No description available.

Low grain protein content in durum can be prevented by applying nitrogen fertilizer after heading. Tentative guidelines were established from previous research for nitrogen fertilizer applications after heading based on the lower stem nitrate content near heading. Ten commercial durum fields were selected for testing the use of these guidelines to ensure grain protein contents greater than 13%. Only one field had grain protein content less than 13% (12.83%), and this field had herbicide damage and had to be over-irrigated due to surface unevenness. The average protein content was 13.62% but the amount of nitrogen fertilizer actually applied by the growers after heading averaged 74.5 lbs N/acre, whereas the amount recommended by the tentative guidelines averaged 53.1 lbs N/acre. If the tentative guidelines had been followed, we estimate that the average grain protein content would have been about 13.04%. Our tentative nitrogen fertilizer recommendations based on stem samples near heading appear accurate, but another year of testing would add more certainty.

Low grain protein content in durum can be prevented by applying nitrogen fertilizer after heading. Tentative guidelines were established from previous research for nitrogen fertilizer applications after heading based on the lower stem nitrate content near heading. Ten commercial durum fields were selected for testing the use of these guidelines to ensure grain protein contents greater than 13%. The average protein content was 14.00%, the amount of nitrogen fertilizer actually applied by the growers after heading averaged 44.5 lbs N/acre, whereas the amount recommended by the tentative guidelines averaged 41.5 lbs N/acre. If the tentative guidelines had been followed, we estimate that the average grain protein content would have been about 13.92%, and two fields would have been slightly below 13% protein (about 12.8% protein). Our tentative nitrogen fertilizer recommendations based on stem samples near heading appear accurate.

Low grain protein content in durum can be prevented by applying nitrogen fertilizer after heading. Tentative guidelines were established from previous research for nitrogen fertilizer applications after heading based on the lower stem nitrate content near heading. Three durum fields in Pinal County were selected for testing the use of these guidelines for ensuring grain protein contents greater than 13%. These fields were split into plots that either received late N fertilization after heading or not. The stem nitrate content at heading for two of the fields averaged 6337 ppm, indicating no need for late N fertilizer application to achieve grain protein content above 13%, and the grain protein content for these fields averaged 15.1% with or without late N fertilizer. The stem nitrate content at heading was 894 ppm for the third field, the stem nitrate guidelines called for a late N application of about 63 lbs N/a, and a late N application of 46 lbs N/a increased grain yield protein from 11.54 to 13.34%. Our tentative nitrogen fertilizer recommendations based on stem samples near heading appear accurate.

ABSTRAKT Bakgrund: År 2014 beräknades cirka 41 miljoner barn under fem år vara överviktiga alternativt feta världen över. Samhället har förändrats och flera miljöer skapar och gynnar övervikt och fetma hos barn. Sjuksköterskan har till uppgift i sitt preventiva arbete att förebygga och förhindra uppkomst av sjukdomar och skador samt fysiska, psykiska och sociala problem. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av det preventiva arbetet mot övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Metod: En litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, som granskades enligt SBU kvalitégranskningsmall och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier och åtta underkategorier. Kategorierna: Resurser i sjuksköterskans preventiva arbete. Motgångar i sjuksköterskans preventiva arbete. Mötet med familjen - en väsentlig del i arbetet. Samhällsaspekter påverkar det preventiva arbetet. Konklusion: Sjuksköterskans preventiva arbete präglas ofta av olika hinder och få möjligheter för att ta itu med det växande problemet. Samhället påverkar arbetet i stor utsträckning i negativ riktning vilket gör att sjuksköterskan är i stort behov av stöd och resurser för att se vinster med arbetet. Nyckelord: Barn, ungdomar, fetma, sjuksköterska, prevention. / ABSTRACT Background: In 2014 around 41 million children worldwide under the age of five was estimated to suffer from obesity Society has changed, more environments creates and favors overweight and obesity in children. The nurse’s tasks in their preventative work is to prevent the occurrence of diseases and injuries as well as physical, psychological and social problems. Aim: The aim of this literature study was to describe the nurse’s experience of the preventive work against overweight and obesity in children and adolescents. Method: A literature study based on eleven qualitative scientific articles from PubMed, CINHAL and PsycINFO, Audited according to the SBU quality review template and analyzed using qualitative content analysis. Results: The result is presented from four categories and eight under categories. The categories are: Resources in the nurse’s preventive work. Adversity in the nurse’s preventive work. The meeting with the family - an important part of the work. The aspects of society affects the preventive work. Conclusion: The nurse preventive work is often characterized by lots of obstacles and few possibilities to work with the growing problem. The community effects the work widely in the negative direction which puts the nurse in a big need of resources to see the wins in the work they put in. Keywords: Child, adolescents, obesity, nurse, prevent.

