<p>In the media today, remuneration programs to CEO’s are frequently discussed. Media are usually focusing on the large amounts paid out rather than why the companies use the programs. The purpose of this thesis is to examine whether the conflict of interest presented by the Principal Agent Theory is affected by a CEO remuneration program.</p><p>To reach the purpose, an inductive method has been used. Questionnaires have been send out by e-mail and phone interviews have been carried out with two sample groups, one with remuneration programs, and one that do not use remuneration programs.</p><p>The main theoretical framework used is Principal Agent Theory. With the help of other supporting and complementing theories the authors have been able to analyze the empirical findings gathered, and come to a conclusion. The authors were able to come to the conclusion that an effective remuneration program can to some extent steer a CEO’s behavior in the short term, and thereby affect the conflict of interest going on between principals and agents according to Principal Agent Theory. At the same time the authors have come to the conclusion that it is more difficult to make any clear connections between remuneration programs and being able to steer CEO’s behavior in the long run. However the long run reason for a remuneration program is to create a loyalty between the owners and managers. It has also been seen that companies without a remuneration plan tend to apply a Stewardship relationship rather than a principal agent relationship, and are thereby managing to decrease the conflict of interest between the two parties.</p> / <p>Bonusprogram är ofta diskuterade i media idag. Fokus ligger oftare på storleken på beloppen som betalas ut snarare än varför företagen väljer att använda sig av programmen. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida intressekonflikten presenterad i Principal Agent Teori påverkas av ett bonusprogram till VD.</p><p>För att uppnå syftet har en induktiv metod används. Frågeformulär har skickats ut via e-post och telefonintervjuer har genomförts med två olika urvalsgrupper, en där företagen använder sig av bonusprogram till sin VD och en där företagen inte använder sig av bonusprogram till sin VD.</p><p>Den huvudsakliga teorin som använts är Principal Agent Teori. Med hjälp av andra stödjande samt kompletterande teorier har författarna kunnat analysera det empiriska materialet som samlats in och på så sätt lyckats komma fram till en slutsats.</p><p>Författarna kom fram till slutsatsen att ett effektivt bonusprogram kan till viss del styra en VD:s beteende på kortsikt, och på så sätt påverka den intressekonflikt som pågår mellan principal och agent enligt Principal Agent Teorin. Samtidigt har författarna kommit fram till slutsatsen att det är svårare att se något klart samband mellan bonusprogram och möjligheten att styra en VD:s beteende på långsikt. En annan anledning för att använda ett bonusprogram är att skapa en lojalitet mellan ägare och chefer på långsikt. Det har även framkommit att företag som inte använder sig av ett bonussystem tenderar att ha en Stewardship relation snarare än en principal agent relation mellan ägaren och VD. På så sätt lyckas dessa företag minska intressekonflikten mellan de två parterna.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Bakgrund:</strong><strong> </strong>Sedan 1988 har det i Sverige varit lagstadgad revision för alla aktiebolag.<strong> </strong>Denna revision innefattar både räkenskapsrevision och förvaltningsrevision. Enligt en svensk utredning om den lagstadgade revisionen för alla bolag är det föreslaget att förvlatningsrevisionen skall avskaffas helt. Om denna tas bort försvinner även revisorns uttalande om att bevilja styrelse och vd ansvarsfrihet.</p><p><strong>Syfte</strong><strong>: </strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka ledningens inställning och nytta av förvaltningsrevisionen samt att utreda ifall även ledningen främjas, genom en förbättrad och smidigare relation till ägarna, av förvaltningsrevisionen.<strong></strong></p><p><strong>Metod:</strong><strong> </strong>För att uppnå syftet med uppsatsen har en internetbaserad enkät med en kvantitativ insamlingsmetod använts. Denna undersökning har skickats via mail till styrelse och vd genom ett tillgänglighetsurval. Utöver detta har även en litteraturstudie gjorts för att inhämta sekundär data.</p><p><strong>Teori och referensram:</strong><strong> </strong>För att kunna analysera det empiriska materialet har fyra teorier använts. Dessa är principal-agent teorin, teorin om asymmetrisk information, bolagsstyrning samt förtroendeteorin, som presenteras tillsammans med en grundläggande referensram för att innebörden av teorierna lättare ska kunnas förstås</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Förvaltningsrevision värderas enligt respondenterna som något positivt då denna underlättar samspelet mellan ägare och ledning. Således är förvaltningsrevisionen väldigt viktig för ledningen men denna kan även ersättas då det endast är ett verktyg för att minska avståndet mellan ägare och ledning. </p>

