The purpose of this master thesis is to examine some pre-school teacher's and parent's perceptions about communication within the pre-school context and how this can be described in terms of conceptual dichotomy. The empirical investigation consists of a qualitative study, where data have been collected by interviewing two focus groups and one single parent. The main theoretical tools which the study uses as its premiss is Derridas' theory of hospitality and Habermas' theory of deliberative dialogues. The study also considers the conception of the intermediate domain as an arena for communication between parents and pre-school teachers, and further more the conception of stereotyping in social and cultural contexts. In order to explore these processes I have used the qualitative method of interpretation; Hermeneutic, also with a narrative approach to the analysis. The results and the analysis of the data show that the interviewed parent and pre-school teachers have a poor sense of knowing how much influence to give to each other. The parents were not satisfied with the level of open communication and how the pre-school teachers share information of the activities.

The overall point of the study is to describe and understand the endeavours of the pre-school teachers’ trade union to establish professionalism within this field of work, from the end of the 1960s to 2005. In order to shed light on the subject the main questions asked and answered in this study were: How does the pre-school teachers’ trade union act on issues regarding the autonomy of the pre-school teaching profession? To what extent, and in what way, does the pre-school teachers’ trade union strengthen the pre-school teaching profession’s position by differentiating itself from, and/or allying itself with other professional groups? Which knowledge base is the pre-school teachers’ trade union trying to establish and how does the union act on issues concerning the pre-school teaching profession’s knowledge base? How can these endeavours be understood from a gender perspective? The study presents profession and gender theoretical perspectives. It is based on an analysis of trade-union and official documents concerning pre-school, such as government enquiries, general guidelines and formal instructions. The analysis shows that state regulation of pre-school and its teachers has increased over the 45-year period in question. The result of this has been clearer directives but, at the same time, a loss of professional autonomy. The pre-school teachers’ trade unions’ endeavours to establish a professional monopoly through attempting to differentiate the profession by excluding people without a university degree, has been unsuccessful despite exclusion strategies aimed at nursery nurses. A clear effort can be seen to build an alliance with the teachers in compulsory schools. Aside from extending the pre-school teachers’ university training to 3.5 years, it is also evident that the move from care and developmental psychology to pedagogy and learning has been effected through the alliance with the compulsory school teachers. From a gender perspective, the context of pre-school teaching can be seen to have changed symbolically from one primarily intended to provide care and monitor children to a more pedagogical institution. Pre-school teachers have become teachers and children’s learning is emphasised more than their development. Overall this means that the pre-school teachers have a new identity and that pre-school teaching is no longer so clearly a woman’s job.

