It is imperative to provide more information regarding changed conditions resulting landslide events in a future climate. The aim of this thesis is to assess landslide susceptibility in Huddinge Municipality in middle Sweden. The main purpose is to produce a map, to visualize landslide susceptible areas, and to integrate the result with changes in physical factors such as climate change. Also, the thesis aims to analyze anthropogenic factors such as changes in land use and an increasing population in Huddinge Municipality. Methods used are GIS-analyses, interviews with staff of Huddinge Municipality, and field observations. The GIS-analysis solely aims to provide areas which are landslide susceptible in changed conditions in the future. Interviews with municipality employees provided data about population growth and future land use of Huddinge. In addition to the GIS analysis and the interviews, field observations and photo documentations were carried out to validate the GIS-results and to investigate if slopes in Huddinge are geomorphic active. It can be concluded that there are slopes in Huddinge Municipality which are landslide susceptible today and in a future climate. It can not be excluded that the landslide frequency will increase due to climate change because of increasing days with intense rainfall and fluctuations in the groundwater table. Most vulnerable areas are the ones located in areas which are both landslide susceptible, and where a growing population is predicted. In order to minimize the risk and vulnerability, Huddinge Municipality either cooperates with external companies or scientific institutions, or uses technical solutions to stabilize clay soils. Finally, the GIS-analysis used in this thesis in Huddinge Municipality is applicable to any other geographical areas in Sweden or elsewhere. / Enligt Hearn och Hart (2011) utgör geomorfologiska processer en allt större risk för våra samhällen globalt. Risken ökar när människan expanderar och utvecklar bebyggelse och infrastruktur i redan sårbara områden. Förändringar i markanvändning och avrinningsområden innebär förutsättningar för att till exempel skred kan utlösas. Med en ökad befolkning och investering i dyrbar infrastruktur samt bebyggelse, ökar sårbarheten och därmed risken för att påverkas. I Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande (2007:60) rapporteras det att de förväntande effekterna på grund av klimatförändringarna kan skapa stora påfrestningar för samhället och leda till betydande effekter på naturmiljön. Idag utgör skred den sjunde mest dödliga naturliga extremhändelsen globalt sett och har årligen krävt 800 till 1000 människoliv under de senaste 20 åren (Borgatti & Soldati, 2010). För att reducera antal dödsfall och förstörd egendom samt infrastruktur har GIS fått en viktig roll inom fysisk planering, kartering av riskområden och inom markutveckling (Huabin et al., 2005). Med hjälp av olika metoder och tillämpningar baserat på naturgeografiska variabler som förutsätter att skred kan utlösas så kan GIS användas som ett stöd vid förebyggande arbete.  Enligt Klimat- och sårbarhetsutredningen (2007:60) är det grundläggande med en ökad kunskap om förändrade förutsättningar för erosion, ras och skred i ett framtida klimat. Därför är syftet med arbetet att framställa en karta med hjälp av GIS över områden där det finns förutsättningar för att skred kan utlösas, och att problematisera samt analysera resultatet med förändrade naturgeografiska faktorer som klimatförändringarnas förväntade inverkan. Den här metodiken anses även vara tillämpar på andra platser globalt. Slutligen syftar arbetet även till att undersöka antropogena faktorer som utbyggnadsplanering, förändrad markanvändning och ökat befolkningstryck i Huddinge kommun. GIS-analysen i uppsatsen syftar till att belysa områden med förutsättningar för skred. Enligt Huabin et al. (2005) finns det två faktorgrupper som studeras vid GIS-analyser för skred: inre faktorer som geologiska förhållanden och sluttningsstrukturer, och yttre faktorer, som antropogen verksamhet eller nederbörd. Vid kartering av skredrisk finns det två tillvägagångssätt: undersöka sluttningars känslighet och fastställa sannolikheten för utlösande faktorer. Det här arbetet kommer att fokusera på den första metoden, nämligen att undersöka var och vilka sluttningar som är känsliga för yttre faktorer som kan påverka deras stabilitet och utlösa skred. För att införskaffa primärdata om Huddinge kommuns planer för utveckling och framtida markanvändning används intervjuer med anställda personer på kommunen. Som komplement till GIS-analysen och intervjuer utförs även fältobservationer för att undersöka ifall det finns områden som visar att lerjordarna i Huddinge är geomorfologiskt aktiva. Det finns förutsättningar för skred i Huddinge kommun idag och i ett framtida klimat. Den främsta anledningen är de djupa och plastiska lerorna samt Huddinges varierade topografi. Vare sig skred kommer att utlösas eller ej beror på utlösande faktorer som ökat antal skyfall, bebyggelse eller deponi av material. Det är troligt att skredfrekvensen kommer att öka i ett framtida klimat på grund av ökat antal utlösande faktorer. De områden som anses vara sårbara idag och i ett framtida klimat är de kommundelar där det finns förutsättningar för skred och där det förutspås en ökad befolkning. Sjödalen-Fullersta är den kommundel som anses vara mest sårbar för skred i ett framtida klimat. För att minska sårbarheten bedriver Huddinge kommun ett förebyggande arbete dels med hjälp av konsulter som ger förslag om vilka områden som ska bebyggas eller inte, och dels med hjälp av tekniska lösningar som kalkcementering.

