[pt] A cultura de consumo é uma arena para a produção e circulação de representações identitárias. Nesse espaço, o estigma do peso pode afetar diretamente a criação de um projeto identitário. Diante de uma recorrente dificuldade de atenderem seus desejos próprios de consumo de vestuário, os projetos identitários de mulheres obesas acabam sendo impactados pelas condições estabelecidas pela indústria da moda, que, por décadas, adotou um posicionamento marginal em relação ao segmento plus size. Apesar do tamanho deste segmento, existe uma carência de estudos qualitativos direcionados ao consumo simbólico de moda plus size no Brasil, especialmente com um olhar voltado à reconstrução da identidade de mulheres submetidas à cirurgia bariátrica. Portanto, este trabalho investigou, a partir de uma perspectiva interpretativa, os significados simbólicos do consumo de vestuário plus size feminino e como a cirurgia bariátrica impacta na reconstrução da identidade de consumidoras obesas e sua relação com a moda. Foram realizadas entrevistas em profundidade com 15 mulheres bariatricadas, entre 30 e 50 anos de idade, selecionadas por meio da técnica bola de neve. Todas as entrevistas foram gravadas e transcritas integralmente, e analisadas de forma sistemática a partir de categorias que emergiram do campo. Os resultados sugerem a existência de uma variedade de aspectos subjetivos associados à reconstrução da identidade por essas mulheres, por conta da passagem pela cirurgia bariátrica, que refletem expressivamente os diversos significados atribuídos ao consumo simbólico de moda feminina, com destaque a novas percepções, hábitos, experiências e preferências de consumo. / [en] Consumer culture is an arena for the production and circulation of identity representations. In this space, the stigma of weight may directly impact the creation of an identity project. Faced with a recurrent difficulty in meeting their own clothing consumption desires, the identity projects of obese women have been impacted by the conditions established by the fashion industry, which has adopted a marginal position about the plus size segment for decades. However, despite the size of this segment, there is a lack of qualitative studies aimed at the symbolic consumption of plus size fashion in Brazil, especially with a view to identity reconstruction of women who have undergone bariatric surgery. Therefore, this work proposes to investigate, from an interpretive perspective, the symbolic meanings of the consumption of female plus size clothing and how bariatric surgery impacts the identity reconstruction of obese consumers and their relationship with fashion. By exploring this phenomenon, aspects such as the social stigma to obesity, the segregation of the fashion universe, and the retail influences on these women shopping experiences were highlighted. In-depth interviewing was conducted with 15 bariatric women, between 30 and 50 years of age, using the snowball sampling technique. All interviews were fully recorded and transcribed. The analysis used categories that emerged from the field. The results suggest the existence of a variety of subjective aspects associated to the identity reconstruction of these women, due to the experience of bariatric surgery, which reflects expressively in the various meanings attributed to the symbolic consumption of women s fashion, with emphasis on new consumption perceptions, habits, experiences, and preferences.

This thesis deals with the performance measurement of REMAK, a.s. In the theoretical section are explained performance related concepts, there are descriptions of individual systems for performance measurement and analysis used in the desription of the current state of company. The following part focuses on the description of the analyzed company and a description of the current situation using individual analyzes and model START PLUS. Next part is own suggestions for solutions and benefits of the proposals.