Syftet med föreliggande avhandlingsarbete är att få större kunskap om några av förutsättningarna för förskolans pedagogiska verksamhet och få veta mer om vad som faktiskt sker ute i förskolans barngrupper. I avhandlingen kartläggs tolv förskollärares föreställningar om förskolan och uppfattningar om arbete, lek och inlärning samt hur de agerar i barngrupp med avseende på dessa begrepp. Föreställningar och uppfattningar hos tjuogoen lärarkandidater har också kartlagts, dels vid böljan av deras förskollärarutbildning, dels efter avslutad utbildning.1981 presenterade Socialstyrelsen en ny arbetsplan för förskolan. Den kan betraktas som ett försök till lösning av olika problem inom förskolan som utvecklats under en period av ca tio år. Arbete, lek och inlärning framställdes i arbetsplanen som centrala begrepp vilka gav struktur och innehåll åt förskolans pedagogiska verksamhet. I avhandlingen fokuseras föreställningar och uppfattningar. Dessa kan definieras som strukturerande och integrerande principer av övergripande art som är avgörande för hur en individ tolkar och värderar omvärlden. Förskollärarnas och lärarkandidaternas föreställningar och uppfattningar kartlades genom intervjuanalyser. En särskild kortsorteringsuppgift konstruerades och gavs i samband med intervjuerna. Förskollärarna observerades också i barngrupp.Resultatet visar att några av förskollärarna hade föreställningar om förskolan som "en institution för kompensation" eller som "en institution för utveckling". De flesta av dem såg förskolan som "en institution för anpassning". De hade även skilda uppfattningar om arbete, lek och inlärning. De olika uppfattningskategorierna kan sägas ge uttryck för ett mer eller mindre "pedagogiserat" eller "psykologiserat" synsätt; "vuxencentrerat" eller "barncentrerat" synsätt Observationerna visar att förskollärarna inte helt agerade i enlighet med den syn de gav uttryck för i intervjuerna. De agerade mer lika varandra i praktiken än vad man hade anledning att anta. De flesta av dem uttryckte i sin praktik att förskolan är en institution för "anpassning", endast få gav uttryck för "utveckling" och ingen alls för "kompensation". De uppfattningar som främst kom till uttryck i praktiken var att arbete är "förelagd uppgift", lek är en "terapeutisk nödvändighet" och inlärning är "social träning". I avhandlingen diskuteras resultaten i belysning av förskolans utveckling under 1970-talet. Professionalisering, yttre förutsättningar för verksamheten och förskolans tradition är begrepp som också används i diskussionen och för förklaring av resultaten. / The purpose of this dissertation is to acquire greater knowledge of some of the conditions of the educational activities of pre-school as well as of what is actually going on in pre-school. The study examines twelve pre-school teachers' notions of pre-school and conceptions of work, play and learning and how they interact with children with respect to these concepts. The notions and conceptions of a group of twenty-one trainee teachers have also been studied at the beginning and at the end of their training. In 1981 a new plan for pre-schooling was presented by The National Board of Health and Welfare which can be regarded as an attempt at solving pre-school problems arisen the last ten year period. Work, play and learning were the central concepts in the plan, providing pre-school, day-nurseries and part-time-groups, with structure and content. In the study, notions and conceptions are key-words. They can be defined as structuring and integrating, comprehensive principles determining how an individual interprets and evaluates the surrounding world. Notions and conceptions are examined through interview analyses. A special classification item was designed and administered in connection with the interviews. The pre-school teachers were also observed interacting with the group of children for fifteen hours.The results show that some of the pre-school teachers had notions of pre-school as "an institution for compensation" or as "an institution for development". Most of them regarded pre-school as "an institution for adjustment". They also had different conceptions of work, play and learning. The categories of conceptions express a more or less "educationalized" or "psychologized" attitude, an "adult-referenced" or "child-referenced" attitude. Regarding the conceptions of activities it is maintained that the trainee teachers have become "educationalized" in the course of their training. They expressed fewer notions that can be described as "child-referenced" or " psychologized". The observations show that the pre-school teachers did not act quite in accordance with the view they expressed in the interviews. They acted more uniformly than could be expected. The practices of most pre-school teachers indicated pre-school as "an institution for adjustment", only rarely "development", never "compensation". The most frequent conceptions expressed in their practices were that work is "assigned tasks", play is a "therapeutic necessity" and learning is "social training". The results are dicussed in the light of the development of pre-school in Sweden during the 1970s. Professionally, frame-factors, tradition in pre-school are important concepts for the understanding of the results. / digitalisering@umu

Syftet med undersökningen är att se på fysik med de minsta barnen på förskolan, hur det uppfattas och hur det arbetas med. Har man bra material för att arbeta med fysik och känner man att man kan det? Metoden som används i undersökningen är intervjuer av det kvalitativa slaget. Fyra förskollärare och två förskolechefer intervjuades utifrån 2 frågescheman som skiljde sig lite åt ifall man var förskollärare eller förskolechef.  Resultatet visade att förskollärarna ansåg att de inte hade så jättemycket kunskap inom fysikområdet och att det kan vara lite knepigt att arbeta med. Att se vilket material som passar att använda i en fysiksituation sågs inte som superlätt av två stycken medans två ansåg att det mesta gick att använda. / The purpose with this survey is to look at physics with the smallest children at the preschool, how it is perceived and how it is worked with. Do they have good materials to work with physics and do they feel that they can work with it? The method that is being used in this survey is interviews of the qualitative style. Four preschool teacher and two preschool directors was interviewed according to a schedule that was different if you were a preschool teacher or a preschool director. The result showed that the preschool teachers considered that they didn’t have that much knowledge in physics and that it was a little bit tricky to work with. To see which material that would fit best to use in a physics situation was perceived as hard by two teachers while two teachers thought that most materials could be used.