På grund av alla redovisningsskandaler efter det senaste millennieskiftet diskuteras detmycket kring hur förtroendet för revisorer har påverkats. Enronskandalen som inträffade iUSA, var en av de största skandalerna som påverkade hela världens ekonomi. Även i Sverigeförekommer det redovisningsskandaler. Skandiaskandalen är en utav dessa under modern tid.Allmänheten har till följd av dessa skandaler ifrågasatt trovärdigheten i den granskningrevisorer gör i bolags finansiella rapporter. Det finns ett antal olika faktorer som ligger tillgrund för dessa skandaler. Bland de faktorer som låg till grund för skandalerna fannsintressekonflikter, exempelvis att revisorn hade hand om andra tjänster utöver revision, samtatt revisorn inte var oberoende i sin granskning. Som en naturlig effekt avredovisningsskandalerna efterfrågade allmänheten lagstiftningar och åtgärder för att repareradet skadade förtroendet. Koden var en av de åtgärder som infördes som en respons på dennasituation. Syftet med Koden är att vinna tillbaka allmänhetens förtroende för de svenskabörsnoterade bolagen och förbättra styrningen av bolagen. Det är dock inte säkert att Kodenverkligen åtgärdar problemet. Syftet med uppsatsen är att fördjupa diskussionen kringförtroendet för revisorer. Detta genom att undersöka dels huruvida Koden verkligen harpåverkat förtroendet för revisorer och dels genom att försöka identifiera de faktorer sompåverkar förtroendet för revisorer. För att kunna studera det identifierade fenomenet,förtroende för revisorer, och därmed svara på forskningsfrågorna har en kvalitativ ansatsanvänds. Resultatet av denna studie tyder på att Koden inte har haft avsevärd påverkan påförtroendet för revisorer. Dessutom identifierar studien de faktorer som faktiskt påverkarförtroendet för revisorer. En del av dessa faktorer beror på intressekonflikter och att alla parterär nyttomaximerade och andra beror på revisorns egenskaper. Dessa faktorer bör regleras merkring och förtydligas, visar vår studie, för att stärka och återupprätta det skadade förtroendetför revisorer. / As a result of a series of accounting scandals during the last turn of the millennium the debatehas revolved a great deal around how the trust for accountants has been affected. The ”EnronScandal” that occurred in the US, was one of the most immense scandals that affected theworld economy. Accounting scandals do occur in Sweden as well, the ”Skandia Scandal” isone of those scandals that have occurred in modern time. The public has questioned thecredibility in the type of review accountants do in a corporations financial reports. There are anumbers of factors that can be the cause for these scandals. Among the factors that were thecause behind these scandals, were conflicts of interest. Mainly that the accountant hadresponsibility of additional services alongside with audit, but also the independence of theaccountant. As a natural impact the public demanded legislation and legal actions to repair thedamaged trust. Swedish code for corporate governance was one of a couple of actions thatwere implemented as a response to the situation. The purpose to the code was to win back thepublics trust for the Swedish quoted companies and to improve the governance of thecorporations. It is however not quite certain that the code really is able to repair the problem.The aim of this essay is to deepen the discussion round the trust of accountants. By partlyexamining if the Swedish code for corporate governance really has impacted the trust foraccountants, and partly by trying to identify the factors that influences the trust foraccountants. To be able to study the identified phenomenon, the trust for accountants, and toaccordingly answer the questions in the research, a qualitative approach has been applied. Theresult of this study indicates that the code has not impacted the trust of accountantssignificantly. The study also identifies the factors that actually affect the trust for accountants.Some of the factors depend on conflicts of interest and that all parties are cost-benefitmaximized, others lie in the accountant’s qualities. The conclusion in our essay is that thesefactors should be increasingly regulated and explicated in order to reestablish the damagedtrust for accountants.

The Swedish public bus transport sector is showing a negative development as costs are escalating and the number of passengers is stagnating. Based on theories in Public-Private Partnerships and inter-organizational cooperation, this paper presents an exploratory study how the cooperation between public and private actors affects the quality of public bus transport. Evidence shows that the negative development in the sector is mainly due to the nature of the contracts between public and private actors. Despite the contracts, two of four cases have increased their quality and public welfare through cooperation between the actors.The results highlight the importance of customizing the cooperation based on each actors´ driving force in the contract. Additionally are detailed goal setting and a clear inter-organizational structure strongly correlating with increased quality, finally is trust identified as a corner stone for the construction of a successful cooperation.