Dans le format multiple-view video plus depth, les cartes de profondeur peuvent être représentées comme des images en niveaux de gris et la séquence temporelle correspondante peut être considérée comme une séquence vidéo standard en niveaux de gris. Cependant les cartes de profondeur ont des propriétés différentes des images naturelles: ils présentent de grandes surfaces lisses séparées par des arêtes vives. On peut dire que l'information la plus importante réside dans les contours de l'objet, en conséquence une approche intéressante consiste à effectuer un codage sans perte de la carte de contour, éventuellement suivie d'un codage lossy des valeurs de profondeur par-objet. Dans ce contexte, nous proposons une nouvelle technique pour le codage sans perte des contours de l'objet, basée sur la déformation élastique des courbes. Une évolution continue des déformations élastiques peut être modélisée entre deux courbes de référence, et une version du contour déformée élastiquement peut être envoyée au décodeur avec un coût de codage très faible et utilisé comme information latérale pour améliorer le codage sans perte du contour réel. Après que les principales discontinuités ont été capturées par la description du contour, la profondeur à l'intérieur de chaque région est assez lisse. Nous avons proposé et testé deux techniques différentes pour le codage du champ de profondeur à l'intérieur de chaque région. La première technique utilise la version adaptative à la forme de la transformation en ondelette, suivie par la version adaptative à la forme de SPIHT. La seconde technique effectue une prédiction du champ de profondeur à partir de sa version sous-échantillonnée et l'ensemble des contours codés. Il est généralement reconnu qu'un rendu de haute qualité au récepteur pour un nouveau point de vue est possible qu’avec la préservation de l'information de contour, car des distorsions sur les bords lors de l'étape de codage entraînerait une dégradation évidente sur la vue synthétisée et sur la perception 3D. Nous avons étudié cette affirmation en effectuant un test d'évaluation de la qualité perçue en comparant, pour le codage des cartes de profondeur, une technique basée sur la compression d'objects et une techniques de codage vidéo hybride à blocs. / In multiple-view video plus depth, depth maps can be represented by means of grayscale images and the corresponding temporal sequence can be thought as a standard grayscale video sequence. However depth maps have different properties from natural images: they present large areas of smooth surfaces separated by sharp edges. Arguably the most important information lies in object contours, as a consequence an interesting approach consists in performing a lossless coding of the contour map, possibly followed by a lossy coding of per-object depth values. In this context, we propose a new technique for the lossless coding of object contours, based on the elastic deformation of curves. A continuous evolution of elastic deformations between two reference contour curves can be modelled, and an elastically deformed version of the reference contours can be sent to the decoder with an extremely small coding cost and used as side information to improve the lossless coding of the actual contour. After the main discontinuities have been captured by the contour description, the depth field inside each region is rather smooth. We proposed and tested two different techniques for the coding of the depth field inside each region. The first technique performs the shape-adaptive wavelet transform followed by the shape-adaptive version of SPIHT. The second technique performs a prediction of the depth field from its subsampled version and the set of coded contours. It is generally recognized that a high quality view rendering at the receiver side is possible only by preserving the contour information, since distortions on edges during the encoding step would cause a sensible degradation on the synthesized view and on the 3D perception. We investigated this claim by conducting a subjective quality assessment test to compare an object-based technique and a hybrid block-based techniques for the coding of depth maps.

Dynestadsjön in Gamleby, Västervik municipality, has a history of collapses due to lack ofoxygen and high levels of salt, nitrogen and phosphorus. The high levels of nutrients havegiven rise to deteriorating living conditions for aquatic organisms. At the times when a collapsehas occurred, the upper water layer has become oxygen-free, which has led to a large part oflife in the water being lost. During the collapses, a powerful stench of sulfur was spread. Theaccumulated amounts of nutrients in the lake are assumed to have arisen due to the inflow ofbrackish water that occurs at regular intervals from Gamlebyviken. In recent years, numerousmeasures have been taken to reduce the nutrient load in the lake in order to improve its waterquality. A more innovative, and thus less proven measure, has been to pump water from thebottom layer of Dynestadsjön and use these volumes to irrigate crops. The volumes that arepumped contains significant amounts of the undesirable nutrients and thereby reduce thestress