Bakgrund: Tidigare forskning visar att närstående till äldre kan ha svårigheter att kunna anpassa sig till den nya boendesituationen på äldreboendet. De närstående brottas med upplevelser av både lättnad och skuld, medan sjuksköterskorna har svårt att inkludera de närstående i omvårdnaden av sina anhöriga. Det framkommer även att miljön har betydelse för den upplevda hälsan. Syfte: Att beskriva äldre personers upplevelser av att bo på äldreboende. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där resultatet grundas på elva vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: De äldre upplevde att deras autonomi blev bristande efter flytt till äldreboende, de upplevde även att deras identitet gick förlorad när de tagits ur det sammanhang som det tidigare hemmet givit dem. För att de äldre på äldreboendet ska uppleva hälsa var det viktigt att bevara och skapa meningsfulla relationer med familj, andra boende och sjuksköterskor. Det var även viktigt för de äldre att delta i aktiviteter på äldreboendet som upplevs meningsfulla för att skapa ett nytt upplevt sammanhang på det nya boendet. Slutsats: Det finns behov av att kunna utföra den personcentrerade omvårdnaden som planerat. Detta för att värna de äldres hälsa och för att deras upplevelser av att bo på äldreboende ska bli positiva.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt problem som påverkar kvinnors hälsa. Våldet kan uttrycka sig i fysiskt, psykiskt och sexuellt våld och utförs av en nuvarande eller dåvarande partner. Nästan en tredjedel av världens alla kvinnor uppskattas ha utsatts för våld i nära relationer. När en utsatt kvinna kommer till vården är det sjuksköterskornas huvudsakliga ansvar att undersöka kvinnan och rapportera händelsen vidare. Tidigare kvantitativ forskning visar att sjuksköterskor är oförberedda inför att arbeta med dessa kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta och screena kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativ metod där tolv artiklar analyserades med stöd av Fribergs analys i fem steg.  Resultat: Resultatet presenterades i två huvudkategorier; utmaningar i vårdmötet och sjuksköterskans ansvar i vårdmötet som tillsammans skapade sju subkategorier.   Slutsats: Att möta och screena kvinnor utsatta för våld i nära relationer är komplext. Tid var viktigt för att sjuksköterskan skulle kunna bilda en relation med patienten, och få den utsatte att öppna upp sig om våldet. Sjuksköterskorna var enade om att kunskap var av stor vikt vid mötet och screening men att avsaknaden av träning och utbildning gjorde att kunskapen var bristande. / Background: Intimate partner violence is a global problem that affects women’s health. The violence can be expressed in physical, psychological and sexual violence and is perpetrated by a current or a former partner. Almost one third of all women in the world is estimated to have been exposed to intimate partner violence. It is the nurses’ main responsibility in healthcare to examine the woman and report incidents when suspecting exposure to abuse. Previous quantitative research shows that nurses are unprepared to face women exposed to abuse.   Aim: The aim was to describe nurses’ experiences when meeting and screening women who have been exposed to intimate partner violence.  Method: A literature review was conducted based on a qualitative method where twelve articles were analysed with support by Friberg’s five-step analysis.   Results: The result was presented in two main categories, challenges in the meeting with the patient and the nurses’ responsibilities in the meeting with the patient which created seven sub-categories.   Conclusions: To meet and screen women exposed to intimate partner violence is complex. Time was important for the nurse to be able to form a relationship with the patient and get the victim to open up about the violence. The nurses agreed that knowledge was of great importance at the meeting and screening, but that the lack of training and education meant that the knowledge was deficient.

