<p>Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde. Följande kategorier framkom genom innehållsanalys: Integritets stödjande vård, Bemötande av plockbeteende, Patient centrerad omvårdnad, Minskande av tvång och konfrontation, Konkreta omvårdnadsåtgärder/strategier och teknik. Kommunikation som var anpassad till patientens nivå av kognitiv förmåga och omvårdnadsplan, var det viktigaste. En arbetsmetod som var tillbakadragande/avledande/lämna ifred teknik, var en användbar arbetsmetod som minskade oro och agitation. Det viktigaste var att ha ett bemötande, anpassat med den specifika kunskap i omvårdnad/bemötande som finns.</p> / <p>Patients with dementia are in need of care by educated personal with required knowledge. Nursing is indeed just as important as medical care. To highlight nursing as a way to prevent and measure anxiety and agitation in patients with dementia a systematic literature study was carried out. Subject of interest was defined and a question related to the aim of the study was put to the literature, inclusion criteria were chosen. The literature search was carried out in Databases and manually in magazines. Relevant articles were examined from the perspective of quality and degree of evidence. The following categories appeared thru content analyse: Support of integrity, Refutation of a picking behaviour, Patient centred care,, Reducing compulsion and confrontation, Tangible nursing measures, techniques and strategies. Communication adapt to the patients level of understanding and nursing planning was found most important. Attitude of withdrawal/diversion/leave alone were useful working methods that may less anxiety and agitation. The main thing is however an adjustable encounter with the patient, using the specific knowledge of nursing measures.</p>

At the start of his premiership UK Prime Minister, Tony Blair, spoke of ensuring that Britain continues with its proud history of multiculturalism by developing programmes to further integrate communities and reduce tensions resulting from immigration. Initially this programme was successful and many hailed the drive of New Labour in its desire to ensure that Britain sold itself as a welcoming place to call home. However, this celebration of success has been called into question over the first two decades of the new millennium following the seemingly steady increase in terrorist attacks and foiled attacks – many of which have been linked to British-born actors or immigrants to Britain. Thus, this study will call into question the extent to which the UKs multiculturalist approach has hit a stumbling block, positing that it is the change in approach to counter-terrorism through its Prevent programme that has led it to unlearn’ lessons from Northern Ireland and actively ensured a backward step through alienating the very communities it is trying to engage. It will examine the extent to which this seemingly more suspicious and divisive government-led approach alienates rather than celebrates cultural diversity, creating an environment ripe for radicalisation, in direct contrast to its aim, using Critical Discourse Analysis to show that the government’s approach from 2005 to the present day become entrenched as a result of the ‘new narrative’ of the ‘new age of terrorism’ and that this has led to a development of an ‘us’ versus ‘them’ approach which is not taking into account the necessary holistic approach to counter-terrorism, instead alienating Muslim communities and creating a hostile environment made worse by the permeation of suspicion from the general public who have bought into the narrative following more than a decade of its telling.

