Denna studie syftar till att bidra med ökade kunskaper om yngre skolelevers kännedom om växter samt växters betydelse i naturen med utgångspunkt i aspekter kopplade till fenomenet plant blindness. Plant blindness innefattar bland annat ett bristande intresse gentemot växter samt en oförmåga att identifiera och benämna dem. I denna kvalitativa intervjustudie av elever och klasslärare i årskurs tre har fokus ålagts elevers kunskaper om vanligt förekommande växtarter i elevernas närmiljö. Eleverna har intervjuats utifrån bildmaterial samt frågor rörande växters betydelse i naturen. Materialet har kodats, kategoriserats och satts i relation till människans sätt att värdera organismer i naturen. Studiens resultat visar i huvudsak att yngre elever har svårigheter att benämna flertalet vanliga växter även om deras artkännedom är mer omfattande än deras kunskaper om artnamn. Elevernas fritid utgör det sammanhang där eleverna främst möter växter medan undervisningssammanhang utvecklar elevernas artkännedom och begreppskunskap. Studien belyser ett omfattande intresse bland barn för olika organismer i naturen men även att en kulturell samhällssyn på växters värde återfinns i yngre elevers resonemang. Lärarens roll är därmed central i elevernas utveckling av artkännedom. En av studiens slutsatser är därmed att utforskande undervisning av växters naturliga kontext är positivt för elevers växtkännedom samt för deras förståelse av naturens ekosystem. / The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about young learners' knowledge about plants and the importance of plants in nature, based on aspects linked to the phenomenon of plant blindness. Plant blindness includes a lack of interest in plants as well as an inability to identify and name them. In this qualitative interview study of learners in grade three and their teachers, focus has been placed on learners' knowledge of plant species that are commonly found in the learners' local environment. During the interviews, pictures of common plants were used as well as questions about the importance of plants in nature. The material was coded, categorized and put in relation to man's way of evaluating organisms in nature. The study mainly shows that young learners have difficulty naming common plants, but their species knowledge is more extensive than their ability of naming them. Learners' leisure time is the context where they primarily meet plants, while biology lessons develops learners' species- and conceptual knowledge. The results show that children have a wide interest in various organisms in nature, but also that a cultural societal view on the value of plants is found in young learners' reasoning. The teacher's role is thus central to the learners' development of species knowledge. One conclusion of the study is that teaching about plants in their natural environment is positive for learners' species knowledge and understanding of different ecosystems in nature.

Denna studie utgår från fenomenet plant blindness och hur det kan förebyggas med hjälp av undervisning om växter. Studien undersöker vilka kritiska aspekter elever i förskoleklassen måste urskilja för att lära sig se skillnader mellan olika växtarter. De frågeställningar som besvarades var vilka kritiska aspekter eleverna behövde urskilja för att se skillnad på gran och tall, hur undervisningen kan utformas för att eleverna ska på syn på dessa kritiska aspekter, samt vilka sorter växter elever i förskoleklassen kan berätta om. För att svara på detta har jag genomfört lektioner och intervjuer med elever i förskoleklass. Studien utgick från variationsteori och sociokulturell teori. Genom att använda och rikta elevernas uppmärksamhet mot variationsmönstret kontrastering kunde eleverna urskilja skillnaden mellan kottarna och barrens längd, kottens struktur samt hur barren sitter fast på grenen. Eleverna i förskoleklassen kunde berätta om två olika kategorier av växter, växter i hemmet/ätbara växter samt vanligt förekommande växter. Dessa resultat visar hur variationsteori kan användas i undervisning om växter i förskoleklassen.