Kongsfjordhallet is situated at 79° N on the North coast of Kongsfjorden, Spitsbergen.The landscape shows a large diversity of landforms and sediments and the aim of thisstudy has been to investigate the spatial distribution and temporal differences betweenthese landforms.The most prominent landform is interpreted as a lateral moraine dividing the area fromsoutheast to northwest. This is probably a sign of a standstill during the deglaciation ofan ice-sheet glacier tongue filling the fjord. The valley-glaciers at Kongsfjordhallet haveadvanced after this event and left end moraines on top of the lateral moraine. Largeamounts of meltwater have eroded parts of the Kongsfjordhallet, creating several fossilmeltwater channels that dissect the landscape. Erratic boulders of mainly gneiss type arescattered all over the landscape, as high up as 500 m a.s.l. In addition to the erraticboulders, a lot of allochthonous material is found incorporated in local material,especially as a diamict interpreted as till that covers large parts of Kongsfjordhallet.The till can likely be correlated to one of the diamict units in the cliff sections at theKongsfjordhallet coast. At present, two large ravines drain the area, moving water fromthe glaciers to the ocean and a beach is developing in the Southeast part of the area dueto ocean transgression. Landforms from two glacial events are found, one regional andone local. An episode of high sea-level as well as fluvial and mass-wasting activity afterthe deglaciation is also recorded. The formation of the landforms in the area is believedto be after the Last Glacial Maximum and into the Holocene, but no absolute dates areavailable. / SciencePub

Klimatförändringarna är ett av samhällets största bekymmer och i hållbar utveckling finns svaren på lösningarna, om man väljer att följa dem. I framtiden behövs det innovativa människor som arbetar på lösningar för att komma på andra energikällor till de fossila bränslena. Människans påverkan på växthuseffekten måste bromsas och den globala temperaturökningen måste hållas under två grader. För att få fram dessa innovativa människor så måste de få en utbildning först. Den här studien ska bland annat ta reda på hur geografilärare undervisar om klimatförändringarna och vad målet med undervisningen är. Där de didaktiska frågorna vad, hur och varför är utgångspunkten för analysarbetet och de frågor som resultatet blivit indelat i. I tidigare forskning framkommer det en önskan om att utveckla lärarutbildningen samt att redan yrkesverksamma lärare ska få tillgång till fortbildningar för att säkerställa att undervisningen blir så bra som möjligt. Kursplanen för geografi på högstadiet har ett stort omfång och stora delar av syftet handlar om hållbar utveckling samt att det centrala innehållet och kunskapskraven handlar om klimatförändringarna. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad lärare undervisar om angående klimatförändringar. En semistrukturerad intervjumetod har använts när fyra geografilärare blev intervjuade. Från intervjuerna framkom det att lärarna försöker ha en så omfattande undervisning om klimatförändringarna som möjligt och att de anser sig ha tillräckligt med kunskap för en bra undervisning. / Climate change is one of the biggest concerns of today and within sustainble development you can find the answers, if you choose to follow them. The future need innovativ people to work on alternative solutions to fossil fuel. The negativ greenhhouse effect caused by humans needs to stopp so the global temperature increase stayes below 2 degreeds. In order to get those innovative people, they need an education first. This study will, among other things, try to answer questions as how teachers in geography teach about climate change and what the goal is with their education. The issue of didactics what, how and why is the startingpoint for the analysis work and the issues that the result has been divided in to. In previous research there is a disire to develop the teacher education and that already working teachers should have the availability to do in-service training just in order to make sure that the education is as good as possible. The geography curriculum for secondary school is comprehensive and a big part of the purpose of the curriculum is about sustainble development, the main content and knowledge requirements is about climate change. The purpose with the study is to find out what teachers teach about regarding climate change. The method used in the study is semistructured interviews with four secondary teachers in geography. From the interviews it was found that teacher's teaching tries to be as comprehensive as possible about climate change and that they believe that they have enough knowlede to teach about this topic.

