Bakgrund och problemformulering Barn som vårdas på sjukhus kan uppleva det som skrämmande och obehagligt. De känner oro, ångest och det kanske blir en skräckfylld upplevelse. Rädsla för smärtsamma ingrepp som procedurer med nålar är vanliga. Många studier har visat att djurassisterad terapi/aktivitet har en positiv effekt som kompletterande behandling för barnens hälsa. Hur upplever barn sällskapsdjur vid sjukhusvården? Vad ger sällskapsdjur för effekt hos barn som vårdas på sjukhus? Studien är en litteraturstudie som handlar om att undersöka detta. Syfte Beskriva barns upplevelser av sällskapsdjur vid sjukhusvård Metod Studien utfördes som en litteraturöversikt av både kvantitativa och kvalitativa artiklar enligt Friberg (2018). Sökning gjordes i databaserna CHINAHL, MEDLINE, PUDMED samt även manuell sökning. En kombination av sökbegrepp användes för att skapa ett avgränsat urval av artiklarna som svarade mot syftet. Resultat 10 artiklar granskades som gällde djurassisterad terapi, djurassisterad aktivitet och djurassisterad innervation inom sjukhusvården. Analysen av artiklarna visade hur barn upplevde en reducerad ångest, oro, smärta och ökade sin sociala kommunikation. Analysen visade även att det gav en positiv effekt som distraktion mot smärta, exempel vid blodprovstagning. Barnen beskriver att deras sjukhusminnen blev mer positiva med hunden som interaktion. Diskussion Sällskapsdjur som omvårdnadsalternativ på sjukhus har visat sig ha en positiv effekt för barnen. Resultaten visade att djurassisterad terapi, djurassisterad aktivitet och djurassisterad innervation kan underlätta kommunikation, ge positiva känslor, fysisk avkoppling och motivation för aktivering. Dessa resultat är värdefulla för framtida forskning för att kunna framhålla sällskapsdjur som en kompletterande behandling för barn på sjukhus.

No description available.

Bakgrund: Cancer är en svår sjukdom som blir allt mer vanlig och de emotionella upplevelserna vid sjukdomen är ofta oro och ångest. Det har visat sig att djur har en positiv påverkan på människan vid ohälsa. Terapi eller aktivitet med djur kan därmed främja den sjuka människans välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna cancerpatienters upplevelser av djur i vården, samt hur djuren påverkar cancerpatienters välbefinnande. Metod: Litteraturöversikt som är grundad på tio vårdvetenskapliga originalartiklar med både kvantitativ och kvalitativ design. Nio artiklar berör hundar och en berör hästar, en av de artiklar som berör hundar är även utifrån sjuksköterskans perspektiv. Databaserna som används är Cinahl Complete, Pubmed och Medline. Sökord som används är bland annat; Cancer, Oncology, Animal assisted therapy och Pet therapy. De teoretiska utgångspunkterna i arbetet är Antonovskys (2005) känsla av sammanhang (KASAM) och det salutogena synsättet på hälsa. Resultat: Det övervägande resultatet i litteraturöversikten visade att cancerpatienter hade positiva upplevelser av terapi med djur. Känslor så som ångest och oro minskade hos många av deltagarna när en hund var med vid terapi. Deltagarna kände även att de under vissa stunder glömde bort sin sjukdom när ett djur var närvarande. Diskussion: Resultatet diskuterades med de teoretiska utgångpunkterna Hälsa och KASAM relaterat till syftet samt relevant forskning som styrker eller motsäger djurens positiva inverkan på cancersjuka patienter.

Bakgrund: Användandet av djur inom vård- och omsorgsverksamheter har visat sig ha en positiv inverkan på bland annat patienters blodtryck, hjärtfrekvens och depression, och hundar har visat sig vara mer effektiva vid omvårdnadsbehandling jämfört med andra djur eftersom hundarna har det mest utvecklade kommunikationssystemet av våra sällskapsdjur. Följaktligen finns ett kunskapsbehov om patienters erfarenheter och upplevelser av hundbaserad omvårdnad. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av hundbaserad omvårdnad inom vård- och omsorgsverksamheter. Metod: En litteraturöversikt som baserades på sex vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes. Artikelgranskning skedde utifrån Högskolan Kristianstads granskningsmall och analysarbetet följde Fribergs rekommendationer. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier, Hundens betydelse i omvårdnaden, Hundens betydelse för välmåendet och Hundens betydelse för ett meningsfullt dagligt liv. Patienterna kände bland annat glädje, trygghet, meningsfullhet, ökad livskvalité och bekräftelse. Den hundbaserade omvårdnaden ökade också den sociala samvaron och bidrog dessutom till ökad självsäkerhet hos patienterna. Slutsats: Samtliga patienter oavsett ålder, kön, verksamhetsområde och diagnos erfor hundbaserad omvårdnad som positiv. Liknande resultat framkom även vid alternativa behandlingsmetoder, således behövs mer forskning om hundbaserad omvårdnad då det med säkerhet inte går att fastställa vad det är som bidrar till patienternas upplevelser och erfarenheter.

