No description available.

Zugl.: Diss.

Zugl.: Bremen, Univ., Diss., 2004

Bauhaus-Univ., Fak. Medien, Diss.--Weimar, 2005.

Zugl.: Stockholm, Handelshögskolan, Diss., 2007.

Zugl.: Oslo., University, Diss., 2009.

I detta arbete kombineras mina erfarenheter av producentrollen med mitt intresse för synthar och ljuddesign och jag har gått på djupet i hur man kan använda detta vid skapandet av popmusik.  Syftet med examensarbetet är att få en djupare förståelse på keyboardsounds/stämmor och deras musikaliska funktioner. I arbetet analyserar jag ”Dunka Dumma Hjärta Dunka”, en låt producerad av Anton Engdahl, för att producera två poplåtar på svenska utifrån demos.  Jag har analyserat referenslåten och tagit ut exempel på hur keyboardsounds/stämmor kan användas och hur de låter i relation till resten av ljudbilden. Jag har dokumenterat och redogjort för keyboardsounden/stämmorna och resterande musikaliska element i produktionerna samt länkat till ljudfiler för att tydligare demonstrera vägen från demo till klingande resultat.  De exempel jag har utgått ifrån har gett olika resultat i de två olika produktionerna ”Släppa Allt” och ”Ta Din Skit”. Att följa exemplen strikt fungerade bra i den första men ledde till inspirationsbrist i den andra. I stället fick jag i den andra produktionen ta en annan väg och i processen skapades andra keyboardsounds/stämmor än de i exemplen. Detta är positivt då jag lärt mig mycket om keyboardsounds/stämmor och deras musikaliska funktioner att ta med mig i mitt framtida musikskapande.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka ett antal producenter och låtskrivares tankar kring arbetet med att skapa en framgångsrik poplåt. Insamlandet av data har skett i form av semistrukturerade intervjuer och med utgångspunkt i ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt där strävan varit att parentessätta forskarens förförståelse i syfte att beskriva respondenternas subjektiva erfarenheter på ett så troget sätt som möjligt. Resultatet har så småningom analyserats dels utifrån forskning kring olika sociokulturella faktorer bakom preferensskapande samt även utifrån mer kognitiva förklaringsmodeller för vad vår hjärna reagerar positivt på när det kommer till musik. Med utgångspunkt i dessa teorier har resultatet strukturerats upp under fem rubriker. Under enkelhet och familjaritet kontra oväntade inslag framläggs vikten av att finna en balans mellan det enkla och familjära och det oväntade. Under tajming kontra tidlöshet behandlas betydelsen av tidsenlighet och tidsanda samtidigt som vad man skulle kunna kalla tidlös musik också diskuteras. Rubriken PR, image och budskap tar upp tankar kring hur medieexponering samt skapandet av en medveten image och ett specifikt budskap kan hjälpa poplåtar att slå igenom. Under samarbete och hårt arbete berörs betydelsen av att hitta rätt människor att arbeta med samt även hur det kanske i slutändan inte går att komma ifrån att framgång kräver hårt arbete. Slutligen pratar de intervjuade under medvetet kontra lustfyllt arbete om hur kalkylerande strategier kring låtskrivande och produktion måste paras med en lustfyllt ingång till arbete. I uppsatsen slutskede diskuteras bland annat hur den vanlig förekommande föreställningen om kreatörens suveränitet kan innebär ett förnekande av externa faktorers inflytande på framgång. Resultatets värde för musikundervisning och samhället berörs slutligen.

Den här uppsatsen behandlar ett konstnärligt arbete i vilket ett antal analyser redovisas. Jag har analyserat fyra låtar med en nedbrytningsmodell, för att se om det finns ett dramaturgiskt förlopp och om det skiljer sig mellan låtarna. Låtarna jag har tagit del av är: ”Heroin” av Velvet Underground, ”Poison Oak” av Bright Eyes, ”Ingen Sjunger Blues som Jeffrey Lee Pierce” av Joakim Thåström och ”Ett Kvinnofängelse” av Kajsa Grytt. Det dramaturgiska förloppet bör vara förankrat i textens berättelse och låten som helhet. Modellen bidrar till att ge arrangemanget och produktionen en referenspunkt, som jag sedan använt (tillsammans med den litteratur jag tagit del av) på tre av mina egna låtar (”Du och jag”, ”Ensam kvar” och ”Här hör ingen dins skrik”). Syftet var att undersöka min arbetsprocess med att låta sångtextens innehåll och dramaturgi påverka låtens arrangemang och produktion. Metoden, med huvudvikt på den film-dramaturgiska steganalysen (bör inte förknippas med det musikteoretiska begreppet med samma namn), ligger som grund för att skapa och analysera mina konstnärliga poplåtar. Arbetet resulterade i tre färdigproducerade låtar, samt en större kunskap om det dramaturgiska förloppet och hur jag kan använda det för att göra mina låtar mer levande, där textens berättelse förstärks i musiken (arrangemanget och produktionen). Arbetet gjorde även att jag kunde förankra de dramaturgiska tillvägagångssätten (musikens förlopp, dramaturgiska termer, berättarfunktionerna och spatialitet) i mina egna låtar, vilket gjorde att min förståelse av dramaturgin och dess påverkan i musiken blev större och mer greppbart.

Syftet med denna undersökning är fortsätta försöka ta reda på hur stora och små ändringar i pitch kan påverka lyssnarnas uppfattning av en melodi i termer såsom munterhet och exaltering. Denna undersökning baseras på en tidigare gjord studie inom området fast denna gång inom en annan musikgenre vilket är popmusik. Det mest intressanta resultatet är att respondenternas svar har visat på att även små förändringar i pitch på enbart 48 cents verkar ha påverkat uppfattningen av musiken. Denna undersökning bidrar till att fortsätta utveckla förståelsen för hur olika pitch i en melodi kan komma att uppfattas av lyssnarna och uppmuntrar till fortsatt forskning inom området.