of the lake and its organisms. In order to perform this and other possible measures ona larger scale, it is necessary to be aware of the mass balance of salt and nutrients that existsin the lake. The aim of this study has been to map out the various flows that make up the massbalance and recreate it in the form of a simulation model in the programs MATLAB andSimulink. Also, an evaluation of the effects of the withdrawn volumes through pumping hasbeen performed and a discussion of what affects the inflow and outflow from Dynestadsjön'soutlet has been made.From the results it can be stated that the exchange of water that takes place at the lake's outletstrongly affects the mass balance of salt and nutrients in Dynestadsjön. It can also be statedthat the change in the amount of nutrients in the lake largely follows the same pattern as itsvolume. When inflow of brackish water from Gamlebyviken occurs, the amount of saltincreases and thus also the salinity. The runoff which contains a relatively low salinitycontributes to a diluting factor of salinity. This flow, on the other hand, supplies the lake withundesirable amounts of nitrogen and phosphorus as a result of a catchment area where theland use mainly consists of forestry and agriculture. The volumes extracted from the bottomlayer have contributed with a clearly reduced amount of nutrients relative to the startingamounts. The amounts that have been added to the layer through sedimentation and stratifyingis however unknown. High levels of salt are pumped out with the irrigation water. If theseamounts are enriched in the soil, it may cause problems in future harvests. The constant shiftsin the direction of flow at the outlet of Dynestadsjön are assumed to be due to so-called wateroscillation arising on the coast because of strong winds. The deep, long, narrow Gamlebyvikenwith its open inlet towards the sea is considered to have great potential for this phenomenonto occur. Variations in air pressure are also considered to affect the flow. For the time periodexamined, the variations of the air pressure have been evaluated. These variations correspondto large changes in the water level compared with the lake's location above sea level. / Dynestadsjön i Gamleby, Västerviks kommun, har en historia av kollapser till följd av syrebristsamt höga halter havssalt, kväve och fosfor. De höga halterna näringsämnen har gett upphovtill försämrade levnadsförhållanden för fisk och andra vattenlevande organismer. Då sjönkollapsar stiger syrefritt bottenvatten upp till ytskiktet och orsakar fiskdöd. Vid kollapserna haräven en kraftfull stank av svavel spridit sig intill sjön. De ackumulerade mängderna salter i sjönantas uppkommit på grund av inflöde av bräckt vatten från Gamlebyviken till Dynestadsjön.Flertalet åtgärder har utförts för att minska näringsbelastningen från land till sjön för attförbättra vattenkvaliteten. Dessa åtgärder har främst varit anläggning av fosfordammar,tvåstegsdiken samt våtmarker. En mer nytänkande, och därmed mindre beprövad åtgärd äratt pumpa vatten från sjöns bottenskikt för att sedan använda detta näringsrika vatten tillbevattning av grödor. Tanken är att volymerna som pumpas upp ska återföra näringsämnentill land och skapa en återcirkulation av det näringsrika vattnet. För att kunna utföra detta samtandra eventuella åtgärder i större skala krävs det förståelse om den massbalans avnäringsämnen som råder i sjön. Syftet med arbetet har varit att utföra mätningar för attkartlägga de olika flödena som utgör massbalansen och återskapa denna i form av en modelli programmen MATLAB och Simulink. En utvärdering kring effekten av de uttagna volymernagenom pumpning har utförts samt en diskussion kring vad som påverkar in- och utflödet urDynestadsjöns utlopp har genomförts.Resultatet visar att det utbyte av vatten som sker vid sjöns utlopp kraftigt påverkarmassbalansen av salt, kväve och fosfor i Dynestadsjön. Vid inflöden av bräckt vatten frånGamlebyviken till Dynestadsjön ökar mängden salt. Tillrinningen från land och andravattendrag har en relativt låg salthalt och bidrar med en utspädande faktor. Flödet förserdäremot sjön med oönskade mängder kväve och fosfor som ett resultat av ettavrinningsområde där markanvändningen till största del består av skogs- och jordbruk.Simuleringarna visar att de uttagna volymerna från bottenskiktet har bidragit till att minskamängden näringsämnen med 25 % relativt de ursprungliga mängderna. Hur stora mängdersom tillkommit skiktet genom sedimentation och skiktning är dock oklart. Höga halter av salthar pumpats upp med bevattningsvattnet. Om mängderna anrikas i marken kan det påverkamarkbördigheten och orsaka problem vid framtida skördar. De ständiga skiftningarna avflödets riktning vid Dynestadsjöns utlopp antas delvis bero av vattenpendling uppkommen vidkusten som ett resultat av kraftiga vindar. Den djupa, långsmala Gamlebyviken anses ha godpotential för att detta fenomen ska kunna inträffa. Även variationer i lufttrycket anses påverkaflödet. För den undersökta tidsperioden har variationerna av lufttrycket utvärderats. Dessavariationer motsvarar förändringar av vattenståndet av samma storleksordning som sjönsbelägna nivå över havet.