Reducing Emissions from Deforestation and Forest Degradatin (REDD+) is a market-based approachto address tropical deforestation as a key driver of anthropogenic climate change. In Tanzania, participatory forest management (PFM) was used as a vehicle for the institutionalisation of REDD+and implementation of pilot initiatives. With the lens of political ecology, this thesis analyses the effects of the REDD+ pilot project ‘Advancing REDD+ in the Kolo Hills Forests’ (ARKFor) inKondoa District, Tanzania, on structures of access and use of forest resources for local communities. This analysis is done by using qualitative interviews with villagers living within the REDD+ project area and government actors involved in forest management as well as textual analysis of a PFMagreement and community bye-laws established within the ARKFor project. The findings suggest that REDD+ pilot activities were planned without real participation by local communities and failed to take complex conservation histories and underlying power structures into account. Community access rights were not legally secured which resulted in processes of re-centralisation of forest managementand ‘green grabbing’ after the conclusion of project activities in 2014. The study underscores that successful forest management decentralisation needs to be based on localised, longer-term adaptive processes which clash with the globally driven, neoliberal conservation logic of REDD+.

En ständig förändring sker med nutidens klimat. Förbränning av fossila bränslen leder till att växthuseffekten ständigt höjs. Temperaturen på jorden ökar, isarna smälter och havet stiger. FN sammankallade hösten 2015 till ett klimatmöte i Paris med syfte att minska hastigheten på nutidens klimatförändringar. Allt ovanstående kan leda till att den värld vi lever i idag inte kommer vara igenkännbar om ett 100-tal år. Syftet med arbetet är således att uppvisa om det finns några skillnader i uppfattning hos elever och lärare boende vid kusten kontra de som bor i inlandet, när det gäller klimat- och havsnivåförändringar.  För att få en didaktisk koppling till undersökningen valdes en fördjupning som inriktade sig på vad elever och lärare i Sverige besitter för kunskap om nutidens klimatförändringar. Det skapades tre frågeställningar som hade som ändamål att jämföra elever samt lärares tankar och åsikter med utgångspunkten i var de är lokaliserade i Sverige. Huvudsyftet med arbetet är följaktligen att undersöka om det förekommer några likheter eller skillnader bland personer som bor vid Sveriges kust eller i inlandet. Temat för undersökningarna är således klimatförändringar med en inriktning på globalt höjd havsnivå. Undersökningen utförs med hjälp av två stycken metoder, kvalitativa intervjuer samt kvantitativa enkäter. Respondenter för de kvantitativa enkäterna är elever som går i årskurs 9. Det var 30 elever från kusten och 22 elever från inlandet som deltog i undersökningen. I de kvalitativa intervjuerna deltog en lärare från inlandet respektive en lärare från kusten. Resultatet av den jämförande undersökningen uppvisade en stor likhet mellan lärarna, trots deras geografiskt skilda områden. Genom analys av resultatet drogs slutsatsen att lärarna överlag delade en liknande uppfattning kring klimatförändringarna med inriktning på den globalt stigande havsnivån. Genom analys av resultatet framkom det att eleverna tyckte liknande om: förekomsten av undervisning inom ämnet klimatförändringar i skolan, åsikten att individen inte kan påverka miljön, att glaciärerna smälter samt tips på hur människan kan hantera en havsnivåhöjning på 10 till 15 meter. De frågor där resultatet skiljde sig åt behandlade: hur ofta eleverna tänker på klimatförändringar, trovärdigaste informationskällan innehållande fakta om klimat, hur eleverna skulle påverkas vid en havsnivåhöjning på 2 meter och hur ofta de besöker Sverige kust.

