The current of private participation in the public infrastructure buildings is dramatically spreading in Taiwan. Neoliberalism promotes development of privatization, and it is thought that privatization can release the financial, technical, and manpower burden of government. But it also seems to have the rational explanation that government avoids their responsibility. Pubic-Private Partnership does not simply transfer responsibility, it transfers the role and function between pubic and private sectors. As the Act for promotion of Private Participation in Infrastructure Projects (Act of public-private partnership) is carried out to establish the role of public and private sector in public-private partnership program. This study uses Fuzzy Analytic Hierarchy Process to establish risk management in public-private partnerships. The inaccuracy questions are judged by attending quantification weights of principles. The conclusion for suggests to Public Construction Commission, Executive Yuan will amending Act of public-private partnerships. Keyword: Public-Private partnerships, Neoliberalism, Fuzzy Analytical- Hierarchy Process, Risk Management

<p>I detta arbete undersöker jag frågan om hur arbetsgivarnas policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid ser ut. Jag har gjort en jämförelse mellan kommuner och verkstadsföretag inom Västra Götaland.</p><p>Rapporten inleds med en introduktion till privata angelägenheter, personlig integritet och kontroll av de anställda. Vidare behandlas hur en policy ser ut, behovet av en policy och hur det ser ut hos arbetsgivarna gällande policys för datoranvändningen. I denna del tas bland annat tidigare undersökningar och publikationer upp.</p><p>För att kunna besvara denna fråga har jag använt mig av enkätundersökning. 11 kommuner och 11 verkstadsföretag ingår i undersökningen. Dessutom har jag gjort fyra intervjuer, två hos kommuner och två hos verkstadsföretag.</p><p>Resultatet visar att 45% av verksamheterna har en policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid, samt att det är något vanligare med policys där antalet Internetanvändare är stort.</p>

The aim of this study is to find and highlight the differences and similarities in the strategic communication in two real estate businesses with different proprietaries. In order to achieve the purpose, theories and previous research on public relations, strategic communication, mediatization, framing and new public management has been used. The study was conducted through interviews with two different organizations, Lerstenen who is based in Umeå, and Övikshem who is based in Örnsköldsvik. The analysis and results showed that the key difference between the firms was the spontaneity that influenced the private one, in contrast to the public firm that relied on solid structures to manage their communication. The results also showed that differences in basis conditions both allowed and hindered the possibilities with the communicative efforts that the two firms could do.

Cooperation between public and private actors are becoming more common and it means that the public sphere is organized differently than before. The new form of control is carried out through horizontal relationships, as a result governance. A form of governance is the PPP (private-public partnership), which involves public and private actors getting together to solve problems. In order to explain the relation between PPP and Elster triangle dilemma I have chosen to make an empirical case study of the development Strängnäs Business Park (SBP) in Strängnäs. I have studied three high-ranking roles involved in the project. I have used a theoretical interpretation and the starting point of the essay has been the interviews and SBP development plan. The study is based on two issues that is to understand how the different actors understand the partnership and what relationships they have to Elster three requirements (democracy, efficiency and the constitution). The results of the study show that the different actors have diverse interpretations of what a partnership is and who the partners are. The result also shows that SBP today work more with efficiency than democracy and the rule of law.   Keywords: Governance, partnership, public-private partnership (PPP), constitutional, efficiency, democracy

Successionsplanering handlar om att ha en strategi för att på sikt kunna ersätta chefspositioner inom en organisation. Arbetet inbegriper att identifiera vilka chefspositioner man kan komma att behöva ersätta på sikt, identifiera potentiella ersättare till dessa positioner och sedan genom olika insatser göra dessa kandidater redo.Denna undersökning syftar till att jämföra hur informanter från privat och kommunal sektor upplever att man arbetar med successionsplanering inom sina respektive organisationer.Vi undersöker om det finns likheter och skillnader mellan de två sektorerna gällande arbetet med detta och försöker förklara vad dessa skillnader kan bero på.Vi har intervjuat tio informanter från tio olika organisationer, fem från privat sektor och fem från kommunal sektor. En nyligen genomförd kvantitativ undersökning visar att många organisationer är missnöjda med hur arbetet med successionsplanering fungerar hos dem. Därför har vi valt att genomföra en kvalitativ studie inom samma ämne för att fördjupa oss i hur enskilda informanter upplever att det fungerar inom deras respektive organisation. Organisationerna i undersökningen skiljer sig åt storleksmässigt.De privata organisationerna tillhör dessutom olika branscher.De likheter mellan sektorerna som resultaten visar på, är att de flesta organisationer har något tillvägagångssätt för att identifiera potentiella chefskandidater och därefter göra dem redo att ta över en ledande position på sikt. Vi kan också se att flera av informanterna uttrycker en önskan om en ökad samsyn vid bedömning av kompetens samt att flera informanter skulle vilja erbjuda möjligheten till fler medarbetare att anta en chefsposition.En skillnad som framkommit av resultaten är att arbetet sker mer strukturerat inomden privata sektorn. De privata organisationerna i denna undersökning dokumenterar i större utsträckning de chefskandidater som man tror på och vilken risk man tror föreligger att en chef är på väg att sluta. Detta tycks bero på att offentlighetsprincipen som de kommunala organisationerna omfattas av gör att man undviker att dokumentera denna typ av information. Bland de privata organisationerna i denna undersökning ärdet vanligast att man använder sig av en talent pool med kandidater som man tror extra mycket på och sedan följer över tid. Denna pool kan förändras kontinuerligt. Bland de kommunala organisationerna använder man sig istället av ledarskapsprogram dit medarbetare får ansöka själva.