Bakgrund: Faktorer som övervikt och fetma ökar i samhället och innebär en risk till att drabbas av diabetes typ 2. En inaktiv vardag och för stort intag av snabba kolhydrater och fett är några av orsakerna till ett okontrollerat blodsocker vilket kan ge ökade risker för framtida komplikationer. Det kan ses som en nödvändighet att stödja patienter till livsstilsförändringar då ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att förebygga ohälsa. För att underlätta stödjandet av patienter med diabetes typ 2 behöver sjuksköterskan ha kunskap angående de faktorer som influerar till livsstilsförändringar. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändringar i form av god kosthållning och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: Studien är en litteraturöversikt där urvalet inkluderar 15 vetenskapliga artiklar som utgör grunden för resultatet. Datainsamling har gjorts vid sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Ur resultatet kan det urskiljas två kategorier, hämmande och motiverande faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring hos patienter med diabetes typ 2. Faktorer som patienterna upplevde som hämmande för motivationen var deras fysiska -och ekonomiska förutsättningar, negativa inställning och brist på kunskap samt miljö och omgivning. De faktorer som patienterna upplevde som motiverande var ett gott stöd från sjukvården, sociala sammanhang och bekräftelse som exempelvis ett kontrollerat blodsocker. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat presenterar olika faktorer som influerar patienters med diabetes typ 2 motivation till livsstilsförändring. Studien belyser vikten av att anpassa vården utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Overweight and obesity are leading risk factors for developing type 2 diabetes. An inactive lifestyle and an unhealthy diet are some factors that contributes to uncontrolled blood sugar levels, which increases the risk of complications. One of the registered nurses’ responsibilities is to prevent illness, and one way to do this is by supporting patients to make lifestyle changes. To be able to support patients with type 2 diabetes, registered nurses need to have knowledge about factors that influence these patients to make lifestyle changes. Aim: To describe experiences of lifestyle changes concerning diet and physical activity by patients with type 2 diabetes. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles. The data collection has been conducted through searches in the databases CINAHL and PubMed. Result: Two categories can be distinguished in the result. These are inhibitory- and motivating factors which influence the motivation for making lifestyle changes in patients with type 2 diabetes. Factors which patients experience as inhibitory factors are physical - and financial prerequisites, a negative attitude, lack of knowledge and the environmental surroundings. Factors that patients experience as motivating are good support from the healthcare, social context and confirmation such as controlled blood glucose. Conclusion: The result of this literature review presents different factors that influence the motivation for lifestyle changes in individuals. This study indicates the importance of an individualised person-centred care.

Background: ​Induced abortion involves intentionally terminating a pregnancy. This can be donemedically or surgically. Abortion is a common procedure around the world, where the globalspectrum of cultures and perceptions regarding abortion is very varied. Person-centered care,treatment and support are important aspects of the concepts of nursing-care. Aim: ​The purpose of this study is to investigate experiences and psycosocial needs of carerelated to induced abortion, independent of abortion method or length of pregnancy. Method: ​This is a general literature study where previous research has been used to answer thepurpose. The articles were quality reviewed and analyzed thematically. Results: ​Patients and partners experience strong emotions in connection with the abortionprocess, some of which are ambivalent. Experiences of being judged by the care staff also occur,at the same time as the care staff seem to have the opportunity to influence the experience withthe help of different nursing measures. Patients and partners value good treatment and support,while maintaining integrity and autonomy. These factors contributed to a good experience withinduced abortion. Conclusion: ​In an induced abortion situation, patients and partners may experience strongemotions, ambivalent emotions and fear of being convicted. Healthcare professionals play animportant role in ensuring that patients and partners have a good abortion experience. Furtherresearch on the subject is recommended. / Bakgrund: Inducerad abort innebär att avsiktligt avsluta en graviditet. Detta kan utföras medicinskt eller kirurgiskt. Abort är ett vanligt förekommande ingrepp världen över, där det globala spektrumet av kulturer och uppfattningar gällande abort är mycket varierad. Omvårdnadsbegreppen personcentrerad omvårdnad, bemötande och stöd är viktiga inom abortvården. Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka upplevelser och psykosocialt omvårdnadsbehov i samband med inducerad abort, oberoende av abortmetod eller graviditetslängd. Metod: Detta är en allmän litteraturstudie där tidigare forskning har använts för att besvara syftet. Artiklarna kvalitetsgranskades samt analyserades tematiskt.  Resultat: Patienter och partners upplever starka känslor i samband med abortprocessen, varav vissa är ambivalenta. Upplevelser av att bli dömd av vårdpersonalen förekommer också, samtidigt som vårdpersonalen tycks ha möjlighet att påverka upplevelsen med hjälp av omvårdnadsåtgärder. Patienter och partners värderar ett gott bemötande och stöd samt bibehållen integritet och autonomi. Dessa faktorer bidrog till en god upplevelse vid inducerad abort.  Slutsatser: I en inducerad abortsituation kan patienter och partners uppleva starka känslor, ambivalenta känslor och rädsla inför att bli dömd. Vårdpersonal har en viktig roll i om patienter och partners får en god abortupplevelse. Fortsatt forskning kring ämnet rekommenderas.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DM2) ökar i världen eftersom befolkningen lever längre samt har förändrade levnadsvanor med kostvanor och stillasittande livsstil. Flera patienter upplever ett stort ansvar att ta hand om sin DM2 och oroar sig indirekt över följderna i form av diabeteskomplikationer på grund av låg hälsokunskap. Genom stöd och utbildning från sjuksköterskor kan vuxna patienter ändra sin livsstil och öka kunskapen kring egenvård.Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans roll i att stödja vuxna patienter med diabetes mellitus typ 2.Metod: Uppsatsarbetet genomfördes som en litteraturöversikt med 15 artiklar var av kvalitativ- och kvantitativ kvalité. Artikelsökningarna utfördes på databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna som inkluderades i uppsatsarbetet publicerades 2010–2020 och besvarades utifrån litteraturöversiktens syfte och är av medel eller hög kvalitet efter artiklarna granskats med granskningsmallar.Resultat: Resultatet visar hur sjuksköterskor kan ge ett stöd kring egenvård till vuxna patienter med DM2 genom olika tillvägagångssätt. Litteraturöversiktens resultat består av tre huvudteman vilka är främjandet av egenvård, utbildning samt faktorer som försvårar stöd och egenvård som handlar om hur sjuksköterskan ska kunna ge information och kunskap kring DM2 genom rätt utbildning och stöd.Slutsats: DM2 är ett globalt växande problem vilket leder till att sjuksköterskan behöver ökad kunskap och utbildning. Resultatet visar att det finns olika sätt för sjuksköterskan att ge stöd, information samt utbildning till patienter med DM2 beroende på kunskapsnivåer och vilken motivation patienten besitter till att förändra sin egenvård vid DM2. / Background: Diabetes mellitus type 2 (DM2) is increasing in the world as the population lives longer and has a changed lifestyle with dietary habits and is more sedentary. Patients experience a responsibility to take care of their DM2 and are indirectly concerned about the consequences in the form of diabetes complications due to low health knowledge. Through support and training from nurses, adult patients can change their lifestyle and increase their knowledge about self-care.Aim: Illuminate the role of the registered nurse in supporting adult patients with diabetes mellitus type 2.Method: The essay work was carried out as a literature review containing 15 articles was of qualitative and quantitative quality. Article searches were performed on the databases CINAHL and PubMed. The articles that were included in the essay were published between 2010-2020 and were answered the aim of the literature review. The articles have medium or high quality after the articles were reviewed trough review templates.Result: The results show how nurses can provide support for self-care to adult patients with DM2 through various approaches. The results of the literature review consist of three main themes. They are: The promotion of self-care, education and factors that make support more difficult and self-care. Which is about how the registered nurse should be able to provide information about DM2 through the correct education and support.Conclusion: DM2 is a globally growing problem, which leads to the nurse needing increasing knowledge and training. The result show that there are different ways for the nurse to provide support, information and education to patients with DM2 depending on knowledge level and the motivation the patient has to change their self-care regarding DM2.