Thèse numérisée par la Division de la gestion de documents et des archives de l'Université de Montréal

This study examines if three hypothesized variables affect the extent of corporate strategic information, i.e. voluntary information, in corporate annual reports, specifically in Sweden in the year of 2012. The variables deemed appropriate to the Swedish environment, i.e. firm size, ownership dispersion and performance, were retrieved from previous disclosure research conducted in a Swedish context (Cook, 1989; Adrem, 1999), as well as relevant theoretical consideration. The statistical analysis conducted in this thesis suggests that firm size is significantly positively related to the extent of strategic corporate information in Swedish listed firms’ corporate annual reports. The result hence confirms the expectation that larger listed firms to a larger extent disclose strategic corporate information, i.e. voluntary information, in their corporate annual reports. No positive relation was found between the variables performance or ownership dispersion and the extent of strategic corporate information. The results of this thesis are interpreted to suggest that asymmetric information and agency costs are important determinants of the extent of strategic corporate information, i.e. voluntary information, in Swedish corporate annual reports. Larger firms seem to reduce agency costs and narrow the information asymmetry by increasing the level of information disclosed.

Syftet med denna avhandling är att öka kunskapen om varför villkorade tillstånd inte leder till att en lag fullt ut implementeras. Den lagstiftning som reglerar industriella verksamheter innehåller ofta generella principer. Dessa ska vägleda myndigheten i att balansera verksamhetens nytta mot eventuella negativa effekter. Tillstånd att bedriva en viss verksamhet är en värdefull rättighet för verksamhetsutövaren, men samtidigt är tillstånd villkorade och förenade med kostnader för denne, t.ex. för att begränsa utsläpp. Studier av exempelvis miljölagstiftning visar att villkorade tillstånd har bidragit till att uppfylla lagstiftningens huvudsakliga intention, men att genomförandet ofta kännetecknas av att lagstiftningens krav modifieras. I praktiken är villkorade tillstånd ett resultat av förhandlingar mellan myndigheten och verksamheten. Ett skäl till att myndigheten inleder förhandlingar är att tillämpning av lagen kräver kompletterande information om verksamheten. Ett annat skäl är att det är kostsamt för myndigheten att kontrollera tillstånds efterlevnad samt att beivra deras överträdelser. Den analytiska ansatsen är analogin mellan ett villkorat tillstånd och ett kontrakt i principal-agent teorin. Ett huvudresultat är att denna teori är lämplig för att studera villkorade tillstånd. I avhandlingen studeras olika svårigheter för myndigheten att genomföra lagstiftningen. Fokus riktas mot asymmetrisk information, men dessutom behandlas förhandlingsstyrka, politiska påtryckningar samt möjligheten att överträda tillståndsvillkor. Studierna visar att dessa förhållanden kan förklara brister vid lagstiftningens genomförande. Myndigheten kan dock begränsa konsekvenserna av dessa genom att jämka på tillståndet, dvs. att inte helt följa lagens bokstav. Anpassning till asymmetrisk information gör att myndigheten får tillgång till verksamhetsspecifik information. Anpassning till villkorsöverträdelser gör att nyttan med regleringar kan vägas mot kostnader för kontrollåtgärder. Villkorade tillstånd har även andra fördelar. Utvägen att neka ett tillstånd ger myndigheten en viss förhandlingsstyrka. Möjligheten att bestraffa verksamheten genom att dra in dess tillstånd medför att myndigheten kan spara kontrollresurser alternativt skärpa villkoren.

In this dissertation, I study the influence of monitoring by institutional investors on corporate behavior within the context of CEO compensation-based incentives. I find that institutional investors provide an executive with higher levels of compensation sensitivity with respect to a firm’s equity price (Delta). In contrast to prior literature, however, once I control the dynamic nature of the data, institutional investors do not affect compensation sensitivity with respect to a firm’s equity risk (Vega). Instead, I find that institutional investors appear to influence the risk profile of firm through the firm’s investment, financing and diversification policy choices even after I control for the CEO’s compensation structure. The results suggest that compensation-related incentives to increase risk (i.e. vega) and monitoring by institutional investors are substitutes of each other in that both can offset the managerial incentives to reduce risk that stem from greater levels of compensation delta. These results are robust to potential endogeneity problems that may arise due to the dynamic nature of panel data.

This book deals with the inner life of the capitalist firm. There we find numerous conflicts, the most important of which concerns the individual employment relationship which is understood as a principal-agent problem between the manager, the principal, who issues orders that are to be followed by the employee, the agent. Whereas economic theory traditionally analyses this relationship from a (normative) perspective of the firm in order to support the manager in finding ways to influence the behavior of the employees, such that the latter – ideally – act on behalf of their superior, this book takes a neutral stance. It focusses on explaining individual behavioral patterns and the resulting interactions between the actors in the firm by taking sociological, institutional, and above all, psychological research into consideration. In doing so, insights are gained which challenge many assertions economists take for granted.

No description available.