Tillsammans har vi varit verksamma barnskötare och montessoripedagog i 15–20 år. Under en längre tid har önskan om kompetensutveckling varit närvarande och därmed sökte vi in till förskollärarutbildningen för pedagogiskt verksamma. Studien handlar om pedagogens förändrade förhållningssätt vid en formell akademisk utbildning. Vilken betydelse har den praktiska erfarenheten som dessa studenter innehar innan sin utbildning? Det förändrade förhållningssättet är relaterat till teoretisk och formell kompetens och kan därmed berika förskollärarens praktiska utövande. Studien vill ta reda på om den praktiska erfarenheten kan berika den akademiska utbildningen som respondenterna har genomfört. Läroplanen för förskolan är en viktig del av detta arbete och är ständigt närvarande. Syftet med studien är att undersöka förskollärares tankar om vilken betydelse den akademiska utbildningen har för yrkesutövningen. Tillsammans med detta syfte har studien två frågeställningar att förhålla sig till. På vilket sätt kan verksamma pedagoger som studerat till förskollärare se en förändring i sitt förhållningssätt? Hur anser respondenterna att de gynnats av att ha en praktisk yrkeskunskap innan sin förskollärarutbildning? Metoden för denna studie är kvalitativ med hjälp av en self report. Self report innebär att respondenterna svarar på studiens öppna frågor. Här ges möjligheten att med egna ord reflektera och svara anonymt. Svaren på studiens frågeställningar får med detta eventuellt en större bredd och blir mer innovativa. Resultatet för denna studie visar vikten av reflektion, kopplingen mellan teori och praktik och vikten av den tidigare praktiska kunskapen. Respondenterna upplever att den praktiska kunskapen de hade i sin ”ryggsäck” innan utbildningen berikat diskussioner, workshops och övriga undervisningsmetoder. Respondenterna påvisar att de blivit mer aktiva med att utveckla förskolan och dess verksamhet, då de nu vet när, hur och på vilket sätt något ska ske. De beskriver sin nya teoretiska kunskap som att de fått ”mer kött på benen” och kan numera ”sätta ord” på det de gör.  Resultatet visar även att respondenterna som har slutfört denna utbildning och därmed berikats av teori, praktik, reflektion och givande undervisningsformer genomgåren pedagogisk kullerbytta.

Arbete tar upp relationen mellan förskolepedagoger och föräldrar med ett annat modersmål än svenska och undersöker pedagogernas upplevelser av denna typ av kommunikation. Frågeställningarna i denna undersökning är ” I vilka situationer upplever pedagogerna kommunikationen brister? ” och ”Vilka åtgärder finns i situationer där kommunikationen brister? ” samt ” Hur upplever pedagogerna den egna kompetensen i kommunikationen med föräldrar med ett annat modersmål än svenska? Resultaten visar att den egna kompetensen brister när pedagogerna möter dessa föräldrar och flertalet pedagoger saknar detta i sin utbildning. Empirin är baserat på semi-strukturerade intervjuer med sex förskolepedagoger på kommunala förskolor i Storstockholm. Materialet är analyserat genom en kvalitativ tematisk analys där olika teman togs fram och som presenteras i resultatkapitlet. Arbetets teoretiska utgångspunkter som resultatet analyseras utifrån är det sociokulturella perspektivet och symbolisk interaktionism. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Eftersom resultaten visar att förskolepedagogerna anser att deras egen kompetens inte är tillräcklig och skulle önska mer fokus på kommunikation med föräldrar under utbildningen, är ett förslag till praktiska insatser att utveckla utbildningen till att möta detta.

Detta examensarbete handlar om att få ökad förståelse om hur pedagoger ser på skapande material i verksamheten och närmare bestämt om pedagogerna har något didaktisk tanke när de låter barnen arbeta med play doh deg.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på olika förskolor har jag undersökt hur de arbetar med skapande material på förskolan och hur de tänker kring barnens lärande i skapande. För att få bredare förståelse valde jag pedagoger som arbetar både med de minsta barnen och de något äldre barnen.Resultatet visar att pedagogerna är mycket positiva till skapande material och ser det som brett område som kan vara användbart till mycket. De upplever play doh som ett billigt och bra material som man lätt kan fixa själv på förskolan. De upplever att barnen tycker att det är roligt att dega, det infinner sig ett lugn hos dem och de ser även att kräver koncentration och sätter igång fantasin hos barnen. Alla barn kan vara med och utforska degen på sitt sätt oavsett ålder, vilket bidrar till att det är ett demokratiskt material. Det bidrar till ett stort lärande hos barnen både genom språket, matematiken och tekniken, samt utvecklar samarbetsförmågan. / This study examines how working educators understand and use creative material and if they have any didactic thoughts when they let children use a material such as Play Doh.By using qualitative interviews with teachers from different pre-schools I have examined how they use creative material in pre-school and their conceptions of children´s learning during creative activities. In order to get a wider perspective and understanding I have chosen to conduct interviews with pre-school teachers working with both toddlers and older children.The result shows that the working educators have a very positive experience of creative material and see creative work as a useful tool for learning in many ways. They also view the material as a cheap and easy way to get children to express themselves. From the working educators' point of view, the children find it very amusing and become calm, concentrated and use their imagination to the edge. Despite age, every child is able to explore and use the material, which makes it a democratic material. This contributes to a large amount of learning both regarding language, math and technique and also develops an ability to work together with other children.