Bakgrund: Palliativ vård är en vårdform flertalet patienter är i behov av världen över. Palliativ vård förekommer inom alla vårdformer varpå majoriteten av sjuksköterskor träffar på patienter i livets slutskede någon gång under yrkeslivet. Sjuksköterskans erfarenheter ämnas undersökas för att se om dessa påverkar palliativ vård och dess kvalitet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter som erhåller palliativ omvårdnad. Metod: Litteraturöversikt samt dataanalys genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: 10 originalartiklar inkluderades. Två huvudkategorier identifierades; Sjuksköterskans arbetsmiljö, med subkategorier Emotionell påverkan och Stöd till sjuksköterskan, samt Sjuksköterskans kompetens, med subkategorier Kunskap om livets slutskede och Etiska aspekter. Resultatet pekar på att palliativ vård får sämre kvalitet på grund av sjuksköterskans höga arbetsbelastning och låg kunskapsnivå inom området bland sjuksköterskor. Sjuksköterskans hälsa drabbas av hög arbetsbelastning och när sjuksköterskan ställs inför etiska aspekter som är svåra att ta ställning till. Slutsats: Palliativ vård behöver mer utrymme i sjuksköterskeutbildningen och sjuksköterskor behöver mer tid för debriefing och stöd. Mer forskning skulle behövas på nyexaminerade sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter för att se vilka utbildningsinsatser som bäst gynnar kvaliteten på palliativ vård och göra sjuksköterskor mer bekväma med palliativ vård. / Background: Palliative care is needed by a large group of patients all over the world. Palliative care is given in all forms of care and the majority of nurses will meet patients that receives end of life care during their professional career. The nurse’s experiences will be examined to see if they affect palliative care and the quality of it. Aim: The aim is to describe the nurse’s experiences from caring patients that receive palliative nursing care. Method: General literature review with data analysis through qualitative analysis.  Results: 10 original articles was included. Two main categories were identified; The nurse’s working environment, with subcategories Emotional affection and Support to the nurse, and The nurse’s competence, with subcategories Knowledge about end of life care and Ethical aspects. The result shows that palliative care is given with lover quality due to the nurse’s high work load and nurse’s limited knowledge about palliative care. The nurse’s health is affected by the high work load and when the nurse is faced with ethical aspects that are difficult to manage.  Conclusion: Palliative care needs to be involved in the curriculum for the nursing program and nurses need to be able to have debriefings and get support at work. There’s a need for more research on newly graduated nurses and nursing students to conclude what kind of education would be needed to provide palliative care with higher quality and make nurses more comfortable with palliative care.

Kognitiv sjukdom eller demenssjukdom är ett samlingsbegrepp som innefattar flera olika kroniska sjukdomar. Gemensamt är att de påverkar hjärnan på olika sätt och leder till att personen som drabbas sviktar i olika kognitiva domäner. Nio av tio personer med kognitiv sjukdom drabbas av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom kan leda till stort lidande och kan vara svårt att hantera även för närstående och personal. Icke-farmakologiska åtgärder har högst prioritet i behandlingen av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Musikbaserade terapeutiska interventioner är en av dessa åtgärder som fått ökad uppmärksamhet. Metoden har även stöd i beprövad erfarenhet. För att kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad och använda sig av ett brett utbud av omvårdnadsåtgärder behöver vårdpersonal ha kännedom om dessa metoder och hur de fungerar.  Syftet med studien var att undersöka effekter av musikbaserade terapeutiska interventioner på de beteendemässiga och psykiska symtom som kan uppstå vid kognitiv sjukdom. Metod var litteraturstudie med systematisk struktur. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Sammanlagt inkluderades 15 vetenskapliga kvantitativa artiklar som först kvalitetsgranskades för att sedan analyseras med integrerad analys. Resultatet kategoriserades i två huvudkategorier ”Effekt på beteendemässiga symtom” och ”Effekt på psykiska symtom”. Artiklarna visade störst effekt på de psykiska symtomen och då främst på depression och ångest. Resultatet visade även att musikbaserade terapeutiska interventioner kunde minska vanföreställningar, hallucinationer och apati. Viss effekt sågs också på beteendemässiga symtom som aggression och agitation. Resultatet visade att effekten i de allra flesta fall avtog efter tre till fyra veckor.  