Spelling suggestions: "subject:"posttraumatisk stressyndrom"" "subject:"posttraumatisk stresssyndrom""
1 |
Patienters minnen från intensivvården / Patients memories from intensive careKarlsson, Anton, Larsson, Marcus January 2012 (has links)
Bakgrund: På en intensivvårdsavdelning bedrivs avancerad sjukvård där patienten blir övervakad kontinuerligt. En intensivvårdsavdelning skiljer sig från en vårdavdelning genom att det till exempel är högre personaltäthet. Patienterna kan bli sederade och graden av sedering påverkar minnet. Att vårdas på en intensivvårdsavdelning kan vara påfrestande för patienten, vilket gör att det kan vara svårt att minnas och att patienten kan utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Metod: Detta är en allmän litteraturstudie. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Inklusionskriterierna var att patienten vårdats minst 24 timmar på en intensivvårdsavdelning och exklusionskriterierna var personer under 18 år. Analysering av resultatet skedde med innehållsanalys. Syfte: Att beskriva vuxna patienters minnen av intensivvård efter utskrivning från intensivvårdsavdelning. Resultat: Minnena hos patienterna varierade från ingenting till fragment av intensivvårdstiden. Patienterna kunde även minnas drömmar, mardrömmar och hallucinationer som exempelvis flyktförsök, kroppsskada och att omgivningen förändrades. Även minnen av upplevelser som ångest, rädsla, förvirring och existentiella minnen var förekommande hos patienterna. Konklusion: Patienterna kan ha ett behov av att sjuksköterskan har nödvändig kunskap om vad patienten kan minnas från intensivvårdstiden, för att sjuksköterskan ska kunna hjälpa patienten i sitt tillfrisknande på vårdavdelningen.
|
2 |
Reaktioner på krigsupplevelser och hanteringsstrategier hos eritreanska kvinnor som aktivt har deltagit i krigHabtom, Fruta January 2006 (has links)
<p>Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys. Resultaten från denna studie överensstämde med DSM- IV (1994) kriterier för Posttraumatiskt stressyndrom. Antalet deltagare var för få för att kunna dra några generella slutsatser, men det var uppenbart att alla deltagare påverkades starkt och långsiktigt av sina krigsupplevelser. De var rädda att trauman ska upprepas och upplevde att de inte kunde lita på någon. Kvinnornas sätt att hantera trauman skiljer sig. Det föreslås mer forskning kring kvinnor som aktivt har deltagit i krig.</p>
|
3 |
Reaktioner på krigsupplevelser och hanteringsstrategier hos eritreanska kvinnor som aktivt har deltagit i krigHabtom, Fruta January 2006 (has links)
Syftet med denna studie var att få mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har påverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhället. Ett ytterligare syfte var att få mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna använder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjälp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrån deduktivt och induktiv tematisk analys. Resultaten från denna studie överensstämde med DSM- IV (1994) kriterier för Posttraumatiskt stressyndrom. Antalet deltagare var för få för att kunna dra några generella slutsatser, men det var uppenbart att alla deltagare påverkades starkt och långsiktigt av sina krigsupplevelser. De var rädda att trauman ska upprepas och upplevde att de inte kunde lita på någon. Kvinnornas sätt att hantera trauman skiljer sig. Det föreslås mer forskning kring kvinnor som aktivt har deltagit i krig.
|
4 |
Att älska en kriminell : En kvalitativ studie kring den psykiska och fysiska konsekvensen av att ingå i en relation med en yrkeskriminellVidana, Elin, Bari, Syed Naim January 2024 (has links)
Vad är det som gör att kvinnor attraheras av män med kriminella anknytningar, och vad får dessa kvinnor att kvarstå i förhållandet trots att de upplever fysisk och psykiska påfrestningar? Samspelet mellan våld och kärlek är inte ett nytt fenomen, men som kan leda till olika typer av problematik. Teoretiskt sett baseras studien på ett psykologiskt perspektiv och belyser konceptet av stigma, KASAM och PTSD. Vidare beskrivs dessa teorier baserat på materialet från intervjuerna, där resultaten analyseras utifrån behandlarna som dagligen arbetar och träffar kvinnor med denna typ av utsatthet. Resultatet visar utifrån behandlarnas möten med kvinnor vikten att skapa en trygg miljö och en känsla av trygghet för att kunna arbeta kring behandling av trauma. Resultaten indikerar att dessa utsatta kvinnor upplever stress och en hög nivå av ångest, detta indikerar att det finns ett behov av att visa stöd utifrån KASAM och empowerment. Behandlarna belyser att psykisk stress inkluderar skuld och skam samt att de påverkar själva förbättrings vägen samt att det leder till återfall, vidare hur det komplicerar vägen till tillfrisknande från trauma. Det är viktigt att uppmärksamma medvetenhet och stöd till de våldsutsatta kvinnor och på så sätt främja en hälsosam tillfrisknande. Studien belyser de motgångar som behandlarna möter i sitt arbete med dessa kvinnor samt vikten av att kunna balansera mellan stöd och respekt för dessa kvinnor som lever i förtryck. / What is it that makes women attracted to a person with criminal connections, and that they stay in the relationship despite experiencing mental and physical stress? The interplay between violence and love is not a new phenomenon, but which can often lead to various types of problems. Theoretically, the study is based on a psychological perspective and highlights the core concepts of stigma, KASAM and PTSD. Furthermore, these theories are discussed based on the interview material, where the results are analyzed based on the work of staff who work daily to meet and treat women in this type of vulnerability. The results show how the participating women and employers working with these types of issues emphasize the importance of creating a safe environment and a strong sense of belonging in order to be able to talk and work towards healing from their traumas. The results indicate that these women experience stress and a high level of anxiety, this indicates that there is an underlining of need to offer support based on KASAM and empowerment. The workers highlighted that psychological stresses includes guilt and shame and the way it interrupts the healing processes and often leading to relapse, furthermore how it complicates the path to recovery from trauma. It is important to raise awareness and support these women, this way it promotes a healthy recovery. The study highlights the challenges that the staff faces, and how important it is to be able to balance between the support and respect for the women living in exposure.