Trees play an important role for humans and other living organisms. Trees provide us, as humans, with the oxygen we breathe, materials for tools and protection, medicine, improve our health, habitat for wildlife and mitigate climate change. Despite this, many people ignore and underestimate the trees around us. This suggests that some people develop what can be called plantblindness, which is a sign of not perceiving plants and trees as significant or even alive. This indicates how important it is to pay attention to plants and trees already in preschool.This study therefore aims to depict the variation in ways preschoolers conceptualize trees. The focus is on how children think and reason about the conceptions of the trees as living or non-living organisms. A phenomenographic approach is used to analyze the interviews with 25 four to six years old children from two different preschools in Sweden. There was a wide range in the children's answers, which were both completely compatible with a biological description, but also a series of misunderstandings, and even an incipient plant blindness.This emphasizes the crucial role of introducing trees and plants in preschool education with a focus on biological accuracy. To capture children’s interest, it is essential for educators to present information in a scientifically accurate manner. This approach not only imparts knowledge about the distinctive biological features and functions of trees and plants but also ensures that learning about trees and other biological organisms is enjoyable and fun for the children. / Träd spelar en viktig roll för människor och andra levande organismer. Träd ger oss, som människor, det syre vi andas, material för verktyg och skydd, medicin, förbättrar vår hälsa, livsmiljö för vilda djur och mildrar. Trots detta ignorera och nedvärderar många människor träden omkring oss. Detta tyder på att vissa människor utvecklat vad som kan kallas för växtblindhet, vilket är ett tecken på att vi inte uppfattar växter och träd som betydelsefulla eller ens levande (Amprazis m.fl., 2021). Detta indikerar hur viktigt det är att uppmärksamma växter och träd redan i förskolan. Denna studie syftar därför till att skildra variationen i hur förskolebarn uppfattar träd. Fokus ligger på hur barn tänker och resonerar kring sina föreställningar om träden som levande eller icke-levande organismer. Studien bygger på denfenomenografiska ansatsen som använts för att analysera intervjuerna med 25 fyra till sexåriga barn från två olika förskolor i Sverige. Det fanns en stor spännvidd i barnens svar, som både var helt förenliga med en biologisk beskrivning, men också en rad missförstånd och till och med en begynnande växtblindhet. Resultatet understryker betydelsen av att introducera träd och växter i förskoleundervisningen med fokus på biologisk noggrannhet. Det är viktigt att pedagoger fångar barns intresse och presenterar information på ett vetenskapligt korrekt sätt. Detta tillvägagångssätt ger inte bara kunskap om trädens och växternas utmärkande biologiska egenskaper och funktioner utan säkerställer också att det är lustfyllt och roligt för barnen att lära sig om träd och andra biologiska organismer.

The licentiate thesis examines what spending time in a forest garden can offer children when this environment is used for teaching aimed at sustainability. What do the children remember from their visits to the forest garden? What do they find special or memorable? What can the children learn there? To answer such questions, walk-and-talk conversations were conducted with children who for a three-year period had regularly visited a forest garden during school hours. The overall purpose of the licentiate thesis is to deepen knowledge about what spending time in a forest garden in a school context can offer children, reflected from the children's perspectives. Furthermore, the thesis aims to deepen knowledge about walk-and-talk conversations as a data collection method when children are respondents. This leads to the research questions: 1. In what ways can walk-and-talk conversations as a data collection method reflect children's perspectives in an environment and in relation to places? What are the possibilities and limitations of the method? 2. What significance do forest garden visits in a pedagogical context aimed at learning for sustainability have from the children's perspective? The theoretical starting points of the licentiate thesis draw on social studies of childhood, ecological literacy and affordances. Another concept that emerged in the analysis process was plant blindness. Data consisted of audio-recorded walk-and-talk conversations, children's photographs and recorded informal, supplementary interviews. A total of 28 children (11 boys and 17 girls) participated in sub-studies II and III. The children were aged 7-9 years, but most were 9 years old. The licentiate thesis consists of three sub-studies: Sub-study I is a literature review that focuses on opportunities, limitations, and challenges in using walk-and-talk