The purpose of this study is to gain deeper knowledge on how Pre-school teachers work to stimulate language development with children who are multilingual.  This study was conducted through qualitative interviews with seven Pre-school teachers who all work with multilingual children. The data of this study was then analyzed using a phenomenographic method approach and analysis model. By using a phenomenographic method approach I could gain knowledge about Pre-school teachers’ perception on how to support and stimulate multilingual children’s language development.  The result showed that there are various perceptions on how to work with linguistic diversity and how to work with multilingual children’s language development. The result also show that Pre-school teachers’ use a variety of different strategies to support and stimulate the language development. Among other things the result showed that by having a genuine interest in the children’s different languages and raising awareness about multilingualism are means of promoting language development. Furthermore, the result showed that different supportive strategies may be used to promote language development. Examples of these include signing as augmentative and alternative communication (SAAC), image support and communication maps. The study also sheds light upon the Pre-school teachers’ different perceptions on what they find challenging as opposed to the opportunities that may be found when working with children’s multilingualism. The result showed that one perception was multilingual colleagues could be seen both as a challenge and opportunity in the work with language development of multilingual children. / Syftet med studien var att öka kunskaperna kring hur förskollärare arbetade med flerspråkighet för att främja språkutvecklingen hos barn med annat modersmål än svenska. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare som alla arbetar i barngrupper med språklig mångfald. Data som samlades in analyserades med hjälp av en fenomenografisk metodansats. En fenomenografisk metodansats valdes för att synliggöra förskollärarnas uppfattningar och tankar kring arbetet med flerspråkighet. Det resultatet visade var att det finns variationer i hur förskollärare uppfattar arbetet med flerspråkighet samt hur de arbetar för att stödja och främja flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar också att förskollärare använder sig av strategier på olika sätt för att stötta och stimulera språkutvecklingen. Respondenterna uppger att ett genuint intresse för barnens olika modersmål och att arbeta för att höja värdet av flerspråkighet kan främja språkutvecklingen. Dessutom uppger respondenterna att de använder olika former av stöd i det språkutvecklande arbetet. Exempel på stöd inkluderar tecken som alternativ kompletterande kommunikation (TAKK), bildstöd och kommunikationskartor. Studiens resultat belyser även en variation i vad förskollärarna uppfattade som utmaningar respektive möjligheter i arbetet med flerspråkighet. Några respondenter uppger att kollegors bristande kunskaper i svenska kan vara en utmaning medan flera respondenter uppger att flerspråkiga kollegor kan ses som en bra tillgång i det språkutvecklande arbetet.