Die hohe Dichte und breite Verteilung von P2Y-Rezeptoren im Hirn von Säugetieren lässt für diese Rezeptoren eine wichtige Rolle in den Prozessen des zentralen Nervensystems vermuten. Um die Beteiligung von P2Y-Rezeptoren bei der Verarbeitung von Angst zu untersuchen, wurde in dieser Arbeit das P2Y1,11,12,13 -rezeptorspezifische ADP-Analogon Adenosin-5\''-O-2-thiodiphosphat (ADPßS), der P2X1,3-Rezeptoragonist a,b-methylen-ATP (a,bmeATP), der unspezifische P2-Rezeptorantagonist Pyridoxalphosphat-6-azophenyl-2’,4’-disulfonat (PPADS) und der spezifische P2Y1-Rezeptorantagonist N6-methyl-2’-deoxyadenosin-3’:5’bisphosphat (MRS 2179) Ratten intracerebroventrikulär injiziert und die Wirkung in einem Verhaltensversuch im standardisierten Angstmodell des elevated plus-maze untersucht. Die Substanzen wurden zu 0,5 μl verabreicht. ADPßS (50 fmol und 500 fmol) zeigte dabei anxiolytische Wirkung mit vermehrten Eintritten und gesteigerter Aufenthaltszeit der Tiere auf den offenen Armen. Eine Prämedikation mit PPADS (5 pmol) oder MRS 2179 (5 pmol) konnte diesen Effekt vollständig antagonisieren. Auch eine Vorbehandlung durch den unspezifischen NO-Synthase-Inhibitor Nw-nitro-L-arginin-methyl-ester (L-NAME) konnte die ADPβS-Wirkung verhindern. Bei alleiniger Gabe zeigten diese drei Substanzen anxiogene Wirkung mit einer verminderten Aufenthaltszeit und einer geringeren Zahl von Eintritten in die offenen Armen. Der anxiogene Effekt konnte wiederum durch eine Gabe von L-Arginin (500 pmol), einem Substrat der NO-Synthase (NOS), verhindert werden, nicht aber durch das Enantiomer D-Arginin (500 pmol), das kein Substrat der NOS darstellt. Die doppelte Immunfluoreszenz konnte die Präsenz der P2Y1-Rezeptoren an Neuronen in dorsomedialen Hypothalamus, Amygdala, Hippokampus und zentralen Höhlengrau wie auch die Kolokalisation von P2Y1-Rezeptoren und nNOS nachweisen. Die höchste Dichte an Immunoreaktivität fand sich im dorsomedialen Hypothalamus. Durch die lokale bilaterale Mikroinjektion von ADPßS und MRS 2179 konnten die in den vorausgegangen Versuchen erreichten Ergebnisse reproduziert und bestätigt werden. Zusammenfassend lässt sich postulieren, dass P2Y1-Rezeptoren maßgeblich an der Verarbeitung von Angst bei männlichen Wistar-Ratten beteiligt sind, die Wirkung eng mit der Veränderung der NO-Konzentration verbunden ist und dass diese im dorsomedialen Hypothalamus vermittelt wird. Inwieweit diese Mechanismen auch in Amygdala und Hippokampus eine Rolle spielen kann mit den vorliegenden Daten nicht abschließend beantwortet werden.

本論文は,様々なネットワーク最適化問題の数学的構造について様々な観点から調べたものである.主たる結果はネットワーク最適化問題の代表例である最大流問題に,関するいくつかの結果と,Min-Plus代数に値をもつ行列の固有値と固有ベクトルに関する特徴づけに関する結果からなっている. / 博士(理学) / Doctor of Philosophy in Science / 同志社大学 / Doshisha University

Handheld devices have a limited amount of screen real estate. If a handheld device could take advantage of larger screens, it would create a more powerful user interface and environment. As time progresses, Moore's law predicts that the computational power of handheld devices will increase dramatically in the future, promoting the interaction with a larger screen. Users can then use their peripheral vision to recognize spatial relationships between objects and solve problems more easily with this integrated system. In the spillable environment, the handheld device uses a DiamondTouch Table, a large, touch-sensitive horizontal table, to enhance the viewing environment. When the user moves the handheld device on the DiamondTouch, the orientation of the application changes accordingly. A user can let another person see the application by rotating the handheld device in that person's direction. A user could conveniently use this system in a public area. In a business meeting, a user can easily show documents and presentations to other users around the DiamondTouch table. In an academic setting, a tutor could easily explain a concept to a student. A user could effortlessly do all of this while having all of his/her information on the handheld device. A wide range of applications could be used in these types of settings.