Slutsats från studien var att musikbaserade terapeutiska interventioner kan ha effekt på beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Effekt sågs framförallt på de psykiska symtomen vilket överensstämmer med tidigare forskning. I syfte att på bästa sätt undvika potentiellt farliga läkemedel för personer med beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom är icke-farmakologiska metoder prioriterat enligt de svenska nationella riktlinjerna vid demenssjukdom. Genom att praktisera en personcentrerad omvårdnad och använda sig av musik i terapeutiskt syfte kan vårdpersonal påverka negativa symtom och på så sätt höja livskvaliteten för personer som upplever beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. / Neurocognitive disorder or dementia are collective terms for several chronic diseases. What they have in common is that they affect the brain in different ways and the person being affected fails in different cognitive domains. Nine out of ten persons with dementia suffer from behavioural and psychological symptoms of dementia. Behavioural and psychologicalsymptoms of dementia can lead to great suffering and can be difficult to manage for relativesand staff. Non-pharmacological interventions have the highest priority in the treatment of behavioural and psychological symptoms of dementia. Music-based therapeutic interventions are one of these interventions that have received increased attention. The method is also supported by proven experience. To be able to offer person-centred nursing and make use of a wide range of nursing measures, care staff need to be aware of these methods and how they work. The aim of this study was to investigate the effects of music-based therapeutic interventions on the behavioural and psychological symptoms that can occur in cognitive disorder. The method was a literature review with systematic structure. The searches were performed in the databases PubMed and CINAHL. A total of 15 scientific quantitative articles were included, which were firs quality reviewed and then analysed with integrated analysis.  The results were categorized into two main categories. “Effect on behavioural symptoms” and “Effect on psychological symptoms”. The articles showed greatest effect on psychological symptoms and then mainly on depression and anxiety. The results also showed that music-based therapeutic interventions could reduce delusions, hallucinations and apathy. Some effect was also seen on behavioural symptoms such as aggression and agitation. The results showed that in most cases the effect diminished after three to four weeks. The study concluded that music-based therapeutic interventions may have an effect on behavioural and psychological symptoms of dementia. The effect was seen mainly on the psychological symptoms, which is consistent with previous research. In order to best avoid potentially dangerous drugs for people with behavioural and psychological symptoms of dementia, non-pharmacological methods are prioritized according to the Swedish national guidelines for care of dementia. By practicing person-centred nursing and using music for therapeutic purposes, healthcare professionals can influence negative symptoms and thus increase the quality of life for people who experience behavioural and psychological symptoms of dementia.

Bakgrund: Strukturerad smärtskattning är en högprioriterad åtgärd under patienters sista levnadsvecka enligt Socialstyrelsens styrdokument för palliativ vård. Vården i hemmet ska bedrivas personcentrerat där patientens hälsotillstånd utreds och ska syfta till att lindra lidande. Detta innebär att distriktssköterskor behöver ha färdigheter och kunskaper kring smärta, dess orsak, smärtskattning och behandling. Smärta och dess skattning är betydelsefull och beskrivningen distriktsköterskors erfarenheter av smärtbedömning ökar möjligheten att hitta förbättrings- och förändringsområden.Syfte: Undersöka distriktsköterskors erfarenheter av smärtbedömning vid vård i livets slutskede inom hemsjukvård.Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes genom videosamtal och bekvämlighetsurval användes under september-november 2022. Sammanlagt intervjuades 15 distriktsköterskor med vana av smärtbedömning vid vård i livets slutskede och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I resultatet belyser distriktsköterskorna olika erfarenheter kring användandet av smärtskattningsinstrument i vård i livets slutskede och vilka faktorer som påverkar användningen av smärtskattningsinstrument. Kategorierna som framkom var ”distriktsköterskornas erfarenhet av vikten av att smärtskatta”, ”distriktsköterskornas behov av samordning och kunskap” samt ”distriktsköterskornas erfarenhet av förbättrad smärtlindring”.Slutsats: Tydliga rutiner för användningen av smärtskattningsinstrument och dokumentation kan förbättra vård i livets slutskede inom hemsjukvård. Distriktsköterskorna efterfrågade utbildning i smärtskattningsverktygen anpassade för bedömningar av patienter i livets slutskede.