Doctor of Philosophy / Department of Counseling and Educational Psychology / Fred O. Bradley / The number of animal training programs in correctional facilities has increased in the past 25 years. Anecdotal accounts have informally assessed the efficacy of prison training programs; however, only limited systemic studies have been conducted (Britton & Button, 2005; Furst, 2006). Preliminary information from anecdotal accounts and narratives indicates the potential these programs have to impact inmate behavior, self- esteem, staff and inmate morale, and community perceptions of offenders (Cushing & Williams, 1995; Harkrader, Burke, & Owen, 2004). There is also an indication inmate trainers learn responsibility, patience, coping skills, and vocational skills (Britton & Button, 2005; Merriam-Arduini, 2000; Turner, 2007). This qualitative study presents preliminary findings from the following five participant perspectives on the perceived outcomes of a canine training program in a correctional facility where inmates train assistance, therapy, rescue, and medical alert canines: (a) inmate trainers, (b) former inmate trainers, (c) non-trainer inmates who are not involved in the training program, (d) staff, and (e) the researcher. Once trained, the canines are adopted as assistance dogs for individuals in need. Data collected from in- depth interviews with current inmate trainers, former inmate trainers, non-trainer inmates, and staff, and audio and video recordings, researcher observations, and a researcher developed scale indicated the following themes which emerged from the study: there are positive emotional outcomes and positive practical outcomes for inmate trainers who work with dogs in the training program. Positive emotional outcomes for inmate trainers include the following: (a) providing social support, (b) gaining a sense of pride, (c) serving as a feeling of giving back to society, (d) increasing personal patience, (e) humanizing the inmate trainers, and (f) improving self-esteem. Positive practical outcomes for inmate trainers emerged in the following areas: (a) improving responsibility, (b) having a positive impact on the prison environment, (c) providing opportunities to help others, (d) using goal setting, (e) gaining employability skills, and (e) having a positive effect on behavior. Results from this study will add to existing literature and research in the field of animal-assisted interventions and rehabilitation programs with human beings, specifically those in correctional facilities. In addition, results from this study will assist correctional administration in the design, implementation, and evaluation of dog training programs in prisons.

The importance of stress management is emphasized throughout this study as well as the need to cater stress management programmes to the unique needs of individuals. The possibility of introducing an animal-assisted stress management programme into the work environment is explored by means of a qualitative study in order to test out the feasibility of such an intervention. The positive physical and psychological effects animals have on humans has been extensively researched and reported. Eleven participants were randomly chosen from within the same department by means of purposive sampling. Semi-structured interviews were held with each participant and thematic analysis was used to analyse the transcribed interviews. Various themes were identified and explored with the most prominent highlighting the need for privacy, respect and connection. Although animals do have positive effects on some employees, there are individual differences that need to be considered. An electronic animal-assisted stress management intervention is recommended. / Psychology / M.A. (Psychology)

The aim of this study was to examine the use of animals in the therapy of neurotic disorders under the settings of mental hospitals. First part of this work desribes neurotic disorders and their therapy with a particular emphasis on AAT (Anima-Assisted-Therapy, pet therapy) and its subdivisions (hippotherapy, canistherapy, etc.) Principals of AAT are explained. Further, contraindications and possible risks are mentioned and the inherent possibility of animal misuse is discussed. The theses include basic guidelines and methods used in AAT and concludes with practical observations made by psychotherapists from the Czech mental hospitals.

This cross-sectional study explored the relationship between pet ownership, attachment, and psychological health among community-dwelling senior citizens and evaluated the impact of the placement of an aquarium into a regional senior center. General health, depression, social support, pet attitudes, pet attachment, pet relationships, and attitudes about the aquarium were assessed among 104 members of a senior center. Symptoms of depression were identified in 17.3% of the participants. Pets were a significant form of social support and attachment to pet owners. No significant relationship was observed between pet ownership, pet attachment, and psychological health. Positive health effects were reported among participants who observed the fish aquarium. While the relationship between pet ownership, human-animal interactions, and psychological well-being remains unclear, it appears that older adults can benefit from animal-assisted activities and therapy programs. Animal-assisted activities and therapy programs may be useful adjunctive therapies for depression in community-dwelling senior citizens.

The importance of stress management is emphasized throughout this study as well as the need to cater stress management programmes to the unique needs of individuals. The possibility of introducing an animal-assisted stress management programme into the work environment is explored by means of a qualitative study in order to test out the feasibility of such an intervention. The positive physical and psychological effects animals have on humans has been extensively researched and reported. Eleven participants were randomly chosen from within the same department by means of purposive sampling. Semi-structured interviews were held with each participant and thematic analysis was used to analyse the transcribed interviews. Various themes were identified and explored with the most prominent highlighting the need for privacy, respect and connection. Although animals do have positive effects on some employees, there are individual differences that need to be considered. An electronic animal-assisted stress management intervention is recommended. / Psychology / M.A. (Psychology)