conversations as a data collection method with children and young people. Walk-and-talk conversations can increase opportunities to capture children's perspectives and help to reduce power imbalances between children and researchers. However, analysing data from child-led walks and conversations can be challenging, while awareness of the researcher's own position and assumptions becomes particularly important. Sub-study II deals with the forest garden from children’s perspective. The first category, ‘to appreciate the place the forest garden’, contained the following themes: physical work, relationships with animals and plants, aesthetic and edible aspects and food, and friends. Most of the children enjoyed staying in the forest garden with its natural features. They valued the care of living organisms and felt that spending time in the forest garden was fun and exciting. In the second category, ‘aspects of learning in the forest garden’, the following themes emerged; practical skills, coexistence and caring, and biological knowledge and ecological understanding. Sub-study III deals with the four most photographed phenomena in the forest garden. The first were the plants, including trees and shrubs, which provided sensual, aesthetic and emotional affordances. The second was the pond, which provided physical affordances and wishes, while the third, the barbecue area, provided social affordances. Finally, the tipi provided affordances for privacy and imagination. To conclude: children's forest garden visits, with learning and nature encounters, can contribute to sustainable development. The investigated forest garden was an outdoor environment designed for children with natural features and with a focus on organic farming, where the forest garden educators helped to create a framework for both learning and relational opportunities. Developing ecological literacy in the new generation is a crucial concern, and the results of the licentiate thesis suggest that establishing educational outdoor environments where children receive parts of their education can contribute to the development of such literacy. The creation of outdoor environments for children is thus an important sustainability issue. / Licentiatuppsatsen undersöker vad skogträdgårdsvistelser kan erbjuda barn när en sådan miljö används för undervisning riktad mot hållbarhet. Det övergripande syfte är att fördjupa kunskap om vad skogsträdgårdsvistelser i en skolkontext kan tillföra barn, speglat utifrån barnens perspektiv. Vidare syftar uppsatsen till att fördjupa kunskaper om samtalspromenader som datainsamlingsmetod när barn är respondenter. Licentiatuppsatsens teoretiska utgångspunkter tar avstamp i barndomssociologi (Social Studies of Childhood), ekologisk litteracitet och affordances. Ett annat begrepp som framkom efter analysprocessen var växtblindhet. Den undersökta skogsträdgården, var en natur- och utomhusmiljö med inriktning mot ekologisk odling designad för barn, där skogsträdgårdspedagogernas pedagogiska inramning bidrog till att skapa både pedagogiska och relationella möjligheter. Metodvalet har varit ljudupptagna samtalspromenader, barns fotografier samt inspelade informella, kompletterande intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultaten att barns skogsträdgårdsvistelser, lärande och naturmöten bidra till hållbar utveckling. Utvecklandet av ekologisk litteracitet hos den uppväxande generationen måste betraktas som central, och licentiatuppsatsens resultat pekar mot att anläggandet av pedagogiska utomhusmiljöer där barn får delar av sin undervisning kan bidra till utvecklandet av sådan litteracitet. Tillskapandet av utomhusmiljöer för barn är därför en viktig hållbarhetsfråga.

This thesis project explores combining interactive technology and the natural world, through a more-than-human design approach. This project aims to step away from an industry-driven design by valuing plants as equal in the design process. Throughout this report, an overview of the relevant theory and examples are elaborated on. This overview has informed the project in two ways. It formed the foundation of a concept aiming to improve the user’s interconnectedness with nature and it formed the foundation of an evaluation tool developed for aiding designers in design for plants by addressing three design fields: Design for Care, Design for Cohabitation, and Design for Noticing. The concept and the evaluation tool have been developed in parallel and informed each other throughout the project. The final concept contributes to the discussion about addressing more-than-human actors in design. In this case by addressing plant blindness. The evaluation tool contributes to more-than-human design as a tool to evaluate ideas and projects. This project included an extensive analysis of a design collection, workshops regarding the materiality of living plants and assessment of the evaluation tool, an interdisciplinary design approach, and a prototyping phase during which assumptions regarding the concept were tested.