Denna studie har med hjälp av den nya nationella höjdmodellen (NNH), som bygger på LiDAR-teknik, försökt att i västra Gästrikland hitta och analysera de landskaps- och terrängformer som kallas för högsta kustlinjen (HK). Dessa forna strandlinjer efter den senaste istiden har undersökts tidigare i studieområdet med hjälp av avvägningsinstrument och genom jordprover på 11 lokaler åren 1925-1930 och på 8 lokaler åren 1954-1960. I studien har det undersökts hur väl det går att identifiera nya som äldre HK-lokaler, jämföra de äldre undersökningarna med resultatet från dagens moderna datorteknik. Genom att i ett GIS-program skapa en terrängskuggning av NNH, som innan leverans har särskilt mark- och vattenytan från vegetation och antropogena objekt, har höjder kunnat mätas längs HK-linjer med cirka 50 meters avstånd. På grund av den snabba landhöjningen de första 500 åren efter avsmältningen är de högst belägna spåren av stranderosion svårare att hitta än de lägre. Av de 25 lokaler som hittades och analyserades var 11 lokaler på platser som inte tidigare undersökts eller där HK tidigare inte har kunnat fastställas. Av de undersökta lokalerna klassades 10 som osäkra, 11 som halvskarpa, 3 som skarpa och 1 som ett HK-delta. Från söder mot norr i västra Gästrikland stiger HK med cirka 27 meter från 194 meter över havet till 221 meter över havet. Skillnaderna jämfört med de tidigare undersökningarna är cirka ±2 meter, med undantag för 4 lokaler med skillnader från cirka 4 meter över till cirka 10 meter under. Förutom de 25 lokalerna hittades 6 mycket osäkra lokaler där HK inte gick att fastställa. Av dessa ligger 5 i ett område nordost och öster om Hofors. LiDAR-tekniken ger kvantitativt fler lokaler i områden som eventuellt tidigare inte har kunnat besökas och är en mer tidseffektiv metod.

Historically Bangladesh is a breeding ground for different climatic disasters due to its geographical location and the impacts are huge due to economic condition, high intensity of exposed population and dependency on nature. Climate change is causing an increase in the intensity and frequency of natural disasters. In Bangladesh, coastal areas are susceptible to cyclones, storm surge, salinity intrusion etc. and northern areas are susceptible to drought. In both these areas agriculture is the major mean of livelihood and agriculture is heavily dependent on nature and thus being severely affected by climatic disasters. In the face of climatic change and disasters farmers apply different adaptive measures to survive. Documenting and analyzing the local adaptation practices is vital to design a comprehensive model of adaptation to save agriculture in these areas. The main objective of this study was to find out the mechanism applied locally by the farmers to adapt with the changing climate. A qualitative case study approach was applied to understand the mechanisms in detail. In-depth interviews, Focus Group Discussions (FGD) and observations were tools applied for data collection. Male elderly farmers, elderly women from the community and Government Agriculture Officers were interviewed and FGDs were conducted with both male and female community people. Many local level adaptation practices were found. These adaptation practices can be divided broadly in three groups: protective measures, modification and alternative practice. Unavailability of required resources mostly because of poverty is a common challenge faced by the farmers during adapting to climate change. In some cases farmers are yet to find the best practices for best possible adaptations and in this regard institutional support with scientific knowledge could help to come up with best practices.

The contribution to the global sea level change from the large ice sheet of Greenland and Antarctica if both ice sheet where to melt completely, is estimated to be approximately 70 meters. How much the actual contribution would be, is due to complex ice dynamics still unclear. It is crucial to gain knowledge about the spatial distribution of wet and frozen beds, in order to increase the understanding of ice-sheet flow. There are yet no complete models available that can fully explain and describe ice sheet motion and the feedback mechanisms that are involved, making this topic important for future predictions and modelling of the impact of a warming climate. Radar sounding can be used for distinguish the different reflectivity between wet and frozen beds, this is however limited by uncertainties caused by scattering and attenuation. To be able to map the spatial distribution of subglacial water, attenuation needs to be taken into account. Here, mapping of water under a smaller part of the Greenland ice sheet was performed, and three different methods for acquiring attenuation values was used to obtain a suitable value of the attenuation. A CMP analysis, an attenuation model based on temperature data and an attenuation estimation derived from common-offset radar data, the mean attenuation value from these methods was used for the determination of the reflectivity. Hydraulic potential calculations was also performed, analyzed and compared with the result from the mapping of the reflectivity. Higher reflectivity was observed closer to the front of the glacier, indicating wetter basal condition in that area. This area did also have more moulins and sinks which could lead water from the surface down to the base of the ice. / De båda istäckena Grönland och Antarktis uppskattas kunna bidra till den globala havsytehöjningen med ungefär 70 meter om de bägge istäckena skulle smälta helt och hållet. Hur mycket det faktiska bidraget skulle bli, är på grund av komplex isdynamik fortfarande oklart. Det är av yttersta vikt att öka kunskapen om den rumsliga fördelningen av frusna och icke-frusna bottnar under ett istäcke, för att öka förståelsen om isrörelse. Det finns i nuläget inga modeller som helt och fullt kan beskriva och förklara istäckens rörelse och de återkopplingsmekanismer som är involverade, vilket gör detta ämne viktigt för framtida förutsägelser och modellering av inverkan av ett allt varmare klimat.Radar kan användas för att särskilja den olika reflektivitet som uppvisas mellan frusna och icke-frusna bottnar, detta är dock begränsat på grund av dämpning och spridning av radarvågor genom isen. För att kunna kartera den rumsliga fördelningen av subglacialt vatten, behövs bland annat dämpningen i isen tas med i beräkningarna.Kartering av vatten under en mindre del av istäcket på Grönland har utförts i detta arbete, och för att erhålla ett bättre värde på dämpningen i isen användes tre olika metoder. En CMP-analys, en dämpningsmodell baserad på temperatur data och en dämpningsbedömning baserad på common-offset radardata, och medelvärdet på dämpningen från dessa tre metoder användes för fastställandet av reflektivitet i det undersökta området. Beräkningar av hydraulisk potential utfördes också, vilket analyserades och jämfördes med resultatet från karteringen av reflektivitet.Högre reflektivitet observerades närmre fronten av glaciären, vilket är en indikation på att vatten finns vid botten i det området. I detta område fanns också fler brunnar som skulle kunna leda ner vatten från ytan till botten av glaciären.

