No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka skapandet av popmusik (i en DAW) som är både lättillgänglig och innehåller oväntade inslag. Genom att analysera låtar av Susanne Sundfør och AURORA, samt genom att ta del av intervjuer med artisterna, undersöker jag olika konstnärliga val som kan göras i den musikaliska skapandeprocessen. Genom att använda egna upplevelser som grund för analysen, undersöker jag hur dessa val kan bidra till att skapa musik som är både lättillgänglig och konstnärligt meningsfull. Litteratur som behandlar ämnen som genreöverskridande musik och harmonik användes för att stödja analyserna.  Studien resulterade i fyra låtar som jag skrev och producerade, vilka representerar ett steg mot att förstå vad som krävs för att skapa lättillgänglig popmusik med oväntade inslag. Resultaten av studien inkluderar också en fördjupad förståelse av de konstnärliga valens musikaliska betydelse inom låtskrivande och musikproduktion. Resultatet ger insikt i möjligheterna att skapa popmusik som är både lättillgänglig och konstnärligt meningsfull. / The present study aims to investigate the characteristics of easily accessible pop music that also contains unexpected elements. To this end, songs by Susanne Sundfør and AURORA were analysed, and interviews with the artists were thoroughly examined. The analysis was based on a review of relevant literature, which covered topics such as genre-crossing music and music theory. The study explored the various artistic choices that can be made in the production process and considered their musical significance. The research approach was reflective and focused on the author's subjective experience of music. The analyses aimed to identify the specific musical elements that appealed to the author and consider their role in creating easily accessible pop music with unexpected elements.  The results of the study include four original songs written and produced by the author, which represent a step towards understanding the requirements for creating the desired music. The research also resulted in a deeper understanding of the musical significance of artistic choices in pop music production. The findings provide insight into the possibilities for creating pop music that is both accessible and artistically meaningful.

Konserter har bidragit till människors musikupplevelser i flera generationer. Däremot har den teknologiska utvecklingen förändrat möjligheterna för hur vi kan konsumerar musik. Det är utvecklingen av olika ljudmedier, från fonograf till streamingtjänster som utmanar musiklyssnarnas val av musikkonsumtion. I undersökningar visas det att yngre personer fortfarande besöker konserter idag, dock i mindre utsträckning än tidigare. Vad är det som motiverar yngre personer att vara konsertbesökare i en värld där musik finns att tillgå i flera olika format? Kan det vara något annat än själva musiken? För att besvara forskningsfrågan om varför yngre personer går på popkonserter används kvalitativa intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Intervjuerna har sedan analyserats och tolkats med den franska sociologen Pierre Bourdieus teoretiska begrepp habitus och kapital. Undersökningens resultat indikerar att vara publik skapar möjligheter till att utveckla sitt sociala kapital som är av stor betydelse bland yngre personer. Själva popkonserten skapar också ett socialt sammanhang som förmedlar en kollektiv upplevelse där uttryck tillåts som inte alltid är accepterade i andra sociala sammanhang. Detta framstår som viktiga anledningar till varför yngre personer väljer att gå på konsert.

Det finns fler än tolv toner. Det här arbetet handlar om mikrotoner i pop- och rockmusik och om hur de spelas/sjungs. Syftet med arbetet har varit att fördjupa mig i melodier av olika band och artister som har mikrotoner, och om hur jag sedan kan använda den analysen för att skapa ett motsvarande musikaliskt uttryck. För att åstadkomma detta så använder jag dessa forskningsfrågor: Hur kan mikrotonala melodier skapa ett musikaliskt uttryck som melodier som endast håller sig inom den tempererade skalans tolv toner inte gör? Vilka olika anledningar finns för att musiker, avsiktligt eller oavsiktligt, använder mikrotonalitet i sina melodier? I metod- och resultatkapitlet analyserar jag sex låtar som har märkbara mikrotoner på ett eller annat sätt. Jag skriver och spelar även in tre låtar med två versioner; en som är tempererad och en som är mikrotonal. Dessa låtar spelar jag sedan för nio personer för att se vad de tycker, och framförallt om de hör skillnad. Arbetets resultat har relevans för den som är intresserad av mikrotonalitet i allmänhet, men också för alla som föredrar musik som inte använder effekten auto-tune.

Det här är ett konstnärligt arbete om att skriva popmusik med utgångspunkt i Sergio Leones spaghettivästern. Jag har valt ut tre ledmotiv att analysera från filmerna För en handfull dollar, För några få dollar mer och Den gode, den onde, den fule, komponerade av Ennio Morricone, för att sedan tillämpa de mest karakteristiska inslagen från harmoniken, melodispråket och arrangemangen i egenskriven popmusik. Analyserna av varje films utvalda musikstycke fokuserar på instrumentering och arrangemang, melodik, harmonik, rytm och bas. För att få fördjupad förståelse för hur Ennio Morricones spaghettivästernmusik är uppbyggd komponerade jag först ett ledmotiv med utgångspunkt i analyserna för att sedan tillämpa innehållet i analyserna för popmusik. Med denna erfarenhet kopplad till analyserna, fortsatte jag sedan att skriva två poplåtar. Resultatet av arbetet och låtarna blev speciell och det var en utmaning att komponera popmusik baserad på spaghettivästern-element i kompositionerna. Stundvis fastnade jag då jag ibland lät spagghetivästern ta för mycket plats i kompositionerna medan visste stunder gick jag loss för mycket.

Zugl.: Innsbruck, Univ., Diplomarbeit, 2006

This master dissertation is an attempt to find the best way for a young and aspiring music producer or songwriter to start a career within the pop music industry. The aim of the project is to gain knowledge from the process of pitching music to publishers, record labels and artists and to improve that process with the knowledge gained. As an additional method I also invited professionals from the music industry (A&R, artist and producers/writers) to share their views on the topic. The work resulted in several songs and song sketches, but it is important to point out that the audio is not part of the analysis and rather a biproduct of the project. The focus of this dissertation lies on the process of pitching music, building a network and the learning effect only. / I detta arbete ska jag försöka hitta ett bra sätt för en blivande musikproducent eller låtskrivare att starta en karriär inom popmusikindustrin. Syftet med projektet är att utveckla kunskap om hur man pitchar musik till förlag, skivbolag och artister och genom den processen ständigt förbättra arbetsmetoden. Som ytterligare en metod förde jag också samtal med yrkesverksamma från musikbranschen (A&R, artist och producenter/låtskrivare) för att på så sätt få ta del av andra åsikter om ämnet. Arbetet resulterade i flera låtar och sångskisser men det är viktigt att förtydliga att musiken inte är en del av analysen utan snarare en biprodukt av projektet. Uppsatsen fokuserar endast på arbetsprocessen och den kunskap som är kopplad till den.

No description available.