<p>In this thesis, pre-school teachers’ perceived control, is examined in relation to problem behaviours of children and the actions of teachers in the classroom. In addition, other factors that are thought to relate to teachers’ perceived control were studied.</p><p>The results of <i>Study I </i>indicate that pre-school teachers’ high perceived control was related to high intentions to act in the event of child behaviour problems. Teachers’ high satisfaction with their work was also related to high perceived control. <i>Study II </i>showed that low perceived control was associated with having a high proportion of children with a high level of externalising behaviours and of boys in the classroom. <i>Study III </i>shows that children who had a high level of externalising behaviours at the beginning and throughout the school year had teachers with low perceived control. Teachers’ perceived control was not related to their perception of internalising behaviours in the same way as to externalising behaviours and it was unrelated to a change in any direction of problem behaviours. Concerning changes in problem behaviours, no other factor was found, except a low child to adult ratio for a positive change of internalising behaviours. In <i>Study IV</i>, the aim was to examine naturally occurring child–teacher interactions. Teachers’ responding with commands to children was associated with teachers’ low perceived control, whereas restrictive teacher responses were not related to teachers’ perceived control.</p><p>The present study indicates that teachers’ perceptions of children are important for their perceived control. It provides evidence that teachers’ low perceived control is associated with their difficulties in handling externalising behaviours and the behaviour of the boys in the classroom. Responding to problem behaviours can be explained by teachers’ perceived control, and their perception of a child’s sex and externalising behaviours.</p>

In this thesis, pre-school teachers’ perceived control, is examined in relation to problem behaviours of children and the actions of teachers in the classroom. In addition, other factors that are thought to relate to teachers’ perceived control were studied. The results of Study I indicate that pre-school teachers’ high perceived control was related to high intentions to act in the event of child behaviour problems. Teachers’ high satisfaction with their work was also related to high perceived control. Study II showed that low perceived control was associated with having a high proportion of children with a high level of externalising behaviours and of boys in the classroom. Study III shows that children who had a high level of externalising behaviours at the beginning and throughout the school year had teachers with low perceived control. Teachers’ perceived control was not related to their perception of internalising behaviours in the same way as to externalising behaviours and it was unrelated to a change in any direction of problem behaviours. Concerning changes in problem behaviours, no other factor was found, except a low child to adult ratio for a positive change of internalising behaviours. In Study IV, the aim was to examine naturally occurring child–teacher interactions. Teachers’ responding with commands to children was associated with teachers’ low perceived control, whereas restrictive teacher responses were not related to teachers’ perceived control. The present study indicates that teachers’ perceptions of children are important for their perceived control. It provides evidence that teachers’ low perceived control is associated with their difficulties in handling externalising behaviours and the behaviour of the boys in the classroom. Responding to problem behaviours can be explained by teachers’ perceived control, and their perception of a child’s sex and externalising behaviours.

Lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet är fokus för denna avhandling, som belyses genom två studier: en longitudinell aktionsforskningsstudie som genomfördes tillsammans med en grupp förskollärare/lärare och en studie där verksamma förskollärare/lärare under en fortbildningskurs fick tillämpa en genusteori på en verklig klassrumshändelse. Studierna visar att genusarbete är komplicerat eftersom det inbegriper många aspekter av livet och en viktig del av genusmedvetenheten är att förhålla sig till dessa olika aspekter. Det är av avgörande betydelse att utmana föreställningar om genus, där utmaningarna resulterar i att föreställningarna blir verbaliserade och därmed synliggjorda. Vidare visar studierna att genom att ta avstamp i feministisk vetenskapskritik och pedagogik kan ett alternativt sätt att förhålla sig till lärande och undervisning i naturvetenskap bli möjligt. För lärare som inte har en naturvetenskaplig bakgrund, men som ska genomföra aktiviteter eller undervisa i ämnena, blir de didaktiska och pedagogiska kompetenser de redan besitter en startpunkt för att utveckla sina ämnesdidaktiska förmågor. Kompetensutveckling med ett feministiskt anslag kan ge lärarna ”empowerment” som medför att de känner större delaktighet i den naturvetenskapliga praktiken och därmed kan bidra till att utveckla såväl dess kultur som kunskapsstoffet. Avhandlingen ger också nya metodologiska kunskapsbidrag om aktionsforskning. Ett resultat är att tid är en viktig faktor som man måste ta hänsyn till beroende på vilken förändring man vill åstadkomma. Forskaren som deltar i aktionsforskningen som en ”outsider” har en viktig funktion genom att kunna överblicka processen samt uppmärksamma och använda sig av kritiska händelser för att driva förändringsarbetet framåt. / The main focus in this thesis is teachers’ gender awareness related to scientific practice. The thesis is based on two different empirical studies: a longitudinal action research study together with a group of teachers (K-6) and a study during an in-service development course where experienced teachers applied gender theory on a real classroom situation, a case. The studies show that working with gender is complicated and comprises of many aspects of human life. An important part of gender awareness is to be able to relate to these aspects. A question of vital importance is to challenge conceptions of gender in such a way that the conceptions will be verbalized and thereby visualized. Moreover, the studies show that feminist pedagogy and theory of science can lead to a new approach to teaching and learning in science. For teachers without any background in science, there are other competences than just subject matter knowledge that are vital for teaching. Feminist perspectives in professional development reinforce teachers’ pedagogical competences and their pedagogical content knowledge and thereby make these teachers feel they participate in the scientific practice and contribute in developing both the stuff of knowledge and its culture. The thesis also contributes to new methodological knowledge about action research. One of the results is that time is an important factor to take into consideration depending on what kind of change you want to receive. The researcher engaged in action research as an "outsider" has an important function in order to monitor the process and pay attention and use critical events to drive the change process forward.

The purpose of this study is to explore how and which communicative tools five different pre-school teachers use to communicate with children in the ages of one to two years old, and in that way contribute to the area of knowledge about how to use communicative tools in pre-school. To answer the purpose and the questions of issue I used non-participating observations as my method, which means that I kept myself in the background to influence the situation as little as possible. The result shows that pre-school teachers use different artifacts, ACC and the pre-school environment to communicate with children. ACC was for example used in connection to food situations. / Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur och vilka kommunikativa redskap fem olika förskollärare använder sig av för att kommunicera med barn i åldrarna ett till två år, och på så sätt bidra till kunskapsfältet om hur kommunikativa redskap kan användas i verksamheten. För att få svar på syftet och frågeställningarna använde jag mig av icke-deltagande observationer, vilket innebär att jag höll mig i bakgrunden för att påverka situationen så lite som möjligt. Resultatet visar på att förskollärare använder sig av artefakter av olika slag, TAKK och förskolans miljö när de kommunicerar med barn, TAKK användes till exempelvis i samband med matsituationer.

In 2011 pre-schools began reporting to the Education Department and were then subject to the school law. Pre-school’s entry into the school system meant that the concept of education became part of the pre-school’s activities. This is also to be implemented into the preschool curriculum. This study has examined how pre-school teachers, pre-school managers and heads of operations interpret the concept of "teaching" in the pre-school context. Respondents that were interviewed were familiar with the subject, due to the fact that they are part of a nationwide teaching project and they themselves work on implementing the concept of teaching in their operations. The aim has been to establish how the three professions interpret the concept and work with it in practice. The study is based on a social constructivist perspective where we chose to focus on how the concept of teaching is constructed and reconstructed using the social linguistic interaction and the interaction between respondents. As a research method, we have used qualitative group interviews. The empirical data has been analysed using the theoretical lens of social constructivism. The results showed that the term "teaching" was unclear when it is referred to pre-schools and did not have a specific definition in the pre-school context. The concept was understood differently by the three professions. The respondents argued that the implementation of the concept in the pre-schools took place in diverse ways. They confirmed that it is a long-term process that will take time to fully implement. Another conclusion that the authors drew was 2 that there was a gap between practice and theory. This was because the heads of operations and pre-school managers had a theoretical view of "teaching" while the pre-school teachers had a practical view.

BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp. / The dissertation examines the formation of specific groups, their interests and positions related to children with disabilities and their education and care in Sweden developed during 1960―1980. The theoretical framework is based on Pierre Bourdieu’s sociological theory of social space, which assumes that social life is based on symbolic and cultural systems of beliefs with respectively specific doxas and symbolic economies. Consequently, the analysis has focused on the agents’ position-takings and their struggle for recognition and preferential rights of interpretations. The reconstruction of a “habilitation sphere” was conducted through agents, their positions of interests and position-takings as analytical tools. The positions were mainly reconstructed on articles in journals of 10 professional organizations covering 6 occupations and 4 disability organizations. The occupational groups were paediatric doctors/child psychiatrists, physiotherapists, occupational therapists, social workers, psychologists and pre-school teachers. The other positions were related to the county council union, four disability organizations (DHR, FUB, RBU and HCK), two of which were parent organizations and in addition, the research field of social medicine. Other materials were e.g. reports of commissions of inquiry. In order to explore the social foundations of the occupational positions, materials from archives have been used. The conclusion shows the significance of: a) historical structures related to the exceptional position of medicine in society, the development of the Swedish health care system in general and the organizations of “special” children b) commissions of inquiry as consecration authorities and processes of social mobilization, both important contributions in shaping symbolic economies, c) myths and ideologies in the exercising of symbolic power, d) alliances between the state and medicine, and between occupational groups and clients. The analysis also shows the strengths of the doxas which could work as a shield for the agents but also as obstacles for external agents when entering the habilitation sphere. / Finns även tillgänglig för synskadade i s.k. DAISY-format.

Många barn behöver alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för att tillgodogöra sig undervisningen i förskolan. AKK kan därmed bidra till undervisningen av kemi, speciellt undervisning för de allra yngsta barnen. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare kommunicerar kemi med barn i åldern 1–3 år i förskolans undervisning, med fokus på AKK. Semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare har genomförts. För att studera fenomenet AKK som didaktiskt verktyg i kemiundervisning har vi använt oss av en fenomenografisk ansats. För att beskriva lärande och undervisning i resultatet har vi arbetat utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att AKK skulle kunna användas som hjälpmedel i kemiundervisning med barn 1–3 år, men än så länge saknas rutiner för att använda dessa metoder i undervisningen. Förskollärare ger exempel på en variation av sätt att undervisa i ämnet kemi i förskolan. Bland annat tar de upp planerade experiment och hur de kan konkretisera kemi i barnens vardag. Vidare lyfter förskollärarna att det krävs ett fungerande arbetslag och ämnesspecifikt material för att skapa intresseväckande undervisning i kemi för de yngsta barnen. Begränsningar som framkommer är bland annat bristande ämneskunskaper och sviktande självkänsla. AKK beskrivs gynna alla barn och är ett av de viktigaste redskapen att använda i undervisningen. Samtidigt framkommer organisatoriska begränsningar som att det är tidskrävande att förbereda AKK material samt att det saknas rutiner för att bibehålla en kontinuitet i verksamheten. Sammanfattningsvis visar studien både på en vilja och ett behov av att arbeta aktivt med AKK i kemiundervisningen. / Many children require augmentative and alternative communication (AAC) to benefit from the education in pre-school. Thereby AAC can contribute to teaching chemistry, especially to the youngest children. The aim of this study is to bring more knowledge on how pre-school teachers communicate chemistry to children aged 1–3 years, focusing on AAC. Semistructured interviews with ten pre-school teachers were conducted. In order to study AAC as a didactic tool in chemistry education a phenomenographic approach was used. The result has been analysed from a sociocultural perspective as a means to describe learning and teaching.  The study results show that AAC could be a helpful tool in chemistry education for children aged 1–3 years, but so far routines to use these methods in the education is missing. Pre-school teachers describe a number of ways to teach chemistry in pre-school, for example by preparing experiments in advance and integrating chemistry in the children’s everyday life. Furthermore, pre-school teachers mean that a functioning work team and subject specific materials are required to arouse the interest of chemistry in the youngest children. Among other things, insufficient subject-specific knowledge and failing self-esteem are described as limitations. AAC is reported as beneficial for all children and is one of the most important educational tools. At the same time, organisational constraints such as the time-consuming work of preparing AAC material and the lack of routine procedures to maintain educational and working continuity are described. In summary, the study shows both the willingness and the necessity of actively working with AAC in chemistry education.