Research on Swedish globe production or globes offered on the Swedish market is not widespread. International research on globes has largely focused on the period from about 1400 to 1800. The structure and context of globes during the 1800s is mentioned only briefly, while globes produced during the 1900s are not mentioned at all. Therefore, the survey has a holistic approach to globes appearing on the Swedish market during the years 1800-1950. The questions seek answers regarding the materials, map design, tripod and instruments of globes. Also the types of globes, pricing, clients, vendors and manufacturers are examined. 21 globes have been observed at the Center for History of Science, the National Library of Sweden and the Maritime Museum in Stockholm. Advertisements, price lists and exhibition catalogs mentioning globes have been collected through archives. The survey shows that new materials and new types of globes appears in the Swedish market, while the associated instruments had a reduced importance. / Forskning rörande svensk globtillverkning eller glober sålda på den svenska marknaden är inte utbredd. Internationell forskning rörande glober har i stor utsträckning fokuserat på tiden från omkring år 1400 till omkring år 1800. Globernas konstruktion och kontext under 1800-talen nämns endast kort och generaliserande i forskning medan 1900-talet inte nämns alls. Därför är syftet med undersökningen att ta ett helhetsgrepp om glober på den svenska marknaden mellan åren 1800 till 1950. Frågeställningarna söker svar rörande globers material, konstruktion, kartbild, stativ och tillhörande instrument. Även globtyper, prisbild, brukare, försäljare och tillverkare undersöks. Undersökningen svarar också på hur utvecklingen har tett sig under tidsperioden. 21 stycken glober har observerats på Centrum för Vetenskapshistoria, Kungliga Biblioteket och Sjöhistoriska Museet i Stockholm. Annonser, priskuranter samt utställningskataloger vilka nämner glober har samlats in genom arkivsökning. Undersökningen visar bland annat att nya material och nya globtyper träder in på den svenska marknaden, samtidigt som de tillhörande instrumenten fick en minskad betydelse.

The green wedges of Stockholm are meant to support a high level of biodiversity as well as cultural and recreational services but evaluating the spatial development of the wedges is difficult because their delineation has changed since they were first used in a regional development plan. This study examines a part of the Hanveden and Tyresta wedges in southern Stockholm, with the goal to use robust ecological theory to evaluate the development of the wedges from 1992 until today with focus on conserving a high level of biodiversity. Using an already existing GIS-based method of identifying connectivity weaknesses in the wedges, more weaknesses were found in 2010 than in 1992 although the total area of the wedges had only declined 3.3%. The shape of the wedges had also changed, with more narrow parts in 2010 than in 1992. To more effectively compare the development of factors in the landscape that are relevant for biodiversity, this study proposes a new method using the common shrew and hazel grouse as surrogate species. The total area loss for the common shrew was 2.96% from 1991 to 2013 and 2.23% for the hazel grouse. Fragmentation increased for both species. A large part of the greenspaces relevant to the surrogate species are covered by the green wedges, meaning that important cultural and recreational values identified by the county council are also present in areas relevant to the surrogate species. Using surrogate species to delineate and monitor the green wedges could enhance the cultural and recreational qualities of the wedges, emphasize the need for connectivity planning, identify ecologically important parts of the greenspaces as well as provide a tool for following up the development of the urban greenspaces of Stockholm. However, formulating goals relevant to biodiversity is important to fully evaluate development and municipal cooperation is needed.