Vasopressin är ett viktigt hormon som har många fysiologiska funktioner, däribland upprätthållandet av vätskebalansen i kroppen. Mätning av detta hormon är dock komplicerat och därför används ”skuggfragmentet” copeptin, som härstammar från samma prekursor. Genom användandet av metoden B·R·A·H·M·S KRYPTOR compact PLUS mäts copeptin. Studiens syfte är att beräkna variations-koefficienten och därmed undersöka de uppmätta värdenas reproducerbarhet. Vidare blir syftet att använda EpiHealth-kohortstudien för att validera den redan kända kopplingen mellan copeptin och förhöjt blodsocker genom en multivariant linjär regression. Vi kan i arbetet konstatera att copeptin metoden har en god reproducerbarhet, där majoriteten av de multipelt uppmätta copeptin-värdena har en inter-assay CV <8%. Vid undersökning av EpiHealth-kohorten fann vi att en ökning av copeptin var kross-sektionellt associerad med ett flertal metabola riskmarkörer, däribland fastande plasma-glukos, efter multivariant justering. Att copeptin var signifikant relaterat till denna potenta metabola riskmarkör kan tyda på att det finns ett orsakssamband mellan förhöjt vasopressin och förhöjt blodsocker, något som även tidigare studier har pekat på. Detta i sin tur visar att vasopressin kan spela en roll i utvecklandet av typ 2-diabetes. Om ett orsaks-samband föreligger undersöks nu i en stor randomiserad klinisk studie där vasopressin-nivåerna hos hälften av deltagarna sänks med hjälp av ökat vatten-intag (H2O-metab-studien). Det finns förhoppningar om att användandet av copeptin skall kunna användas i klinisk verksamhet för att riskbedöma individer avseende kardiometabola sjukdomar (däribland typ 2-diabetes). / Vasopressin is an important hormone that has many physiological functions, including the maintenance of fluid balance in the body. Measurement of this hormone is however complicated and therefore the "shadow fragment" copeptin is used, which is derived from the same precursor. Using the BRAHMS copeptin proAVP KRYPTOR method, copeptin was measured in this study. The purpose of the study is to calculate the coefficient of variation, and thus examine the reproducibility of the measured values ​. Furthermore, the aim will be to use the EpiHealth cohort study was used to validate the link between copeptin and elevated blood sugar through a multivariate linear regression. The majority of the multiple measurements of copeptin values had an inter-assay CV <8%, which indicates that the method has a good reproducibility. Examination of the EpiHealth cohort revealed that elevated copeptin was cross-sectionally associated with a number of metabolic risk markers, including fasting plasma glucose, after multivariate adjustment, a finding that is in line with previous findings from epidemiological studies. The fact that copeptin was significantly related to this potent metabolic risk marker may indicate a causal role of the vasopressin system in elevated blood glucose and may play a role in the development of type 2 diabetes metillus. Previous experimental and genetical studies have indicated a causal association between elevated vasopressin and diabetes development. Currently, a randomized clinical trial is ongoing (the H2O-metab-study) in order to investigate a possible causal association between elevated vasopressin and glucose. In the study, increased water intake is used to lower plasma vasopressin (measured as copeptin), and the glucose-lowering potential of this water treatment is tested. There are hopes that copeptin can in the future be used in clinical practice for risk assessment with respect to cardiometabolic diseases (including type 2 diabetes).