|
5 |
Psykoterapeuters egna reflektioner kring sekundär traumatisering inom sitt yrke och hur det påverkar dem personligt i livetBraa, Sigrid, Öberg, Elena January 2019 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters egna reflektioner kring sekundär traumatisering inom sitt yrke och hur det påverkar dem personligt i livet. Studien är en kvalitativ studie och författarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer med ett induktivt angreppssätt. Psykoterapeutyrket kan vara berikande och skapa en känsla av att kunna göra skillnad, vilket kan kännas meningsfullt. Yrket kan dock bidra till negativa effekter såsom sekundär traumatisering. Författarna har undersökt psykoterapeuters egen påverkan, familjära och sociala relationer samt arbetsplatsens stöd och psykoterapeuternas egna copingstrategier. Resultatet författarna kom fram till var att arbetet med traumatiserade familjesystem påverkade psykoterapeuten i privata, familjära och andra sociala sammanhang. Informanterna påtalade vikten av egna copingstrategier för att orka med sitt arbete, samt vikten av att ha extern - och kollegial handledning, fortbildning och ett gott arbetsklimat. / The purpose of this study was to examine psychotherapists' own reflections on secondary traumatization within their profession and its impact on their personal lives. The study is a qualitative study. We have used semi-structured interviews with an inductive approach. The psychotherapist profession can be enriching and create a feeling of making a difference, which can feel like a sense of purpose. However, the profession can contribute to negative effects such as secondary traumatization. We have investigated psychotherapists' own influence, social relations as well as the workplace's support and own coping strategies. The result shows that the work with traumatized family systems influenced the psychotherapist in their personal lives and other social contexts. The informants pointed out the importance of their own coping strategies to cope with their work, as well as the importance of having external and collegial supervision, continuing education and a good working climate.
|
6 |
Faktorer som påverkar beslutet att söka vård bland personer med PTSD : En litteraturstudie / Factors influencing the decision to seek care among people with PTSD : A literature reviewEklund Ortenlöf, Caroline, Al-Shafie, Bilal January 2023 (has links)
Bakgrund: Allt fler människor utsätts och upplever traumatiska händelser i livet. I samband med detta ökar risken att fler drabbas av Posttraumatic stress disorder (PTSD). Att lida av symtom från PTSD kan ge flertalet psykiska och fysiska problem, vilket gör det betydelsefullt för dessa personer att uppsöka vård. Syfte: Belysa de faktorer som påverkat beslutet att söka vård bland personer med PTSD. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med sökningar i två databaser där tio vetenskapliga artiklar som överensstämde med syftet inkluderades till resultatet. Resultat: I resultatet framkom det att personer med PTSD upplevt en stor mängd faktorer som påverkat beslutet att söka vård. De fyra kategorier som framkom var: tillgänglighet till vården, tidigare vårderfarenheter och möjlighet till delaktighet, stigma samt kunskap och förståelse. Konklusion: Sammanfattningsvis framställdes främst tillgänglighet till vård och stigma som faktorer som påverkat personer med PTSD till att söka vård eller inte. Vikten av ökad kunskap om sjukdomen samt individuellt anpassad vård identifierades som positiva faktorer som påverkat beslutet att söka vård för PTSD. Resultatet ger värdefull information till sjuksköterskor och blivande sjuksköterskor för att öka förståelsen kring vårdbehov hos personer med PTSD. Mer forskning och förbättrat arbete i ämnet behövs för att öka kunskapen och tillgängligheten till vård för PTSD samt minska stigmat kring att söka hjälp. / Background: More people are exposed to and experience traumatic events in their lives. Therefore, the risk of suffering from posttraumatic stress disorder (PTSD) also increases. Suffering from symptoms of PTSD causes several mental and physical problems, which makes it important for these people to seek treatment. Aim: To identify factors influencing the decision to seek treatment among people with PTSD. Method: This study was conducted as a general literature study with searches in two databases where ten articles that were consistent with the purpose were included in the result.Results: The result revealed that people with PTSD experience a significant number of factors that influence their decision to seek treatment. The four categories were: accessibility to care, previous experiences in care and chance to participate, stigma and knowledge and understanding. Conclusion: In summary, accessibility and stigma were mainly produced as factors that affect people with PTSD to seek treatment. The importance of increased knowledge about the disease and personalized care is identified as positive factors as an individual decision to seek care for PTSD. The results provide valuable information to nurses and future nurses to increase understanding of the care needs of people with PTSD. More research and improved work on the subject is needed to increase knowledge about and accessibility to care for PTSD and reduce the stigma around seeking help.
|
Page generated in 0.0619 seconds