De-radicalisation has become increasingly prevalent in the UK’s counter-terrorism policy as a strategy for tackling the threat of religiously inspired violence/extremism. Recently, British citizens fighting in Middle Eastern conflicts have rekindled the preoccupation of policymakers with the radicalisation of British Muslims. In fact the work of PREVENT post 2011 has primarily been recalibrated towards a greater focus on de-radicalisation interventions, which is delivered by the police through the Channel programme. Channel is perceived by policy-makers to be a more streamlined and effective way of dealing with radicalised/extremist individuals than the wide remit of PREVENT initiatives between 2006 and 2010. Indeed since becoming placed on a statutory footing in 2015, PREVENT requires public institutions, like schools and universities, to identify ‘vulnerable’ individuals’ at risk of radicalisation. And yet despite the greater attention on de-radicalisation, very little continues to be known about what makes violent individuals leave terrorism behind. De-radicalisation in PREVENT is characterised by the absence of credible research, little or no empirical evidence for policy development, confusion surrounding its conceptual framework, and conflicting policy logics. The following thesis is based on a case-study examination of de-radicalisation with 27 PREVENT practitioners. Through qualitative semi-structured interviews, my investigation seeks to address the problems that arise from the concept and practice of de-radicalisation in PREVENT by ascertaining (a) an ontological understanding of de-radicalisation and (b) the practice of de-radicalisation. The findings of the fieldwork data revealed the existence of multiple conceptions of de-radicalisation and a number of conceptual features unique to the UK context. Despite yielding a more fruitful conceptual and empirical understanding of de-radicalisation, the data in itself nevertheless could not fully explicate the relationship between several critical themes comprehensively within an analytically generative framework. With the inductive method falling short, I draw on Michel Foucault’s concept of the ‘technologies of the self’. Comprising of discursive, disciplinary, and confessional technologies, it is argued that the technologies of the self allows us to reframe the concept beyond the narrow confines of counter-terrorism policy and place it within wider governmental relations. Situated within neo-liberal governmentality, the technologies of the self encourage individuals to work on themselves and regulate their behaviour through a wide range of discursive, practical, and technical interventions. Seen in this way, de-radicalisation is therefore less about the mitigation of violence and more about the making of a particular political and ethical subjectivity. Ultimately, the technology of the self eschews the conceptual problems inherent in the PREVENT conception of de-radicalisation, the limitations evident in the literature, whilst amplifying the salient findings of my fieldwork data. It provides a more robust concept and theory that successfully captures and explains de-radicalisation in the UK context. This thesis thus makes an original contribution to knowledge by (1) being the first study to gather primary data on de-radicalisation in the UK; (2) offering an alternative concept of de-radicalisation; and (3) contributing to theories on the governmentality of radicalisation policies, focusing on the micro-politics of identity in neoliberal governance.

Bakgrund: Hot och våld är ett vanligt förekommande fenomen som sjuksköterskor möter. Patienter är den dominerande gruppen som utför dessa handlingar. Det finns ett flertal orsaker till hot och våld, som bland annat beror på brister i organisationen, missnöje hos patienten, omständigheter hos patienten som framkallar hot och våld eller faktorer hos sjuksköterskan som provocerar våldsutövaren. Risken att drabbas av hot och våld som sjuksköterska påverkas av sjuksköterskans bemötande av patienter, erfarenhet, ålder och kön. De förebyggande åtgärderna för att avvärja incidenter av hot och våld är bland annat att bearbeta de ovannämnda utlösande faktorerna som är huvudorsakerna till att hot och våld uppstår. Syfte: Syftet är att beskriva orsaker och konsekvenser av hot och våld mot sjuksköterskor samt hur det kan förebyggas. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. För att inhämta relevant information till litteraturstudien identifierades bärande begrepp som därefter skapade tre teman för att nå ett resultat; "Orsaker till hot och våld", "konsekvenser av hot och våld", "förebygga hot och våld". Resultat: Konsekvenserna av hot och våld påverkade sjuksköterskans arbetsliv och privatliv men det påverkade även patienten negativt. Orsakerna till hot och våld identifierades som tre huvudsakliga faktorer; organisatoriska brister, sjuksköterskans förhållningssätt samt omständigheter hos patienten. Hot och våld kan förebyggas genom att sjuksköterskan granskar sitt bemötande med patienter och individualiserar omvårdanden samtidigt som organisationen granskar och åtgärdar sina brister. Konklusion: Samtliga tre faktorer som identifierades som orsakerna till hot och våld kan revideras och utvecklas för att minska antalet incidenter av hot och våld. Det påvisades dock en kunskapslucka om hur detta skulle åstadkommas och oavsett om det fanns en handlingsplan så uppstod det barriärer som hindrade lösningen av problemet. / Background: Threats and violence is a common phenomenon in health care. Patients are the dominated group who perform these actions. There are a number of triggering factors for threats and violence, which are among other things due to deficiencies in the organization, the working environment, patient dissatisfaction, patient's circumstances that induce threats and violence or factors of the nurse that provokes violence. The risk of threats and violence as a nurse is affected by how nurse's treat patients, the nurses experience, age and gender. The preventive measures to reduce incidents of threat and violence includes processing the above triggering factors, which are the main causes of threats and violence. Aim: To describe the causes and the consequences of threats and violence against nurses and how it can be prevented. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative approach taken the databases PubMed and CINAHL. In order to obtain relevant information for the literature review, bearing concepts were identified which subsequently created three themes during the process of achieving a result; "Cause of Threats and Violence", "Consequences of Threats and Violence," "Prevention of Threats and Violence". Result: The consequences for threats and violence affected both the nurse's working life and privacy, it also affected the patients negatively. The cause of threats and violence was identified as three contributing factors; organizational deficiencies, nurses approach and patients' circumstances. Threats and violence can be prevented if nurses review their interactions with patients and individualize the care, at the same time as the organization reviews and addresses its deficiencies. Conclusion: All three contributing factors identified as the cause of threats and violence can be revised and developed to reduce the number of incidents of threat and violence. However, there was a knowledge gap about how this would be achieved and regardless of whether there was an action plan, barriers arose that prevented the solution of the problem.