Concrete slabs used in thepulp and paper industries are often situated outdoors, which means that theslabs are exposed to temperature variations due to different weatherconditions. These temperature variations together with operational temperaturesassociated with the manufacturing process, may introduce high temperaturegradients in the concrete. It is believed that the combination of these thermalloads have resulted in cracking in a slender concrete slab.The aim of this degree project has been to determine if the combination ofseasonal temperature and operational temperature is sufficient to introduce thetype of cracking seen in-situ in the concrete slab of a factory in Sundsvall,400 km north of Stockholm. This was achieved by simulating the development ofcracks in a slender concrete slab exposed to thermal loads using finite elementanalysis (FEA). In order to determine the accuracy of the model, the resultswere compared and evaluated against a crack mapping produced by Sweco. Furthersimulations were also carried out, in order to investigate if continuedcracking would occur beyond the time span of the Sweco investigation.The material model Concrete damage plasticity (CDP) in BRIGADE/Plus and Abaquswas used to predict the crack pattern and crack width in the concrete slab.Linear-elastic and non-linear material properties were used in the modelling ofthe concrete slab. The linear-elastic model indicated that thermal variationshowed significant risk of cracking. Thereafter, non-linear material propertieswere used in the modelling process. The cracking was simulated using ambienttemperature data and operational temperatures from the production plant.The results showed that cracking started when thermal loads were introduced tothe model. The ambient seasonal temperature alone was not enough to introducethe type of cracking seen in-situ on the slab. The combination of seasonalambient temperature and operational temperature was needed, in order for cracksto develop in the concrete slab. The results also indicated that the crackswill propagate further, but this can only be confirmed by performing additionalcrack mapping on site. / Betonggrunder som används för utrustning inom massa- och pappersindustrin befinner sig ofta utomhus vilket betyder att dessa är utsatta för vädrets förändringar. Temperaturvariationer i omgivningen och temperaturer som kommer från tillverkningsprocesserna kan medföra att höga temperaturgradienter skapas i betongen. Det är troligt att kombinationen av dessa termiska belastningar har gett upphov till sprick-bildning i en betonggrund.Målet för detta examensarbete har varit att bestämma, om huruvida kombinationen av års- temperaturer och temperaturer från industriprocessen är tillräckligt för att skapa den typ av sprickbildning i betonggrunden som iaktagits på plats hos en fabrik i Sundsvall. Det gjordes genom simulering av sprickbildning på betonggrunden, där grunden utsattes för termiska belastningar genom att använda finita element analys (FEA). För att bestämma tillförlitligheten hos metoden jämfördes och utvärderades resultatet mot en sprickkartering utförd av Sweco baserad på observationer ute på fabriken. Vidare gjordes ytterligare simuleringar utöver det tidsspann som Swecoundersökningarna visade, detta för att undersöka om huruvida sprickningen skulle fortgå.Materialmodellen Concrete damage plasticity (CDP) som finns i programmen BRIGADE/Plus och Abaqus användes för att förutse sprickbildning och sprickbredd i betonggrunden. Linjärelastiska och icke-linjära materialparametrar användes i modelleringen av betonggrunden. Utetemperatursdata tillsammans med temperaturer från industriprocessen användes för att undersöka anledningen till sprickbildningen.Resultaten av analyserna visade att sprickbildning uppkom när betonggrunden ut-sattes för termiska laster. Temperaturer från omgivningen var inte tillräckligt för att initiera sprickbildning. Kombinationen av temperaturer från omgivningen och industriprocessen behövdes för att sprickbildning skulle ske. Resultaten visade även att sprickbildningen kan fortsätta, med fler och bredare sprickor som följd.För att förhindra att sprickor uppstår i framtiden är det väsentligt att betona vikten av att minska uppkomsten av stora temperaturgradienter i betonggrunden.

Les travaux développés dans cette thèse empruntent trois directions principales. D'une part, une étude attentive des propriétés de l'automate universel d'un langage rationnel a été menée. Cet automate fini (introduit sous une forme sensiblement différente par J.H. Conway) accepte le langage et a la particularité de contenir l'image par morphisme de n'importe quel automate équivalent. Nous donnons un algorithme pour le construire à partir de l'automate minimal. L'exploitation des propriétés de l'automate universel d'un langage réversible nous a permis de montrer qu'il existe un sous-automate quasi-réversible (à partir duquel on peut facilement construire un automate réversible) de l'automate universel équivalent. De plus, il existe un tel sous-automate sur lequel on peut calculer une expression rationnelle qui représente le langageavec une hauteur d'étoile minimale. D'autre part, nous donnons un algorithme pour décider la séquentialité d'une série (max,+) ou (min,+) réalisée par par un automate sur un alphabet à une lettre. La complexité de cet algorithme ne dépend que de la structure de l'automate et non des valeurs des coefficients. Nous présentons aussi un algorithme qui permet de procéder directement à la déterminisation d'un automate réalisant une série séquentielle et, si ce n'est pas le cas, à l'obtention d'un automate équivalent non ambigu. Ce dernier point rejoint le résultat de Stéphane Gaubert qui montre qu'on peut obtenir une expression (et donc un automate) non ambiguë pour n'importe quel série (max,+) rationnelle sur une lettre. Enfin, nous proposons un algorithme pour construire, à partir d'une expression rationnelle avec multiplicité, un automate qui représente la même série. Cet algorithme, qui est la généralisation des travaux d'Antimirov, permet d'obtenir explicitement un ensemble fini d'expressions qui représentent un ensemble générateur du semi-module auquel appartiennent les quotients de la série rationnelle.