Bakgrund: Orsaken till diabetes typ 1 är i dagsläget okänt, vilket innebär att sjukdomen är obotlig och kan medföra allvarliga komplikationer. Patientens egenansvar är därav nödvändigt i egenvården med stöd från hälso-och sjukvården. Sjuksköterskans roll är betydelsefull för att ge patienten stöd och kunskap som kan främja patientens egenvård samt hälsa. För att patienten ska få makt och kontroll över hälsan utgör begreppet empowerment en betydande del i egenvården. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1 i vardagen. Metod: Litteraturöversiktens design var kvalitativ med en induktiv ansats, där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades som publicerades mellan 2015–2022. Använda databaser var CINAHL och MEDLINE. Analys utfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Första huvudkategorin blev strategier med underkategorierna; hanteringsstrategier i egenvården, rutinernas betydelse i vardagen, den mentala inställningens påverkan på egenvården samt teknikens betydelse i egenvården. Andra huvudkategorin blev utmaningar med underkategorierna; svårigheter att hitta balans i vardagen samt faktorer som kan påverka egenvården negativt. Tredje huvudkategorin blev stöd med underkategorierna; påverkan från familj och vänner samt påverkan från vårdpersonal.  Slutsats: Genom strategier och stöd kan egenvårdens utmaningar hanteras, vilket kan främja en god egenvård.

Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom är en stadigt ökande patientgrupp inom somatisk vård. Forskning som finns belyser främst vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med substansbrukssyndrom. Tidigare forskning visar att personer med substansbrukssyndrom har en rädsla för att utsättas för stigmatisering vid hälso- och sjukvårdsbesök. Att vården i hög grad är specialiserad och tydligt avgränsad medför att de riskerar att få sämre vård vid somatisk samsjuklighet. Specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård möter personer med substansbruk i sitt arbete och ansvarar för att främja hälsa utifrån den enskildes behov genom ett holistiskt förhållningssätt. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa aktuell kunskap om hur personer med substansbrukssyndrom upplever och erfar att vårdas inom somatisk vård.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes och resultatet baserades på 16 vetenskapliga artiklar som inhämtats genom systematisk sökning i databaser. Data analyserades i enlighet med Granheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2017) på en manifest nivå med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier med sju tillhörande subkategorier. Huvudkategorierna är: Upplevelse av stigmatisering, Upplevelse av brister i vårdpersonalens yrkesfärdigheter och Upplevelse av vårdande relation. Slutsats: Personer med substansbrukssyndrom upplever stigmatisering utifrån hur vårdpersonal bemöter och behandlar dem när de söker vård. De upplever att de inte tas på allvar, att de blir diskriminerade och upplever att de får sämre vård än andra patienter på grund av bristande kunskap hos vårdpersonal. Tidigare negativa erfarenheter bidrar till att de undviker kontakt med sjukvården. Genom ökad kunskap hos vårdpersonal, medvetenhet om egna fördomar, fortsatt implementering av personcentrerad omvårdnad och samverkan mellan somatisk respektive psykiatrisk vård är förhoppningen att detta kan förebyggas. Ytterligare forskning behövs för att klarlägga vilka omvårdnadsåtgärder specialistsjuksköterskan inom psykiatrisk vård kan tillämpa för att förbättra vårdupplevelsen för personer med substansbrukssyndrom.