Bakgrund: Konfusion är ett akut förvirringstillstånd som är vanligt förekommande efter kirurgi där en desorientering av tid, rum, situation eller person sker vilket kan leda till längre vårdtider, ett ökat behov av rehabilitering samt en ökad dödlighet. Detta innebär dels ett lidande för patienten, men även en ökad belastning på vården med ökade kostnader på grund av den längre vårdtiden. Genom att förebygga postoperativ konfusion skulle de negativa konsekvenserna kunna förhindras och patientens lidande därmed minska. Syfte: Syftet med studien var att identifiera vilka icke-farmakologiska åtgärder som beskrivs i vetenskaplig litteratur för att förebygga postoperativ konfusion på somatiska vårdavdelningar.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie som baserats på tio kvantitativa originalartiklar publicerade år 2015–2020. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl. Artiklarnas kvalitet granskades och de sammanställda artiklarnas resultat analyserades och resultatet delades in teman och kategorier för ge en bättre överblick inom området.  Resultat: Som förebyggande åtgärder för postoperativ konfusion identifierades i det sammanvägda resultatet fem teman. Dessa var kunskap, orientering, miljö, basal omvårdnad och smärta. Inom temana identifierades även kategorier där kommunikation, utbildning av personal samt ett nära samarbete med närstående visades vara en viktig del i att förebygga postoperativ konfusion på somatiska vårdavdelningar.  Slutsats: Med icke-farmakologiska förebyggande åtgärder riktade mot kunskap, orientering, miljö, basal omvårdnad och smärta kunde fler fall av postoperativ konfusion förebyggas. Genom detta kunde därmed även patientens lidande och belastningen på vården minskas. / Background: Delirium is an acute state of confusion that is common post surgery where a disorientation of time, situation and person occurs which can lead to longer length of stay, an increased need for rehabilitation and an increased mortality. This leads to suffering for the patient but also an increased burden on healthcare. By preventing postoperative delirium the negative consequences could be avoided and the suffering of the patient thereby decrease. Aim: The aim of this study was to identify non-pharmacological measures that are described in scientific literature to prevent postoperative delirium in somatic wards.    Methods: A descriptive literature study based on ten quantitative peer reviewed articles published between 2015–2020. The databases that were used were Pubmed and Cinahl. The compiled results were evaluated and the compiled results were analyzed and then categorized into themes to give a better overview of the field.  Results: As preventive measures for postoperative delirium five themes were identified in the result. These were knowledge, orientation, environment, nursing care and pain. Within these themes categories were also identified and communication, staff education and a close cooperation with relatives were an important part in preventing postoperative delirium in somatic wards.   Conclusion: With non-pharmacological preventive measures aimed towards knowledge, orientation, environment, nursing care and pain more cases of postoperative delirium could be prevented. These preventive measures could thereby decrease the patients suffering and the burden on healthcare.

