it. The use of a Person-Center Cared approach can help the nurses meet the needs of the patients.

Bakgrund Förlossningsrädsla är ett fenomen som växt fram över tid och som enligt forskning från 1981, 1998 och 2009 ökat med åren. Förekomsten, graden och upplevelsen skiljer sig åt bland kvinnorna. Mötet med en kvinna som är rädd för förlossning kan ske över allt i vården, det är därför av stor vikt att grundutbildade sjuksköterskor besitter denna kunskap om mötet med rädda och oroliga kvinnor. Syfte Studiens syfte var att belysa kvinnors erfarenheter av förlossningsrädsla ur ett patientperspektiv. Metod Metoden som användes var en allmän litteraturstudie. Resultat Resultatet indelas i ett kvalitativt och ett kvantitativt resultat. Det kvalitativa resultatet bygger på två huvudkategorier; känsla av oro och bemötande. Fyra underkategorier identifierades; oförutsägbarhet, smärta samt dialog och förtroende. Det kvantitativa resultatet bygger på signifikanser som anses bidra till kvinnornas rädsla som sedan kunde kopplas till de olika kategorierna. Slutsats Förlossningsrädsla är ett problem som präglar kvinnors upplevelse och hantering av en graviditet och förlossning. Det identifierades att den vanligaste faktorn bakom rädslan bygger på en känsla av oro och ett negativt upplevt bemötande. Viktiga aspekter som ansågs minska rädsla var en väl etablerad dialog, information och ömsesidigt förtroende. / Background Fear of childbirth is a phenomenon that has been made known over time and which, according to research from 1981, 1998 and 2009 has increased over the years. The occurrence, degree of fear and experience of fear differ amongst women. The encounter with a woman who are afraid of childbirth can happen everywhere in the health care system, so it is of great importance that general nurses possess this knowledge of the encounter with scared and worried women. Aim The aim of this study was to shed light on women's experiences of fear of childbirth from a patient perspective. Method The method used was a general literature study. Result The result is divided into a qualitative and a quantitative result. The qualitative result is based on two main categories; feeling of concern and encounter. Four subcategories were identified; unpredictability and pain as well as dialogue and trust. The quantitative result is based on reasons that are considered to contribute to women's fear, which later were matched to the different categories. Conclusion Fear of childbirth is a problem that imprint women's experience and management of pregnancy and childbirth. It was identified that the most common factor behind the fear is based on a feeling of worry and a negative perceived encounter. Important aspects that were considered to reduce fear were a well-established dialogue, information and mutual trust.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som innebär att den som är drabbad har insulininsufficiens vilket bidrar till att höga värden av glukos finns i blodet. Komplikationer kan förekomma vid misskött diabetes. Sjukdomen kan behandlas både icke farmakologisk och eller farmakologiskt. Personcentrerad omvårdnad skapar samarbete mellan patienter och sjuksköterskor där vården har patienterna i fokus. Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar skriven med induktiv ansats. Genom artikelsökning i databaserna Medline och CINAHL framkom 15 vetenskapliga artiklar som analyserades i fem steg utifrån Fribergs analys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Livsstilsförändringar i det dagliga livet, framtiden med diabetes typ 2 samt närståendes betydelse i det dagliga livet. Patienterna upplevde att de nya livsstilsförändringarna var svåra att leva upp till. De upplevde oro över framtiden, ärftliga faktorer samt att avlida till följd av sjukdomen. Stöd från närstående gjorde det lättare att anpassa sig till den nya livsstilen. Slutsats: Informationen om sjukdomen upplevdes inte tillräcklig för patienterna. Personcentrerad omvårdnad är viktigt för att få ökad kunskap om sin sjukdom. Kunskap skapar förutsättningar för att hantera sjukdomen och motivation till livsstilsförändringar genom egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease of insulin deficiency which contributes to high levels of glucose in the blood. Complications of this disease, untreated can occur. Treatment can be both non-pharmacological and or pharmacological. With the help of person-centred care, patients and health personnel, together, find health care methods best suited for the patient. Aim was to describe how patients with diabetes mellitus type 2 experience their daily life. Method: A literature overview of qualitative articles was conducted with an inductive approach. All found on two databases, Medline and CINAHL. 15 scientific articles emerged from this study which were then analysed using Friberg’s five-step analysis. Results: Three themes surfaced from the analysis of the results: Lifestyle changes in daily life, the future with diabetes type 2 and family support in daily life. Patients’ experienced that their lifestyle changes were difficult to accomplish. Future concerns of the disease were of it later being hereditary or potentially leading to disease related death. Patients that experienced support from family found it easier to adapt to their new lifestyle. Conclusion: Many patients experienced a lack of information. Person-centred care is vital for patients to enhance the understanding of their disease. Knowledge creates prerequisites to control their disease and even be motivated for upcoming lifestyle changes through self-care.

Bakgrund: Kognitiv sjukdom är ett övergripande begrepp för sjukdomar som drabbar hjärnans funktioner såsom minne, tal och intellekt. Antalet som insjuknar i kognitiv sjukdom förväntas fördubblas fram till 2050 och antalet som insjuknar innan 65 års ålder ökar. Det är rimligt att anta det är en livsomställning med påverkan på livskvaliteten att drabbas av kognitiv sjukdom innan 65 års ålder. Det kan således vara viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv att undersöka livskvalitet i relation till kognitiv sjukdom. Livskvalitet är ett begrepp som är centralt för omvårdnad då detta indirekt är ett mål som sjuksköterskan strävar efter att förbättra med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder. Därför är det av vikt att undersöka individers upplevelse av livskvalitet och faktorer som kan tänkas påverka detta. Syfte: Syftet är att genom en litteraturstudie beskriva upplevelsen av livskvalitet hos yngre personer med kognitiv sjukdom. Metod: Litteraturstudie av kvalitativa studier analyserad utifrån en integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i ett huvudtema, två teman och sex subteman. Resultatet visar att livskvaliteten varierar över tid och upplevs olika av olika individer, dock hittas gemensamma teman och faktorer som används för att stärka livskvalitén och välmåendet för yngre personer med kognitiv sjukdom. Konklusion: Livskvalitet är ett subjektivt begrepp som varierar över tid. Upplevelsen av livskvalitet stärks av meningsfull aktivitet och genom upprätthållandet av identiteten. Det är viktigt att som omvårdnadspersonal att vara ett stöd för personer med kognitiv sjukdom vilket görs fördelaktigt genom att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt i omvårdnaden. / Background: Dementia is a disease that affects the memory, speech, intellect and other cognitive functions. The number of people diagnosed will double by 2050. Dementia is often associated with an older population but the number who will be diagnosed before the age of 65 will presumably increase. Being diagnosed with young onset dementia (YOD) is presumably a life-changing event which affects the quality of life (QoL). To further examine the experience of living with YOD is of great importance to future health-care research. Aim: The aim of the study is to describe the experience of quality of life among people with young onset dementia (YOD). Method: A literature review of qualitative studies using an integrative analysis. Result: The analysis resulted in one main theme, two themes and six subthemes. The findings show that QoL among people with YOD is affected negatively by a range of factors, but they manage to use coping strategies to improve QoL. Quality of life varies over time and different people have different perceptions of the concept. Many factors are similar which are presented in the result. Conclusion: Quality of life is a subjective phenomenon that varies over time. The experience of quality of life is empowered by meaningful activity and the ability to preserve the identity. It is important for health care staff to be a support for people with young onset dementia and applying a person centered care-approach can be a key element to this.