Syftet med denna studie är att synliggöra konstitutionen av barnet som subjekt i förskollärares beskrivningar av barns filmspråk. Teorin är tvärdisciplinär med kulturella, socialsemiotiska och filmteoretiska utgångspunkter. De respondenter som ingår i urvalsgruppen är åtta förskollärare. Resultaten har framkommit genom en semiotisk analysmodell baserad på Roland Barthes teori om denotation, konnotation och ènonciation. Det empiriska materialet utgörs av förskollärares beskrivningar av filmer skapade av barn i tre års ålder i arbetsprocessen pedagogisk dokumentation i förskolan. Tecken i förskollärarnas beskrivningar visar att barnen konstitueras som medvetna subjekt genom hur de kan erbjudas möjlighet att se och höra sig själva i sitt filmspråk. Barnens subjektivitet synliggörs på detta sätt i förskollärarnas beskrivningar genom att de har en förståelse för förbindelser mellan tid och erfarna händelser. Förskollärares beskrivningar visar även att barnens samarbete i mindre grupper kan erbjuda dem möjlighet att fatta gemensamma beslut om vilka sekvenser som ska representeras i deras filmer. Det finns inga tecken i förskollärarnas beskrivningar som visar att barnen kan erbjudas utrymme att visa sin förståelse för hur bilder av världen kan omskapas i arbetet med filmredigering. Pedagogiska implikationer kan således utgöra begränsning i barnens möjlighet att påverka och omskapa den kultur de är en del av. För att barn ska få möjlighet att synas, höras och påverka den kultur de är en del av i arbetet med pedagogisk dokumentation kan det förväntas att barnen själva har tillgång till kulturella verktyg, som i detta fall är filmspråk. En annan pedagogisk implikation framkommer i tecken på att förskollärarna omedvetet reflekteras av en imaginär självuppfattning i barnens filmer, vilket betyder att förskollärarna omedvetet speglar sig själv i barnens filmer. Effekten kan bli att förskollärarnas subjektivitet omedvetet konstitueras och förväxlas med barnens subjektivitet i uppföljning, utvärdering och utveckling av förskolans verksamhet. Förskollärarnas didaktiska kunskaper om hur film kan tolkas som ett språk kan således ha en betydelse för deras medvetna reflektioner över hur de påverkas av barnens filmer. På dessa grunder kan ett medvetet utrymme skapas för barnens förutsättningar att synas, höras och utveckla sitt lärande i arbetet med pedagogisk dokumentation. / The aim of this study is to make the constitution of the child as subject visible, through pre-school teachers’ perceptions of children’s film language. The theory represents a cross-scientific context that implies a cultural, social semiotic and film theoretical starting point. The respondents included in the sample group are eight pre-school teachers. Analysis of the results is performed through a semiotic analysis model based on Barthes theory of denotation, connotation and ènonciation. The result reveals the constitution of the subject on two parallel levels in the pre-school teachers’ descriptions of films, made by children in the age of three, in the process of documentation in pre-school. The preschool teachers descriptions shows an opportunity for the children to see and hear themselves in their films, which creates an understanding of the relationships between time and experienced events. Children’s subjectivity can be made visible by how they use the camera and what they choose to capture. Through collaboration in small groups kids are offered the opportunity to take joint decisions on how they, in editing of the films, want to represent the sequences in their films. According to the preschoolteachers descriptions they don´t reflect on the opportunity for the children to demonstrate their understanding of how they can re-design new images of the world in the editing of their films. This confines the children’s ability to influence and re-create the culture they are a part of. The preschool teachers unconsciously become interpellated, feeling personal attention, and being reflected by an imaginary self-perception in the children’s film language. The consequences could mean that the development of the childrens learning process is based on the unconscious subjectivity of the pre-school teachers, and not on the subjectivity of the children. In order for children to have the opportunity to be seen, heard and to influence the educational culture they are a part of, it requires that children themselves have access to cultural and symbolic tools, in this case the filmlanguage. It is also necessary for the pre-school teachers to have a didactic training in how film can be used and interpreted as a language. The central aspect lies in how filmlanguage affects the seeing and reflecting viewer and make the children’s subjectivity visible in order to influence the development of the children’s learning processes.

Bakgrund: Barn i behov av särskilt stöd kan ses som ett komplext begrepp. En rapport från Skolinspektionen (2017) ligger till grund för uppsatsens motiv, rapporten visar att förskolepersonal ofta saknar en samsyn över vad särskilt stöd innebär och hur det särskilda stödet utformas. Den teoretiska ansats vår studie utgår från är socialkonstruktivistisk, där människors uppfattningar ses som socialt konstruerade. De analytiska begrepp som används i studien är det kompensatoriska perspektivet, det kritiska/relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Dessa används för att kunna problematisera och analysera förskollärares uppfattningar och erfarenheter om arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Syfte: Den här studien syftar till att problematisera arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Metod: I föreliggande studie används semistrukturerade intervjuer för att besvara våra frågeställningar. Nio förskollärare har intervjuats i en mellanstor kommun i Sverige. Resultat: Vi finner att förskollärarna anser att barn som avviker från normen, barn med språksvårigheter, barn med diagnoser och barn i gråzonen är de som är i behov av särskilt stöd. Inom temat barn i gråzonen beskrivs bland annat barn med utåtagerande, alternativt inåtvända beteenden och koncentrationssvårigheter. Det särskilda stödet utformas främst i helgrupp, genom bilder och tecken som stöd men även i mindre grupper och individuellt. Så gott som alla förskollärare betonar att deras bemötande är en central del i hur det särskilda stödet utformas. Slutligen anser nästintill alla förskollärare att även faktorer såsom ekonomi, tid och personaltäthet avgör hur särskilda stödet utformas.