SAMMANFATTNING  Bakgrund   Många barn besöker sjukvården varje år och det kan vara en plats som upplevs skrämmande. Medicinska moment som omfattar procedurer med kanyler är förekommande och en av de vanligaste källorna till smärta, ångest och rädsla. Känslorna är individuella och om inte barns sjukvårdsrädslor tas på allvar så kan det påverka barns välbefinnande och framtida sjukvårdsbesök. Barns reaktioner och hantering av rädslor påverkas av barns mognadsgrad och utveckling. Samtidigt är familjen viktig och det är familjen som de flesta barnen tyr sig till för trygghet. Då grundutbildade sjuksköterskor kommer i kontakt med barn inom sjukvården så ses det värdefullt att även de har kunskap kring barns sjukvårdsrädslor.   Syfte  Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och hantera sjukvårdsrädsla hos barn. Metod  Metoden för arbetet var en icke-systematisk litteraturöversikt där författarna använt artiklar med kvantitativ samt kvalitativ metod. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Sammanlagt består resultatdelen av 15 artiklar som kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och artiklarna analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat  Resultatet av litteraturöversikten presenteras i fem kategorier som redovisar barns erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvården, vilka i olika hög grad besvarar hur omvårdnadsåtgärder kan anpassas för att förebygga och hantera sjukvårdsrädsla: Stödja copingstrategier, Information, Distraktion, Underlätta hantering av känslor samt Uppmärksamma föräldrars närvaro. Slutsats  Resultatet visar att barn efterfrågar och är i behov av distraktion, information och undervisning i självhantering för att lättare hantera känslomässiga situationer. Resultatet visar att barn behöver känna trygghet och många barn vill ha en förälder närvarande för att uppleva den känslan, vilket betonar behovet av att använda familjefokuserad omvårdnad. Omvårdnadsåtgärderna som beskrivits i resultatet är en blandning av bland annat tekniska hjälpmedel, musik och lek, med syfte att informera, förbereda, distrahera samt underlätta barns hantering av känslor. Med stöd av de omvårdnadsåtgärder som barn behöver kan sjuksköterskor förebygga samt hantera sjukvårdsrädslor och göra det lättare för barn att känna trygghet i sjukvården. / ABSTRACT  Background  Many children seek healthcare every year and it can be a place that is perceived as unknown. Medical procedures that include needles are common and also one of the most usual sources of pain, anxiety and fear. These feelings are individual and if children's healthcare fears are ignored, it can affect the children's well-being and future healthcare visits. Children's reactions and fear management are affected by children's maturity and development. Family is important and it is the family that children turn to for safety. As undergraduate nurses come into contact with children in healthcare, it is seen as valuable that they also have knowledge about children's healthcare fears.   Aim  The purpose was to shed light on nursing measures that can prevent and manage fear of healthcare in children. Method  The method for the work was a non-systematic literature review where the authors used articles with quantitative and qualitative methods. Database searches were performed in CINAHL Complete and PubMed. In total, the results consist of 15 articles that were quality examined on the basis of Sophiahemmet's assessment data and the articles were analyzed through an integrated analysis method. Result  The results of the literature review are presented in five categories that report children's perception and experiences of health care, which to varying degrees answer how nursing measures can be adapted to prevent and treat healthcare fears:Support coping strategies, Information, Distraction, Facilitate emotion management and Attention to the presence of parents Conclusion  The results show that children demand and are in need of distraction, information and teaching in self-management to more easily deal with pain, anxiety and fears. The results also show that children need to feel safe and many children want a parent present to experience that feeling, which emphasizes the need to use family-focused care. The nursing measures as described in the results are a mixture of technical aids, music and play, with the aim of informing, preparing and distracting children. With the support of nursing measures that children prefer, nurses can prevent and treat healthcare fears and make it easier for children to feel secure.

Sammanfattning Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur lärare kan hantera konflikter som sker mellan elever i skolan, men även att undersöka lärares syn på konflikthantering och hur eleverna kan lära sig att förebygga och lösa konflikter utan att ta hjälp av lärare. Det är viktigt att eleverna får ett bra skolklimat för att kunna gå vidare med sina studier. Konflikter är vanliga i skolan därför är konflikthantering en förutsättning för en bra skola. Lärarens hantering av konflikter spelar en stor roll för att det ska ge positiva konsekvenser och konstruktiva resultat. Metoden som användes i denna undersökning var semi-strukturerade intervjuer med sex lärare. En av dem hade inte lärarlegitimation men har erfarenhet, och andra lärare hade lärarlegitimation. Metodansatsen var fenomenologisk. I delar av analysen användes Cohens konfliktpyramid. Resultatet visar att alla lärare har samma innebörd av sin beskrivning av begreppet konflikt. Lärarna upplever att konflikter som en naturlig sak och vanliga förekommande under vardagen, vilka bör hanteras och inte undvikas. Modeller som lärarna använder är TORA, Lågeffektivt bemötande och lika behandlingsplanen för att hantera konflikter. Även om ingen av lärarna nämner Cohens konfliktpyramid använder de sig av liknande struktur.