<p>Uppsatsens syfte är att diskutera vad lärare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien är baserad på åtta stycken lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse när det gäller att motverka mobbning. Likaså framhålls vikten av att upprätta gemensamma regler och att vara tydlig som lärare genom att sätta gränser och markera när ett beteende inte accepteras. Det finns en stor enighet hos informanterna om att det är mycket betydelsefullt att läraren visar upp ett kraftfullt engagemang mot mobbning genom att inta ett tydligt förhållningssätt mot detsamma. I studien framgår även att flera av lärarna anser sig få för lite fortbildning inom ämnesområdet mobbning, vilket gör det problematiskt att agera i mobbningssituationer. Undersökningen visar även att lärarna talar mycket om akuta mobbningsfall inom arbetslaget, men inte så mycket om vad som kan eller borde göras i förebyggande syfte.</p>

Uppsatsens syfte är att diskutera vad lärare anser att de kan göra för att motverka mobbning i skolan. Studien är av kvalitativ art och har genomförts med hjälp av en hermeneutisk tolkningsmetod. Studien är baserad på åtta stycken lärarintervjuer. Undersökningen visar att lärarna anser att samtal och diskussioner med eleverna har stor betydelse när det gäller att motverka mobbning. Likaså framhålls vikten av att upprätta gemensamma regler och att vara tydlig som lärare genom att sätta gränser och markera när ett beteende inte accepteras. Det finns en stor enighet hos informanterna om att det är mycket betydelsefullt att läraren visar upp ett kraftfullt engagemang mot mobbning genom att inta ett tydligt förhållningssätt mot detsamma. I studien framgår även att flera av lärarna anser sig få för lite fortbildning inom ämnesområdet mobbning, vilket gör det problematiskt att agera i mobbningssituationer. Undersökningen visar även att lärarna talar mycket om akuta mobbningsfall inom arbetslaget, men inte så mycket om vad som kan eller borde göras i förebyggande syfte.

Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde. Följande kategorier framkom genom innehållsanalys: Integritets stödjande vård, Bemötande av plockbeteende, Patient centrerad omvårdnad, Minskande av tvång och konfrontation, Konkreta omvårdnadsåtgärder/strategier och teknik. Kommunikation som var anpassad till patientens nivå av kognitiv förmåga och omvårdnadsplan, var det viktigaste. En arbetsmetod som var tillbakadragande/avledande/lämna ifred teknik, var en användbar arbetsmetod som minskade oro och agitation. Det viktigaste var att ha ett bemötande, anpassat med den specifika kunskap i omvårdnad/bemötande som finns. / Patients with dementia are in need of care by educated personal with required knowledge. Nursing is indeed just as important as medical care. To highlight nursing as a way to prevent and measure anxiety and agitation in patients with dementia a systematic literature study was carried out. Subject of interest was defined and a question related to the aim of the study was put to the literature, inclusion criteria were chosen. The literature search was carried out in Databases and manually in magazines. Relevant articles were examined from the perspective of quality and degree of evidence. The following categories appeared thru content analyse: Support of integrity, Refutation of a picking behaviour, Patient centred care,, Reducing compulsion and confrontation, Tangible nursing measures, techniques and strategies. Communication adapt to the patients level of understanding and nursing planning was found most important. Attitude of withdrawal/diversion/leave alone were useful working methods that may less anxiety and agitation. The main thing is however an adjustable encounter with the patient, using the specific knowledge of nursing measures.

No description available.

Prevent-Teach-Reinforce (PTR) is a collaborative, standardized process that was developed as a way to address identified barriers to completing effective functional behavior assessments (FBAs) in public schools. Current research literature documents the effectiveness of the PTR process in decreasing problematic behaviors and increasing social skills and academic engaged time for students in kindergarten through 8th grade. In addition, PTR demonstrates high acceptability by school personnel implementing the process. While PTR has demonstrated success in schools, questions still exist regarding variables that impact the effectiveness of this process. Therefore, the current study investigated the moderating effect of prior teacher training in managing challenging behavior on the effectiveness of the Prevent-Teach-Reinforce (PTR) process. Data regarding students' social skills, behavior problems, and academic engagement were analyzed through a series of mixed factorial analyses in order to determine the effectiveness of the PTR process. Results indicate that teachers' previous preparation in dealing with behavioral problems did not moderate the effectiveness of PTR, thus indicating that the process is equally beneficial to all teachers. However, time and the implementation of PTR were found to be significant in altering trends in student outcomes. Academic engaged time was found to be significantly altered more frequently than social skills or behavior problems. Implications of the findings for using the PTR process to address problematic student behavior in schools are discussed.