Mental illness continues to increase, and it is a societal problem that involves many young people. Young people often spend large parts of their upbringing in school and thus this is a place where mental illness becomes particularly evident. School counselors are psychosocial experts who, according to SFS 2010:800, must work to promote health and prevent mental illness. On the other hand, there are organizational challenges in the school counselors' work that prevent them from working as much preventively as they really needed. The aim of the study is therefore to increase understanding of how the school counselors experience their preventive work against mental illness. The study has been based on a qualitative method and is primarily based on the eight interviews held through a semi-structured interview method. The interviewees in the study are school counselors and are all active in Sweden, both women and men. The school counselors express that mental illness is mainly very individual, but that there are also patterns in many cases of how the mental illness expresses itself. There is a connection in the answers of the interviewees to the fact that there are a lot of organizational challenges in the conditions for working preventively against mental illness. The challenges are mainly about lack of time, uneven distribution of resources, unclear guidelines, and a lack of cooperation with other professionals both internally and externally.

No description available.

Bakgrund: Patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning har en risk att drabbas av intensivvårdsdelirium, ett allvarligt förvirringstillstånd som medför en ökad mortalitet. Tillståndet kan vara en utmaning att upptäcka hos patienter på grund av sedering. Patienter med intensivvårdsdelirium kan vara utåtagerande, oroliga och ha en låg samarbetsvilja, vilket kan försvåra eller förlänga vårdtiden för patienten. Intensivvårdssjuksköterskan har ett ansvar att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Syfte: Att identifiera intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av vad som hindrar eller underlättar det förebyggande arbetet av intensivvårdsdelirium. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer gjordes med sju intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i mellersta Sverige. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Studien resulterade i att förebyggande omvårdnaden mot intensivvårdsdelirium är komplex och involverar flera olika aspekter som presenteras i sex kategorier: Att mobilisera för att förebygga delirium, Att anhöriga kan vara en resurs, Att se fördelar och nackdelar med sedering, Att kommunicera med patienten har en betydelse, Att den patientnära miljön har en betydelse och Att använda erfarenheter och rutiner. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskorna upplevde att den förebyggande omvårdnaden mot intensivvårdsdelirium var komplex och involverar flera olika aspekter. Vad som kan hindra eller underlätta förebyggande omvårdnad påverkades av mobilisering, anhörignärvaro, sederingsgrad, information till patient, hur den patientnäramiljön var utformad och hur intensivvårdssjuksköterskor använder sig utav rutiner och kunskap som finns. En ökad medvetenhet i det patientnära, dagliga arbetet kan i sin tur kan bidra till en högre överlevnad och färre antal vårddygn för patienten. / Background: Patients who are cared for in an intensive care unit have a risk of suffering from intensive care delirium, a serious state of confusion that has resulted in increased mortality. The condition can be a challenge to detect in patients due to sedation. Patients with intensive care delirium can be aggressive, anxious and uncooperative, which can complicate or prolong the patient's care. The intensive care nurse has a responsibility to work preventively against intensive care delirium. Aim: To identify the intensive care nurse’s experience of what hinder or facilitate the preventive work of intensive care delirium. Method: Qualitative interview study with a descriptive approach. Seven semistructured interviews were conducted with intensive care nurses in centeral Sweden. Data were analyzed according to qualitative content analysis. Result: The study resulted in that preventive care against intensive care delirium is complex and involves several different aspects that are presented in six categories: To mobilize to prevent delirium, That relatives can be a resource, To see advantages and disadvantages of sedation, communicate with the patient matters, That the environment close to the patient is important and To use experiences and routines. Conclusion: The intensive care nurses felt that the preventive nursing care against intensive care delirium was complex and involves several different aspects. Factors that can hinder or facilitate preventive nursing were affected by mobilization, presence of relatives, depth of sedation, information to the patient, how the environment close to the patient was designed and how intensive care nurses use existing routines and knowledge. An increased awareness in the daily work close to the patient can in turn contribute to a higher survival and fewer days of care for the patient.