Ökande konkurrens mellan företag har gjort att det blir allt viktigare att profilera organisationen som en attraktiv arbetsgivare för att på så sätt kunna attrahera kompetent personal så att företaget kan bibehålla positionen på marknaden.Studiens syfte har varit att få kunskap om hur processerna kring arbetsgivarvarumärket bedrivs, vilka fördelar som anställda uppfattar att en anställning i företaget innebär samt vad företaget behöver arbeta med för att attrahera framtida personal. 43 webbaserade enkäter med personalen, 12 enkäter med högskoleklass tillhörande målgruppen, 2 kvalitativa intervjuer med HR-personal samt 44 miniintervjuer med potentiell framtida personal har genomförts för att besvara följande frågor: hur arbetar organisationen med employer branding? hur upplever de anställda organisationens EVP? och vad efterfrågar potentiella medarbetare hos en framtida arbetsgivare?Resultaten visar brister i det strategiska arbetet kring employer branding processerna. En lyckad intern strategi har medfört stark organisationskultur och organisationsidentitet som skapat lojalitet gentemot arbetsgivarvarumärket hos de anställda. Den externa strategin särskiljer dock inte arbetsgivarvarumärket från varumärket, och ett starkt EVP saknas då identitet, profil och image inte överensstämmer.Nyckelord: Arbetsgivarvarumärket, Employer branding, Employee value proposition, attrahera personal, privat organisation

Denna studie har undersökt hur ledare inom privat och offentlig sektor resonerar kring motivation av medarbetare, hur detta överensstämmer med medarbetarnas egna upplevda motivation samt en jämförelse sektorerna emellan. Tidigare forskning har visat att motivation är ett otydligt och mångfacetterat begrepp som kan påverkas av psykologiska behov samt inre och yttre motivationsfaktorer. Därmed är det en utmaning för ledare att hålla sina medarbetare motiverade. Studien baserades på sex halvstrukturerade intervjuer med ledare samt en enkät till medarbetare. Resultatet visade att ledarnas rationaler skiljde sig åt mellan sektorerna. Den offentliga sektorn talade mycket om en vi-känsla och att arbeta mot mål som viktiga verktyg för motiverade medarbetare. Den privata sektorn däremot talade mycket om bonussystem och kostsamma aktiviteter som motiverande faktorer. Resultatet från enkäten visade inga större skillnader mellan medarbetarna. En jämförelse sektorerna emellan konstaterade att olikheterna ligger i ledarnas rationaler samt hur väl ledarna och dess medarbetare överensstämmer med varandra. Likheterna återfanns i medarbetarnas upplevelser av vad som var motiverande för dem.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare uppfattar sin roll i klassrummet och hur de ser på sin yrkesroll med hjälp av olika syn på roller. Genom kvalitativa intervjuer med fyra etablerade lärare och två lärarstudenter har jag med hjälp av en induktiv ansats undersökt fenomenet roller för att på så sätt få en djupare förståelse. Under studiens gång har jag fokuserat på lärarnas egen föreställning. Jag har avgränsat mig till att intervjua lärare på en skola i Stockholm av flera anledningar, dels på grund av att det finns en intressant aspekt i hur lärare på just den här skolan ser på roller, dels att jag lätt kunde få tillgång till forskningsfältet. Intervjufrågorna byggde på följande tre teman; förväntningar, erfarenhet och roller. Efter dessa teman har jag kodat materialet.   För att få ytterligare förståelse i hur en individ skapar en yrkesroll har jag tittat på två studier av hur läkarstudenter formar sin yrkesroll. Dessa studier visar på att studenter under deras utbildning genomgår en professionalisering som leder till objektivering och distansering för att klara av det vardagliga arbetet i nära kontakt med människor.  De resultat jag har fått fram under studien pekar på att en individ har flera deljag, varav det jaget individen intar på en arbetsplats är ett av dem. Meningarna huruvida man som lärare spelar en roll vid undervisning går isär, de flesta menar att de snarare handlar om att vara personlig och ge av sig själv utan att dela med sig av för mycket. Det är individen själv som är lärare men de mest privata rollerna är inte de som framträder tydligast vid undervisning. Men att vissa lärare kallar det för skådespel och att andra menar att de är sig själva kan bero på hur individen har socialiserats in i samhället.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor.   Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys.   Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ”offentliga bidrag på lika villkor”. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle. I och med att utbildningssektorn består av både kommunala och fristående skolor är det svårt att säga att reformen New Public Management fördelar resurser på ett effektivt sätt. Denna studie visar att fördelningen av resurser fördelas ut olika beroende på om skolan är kommunal eller fristående. Skillnaderna ger effekt på utbildningens kvalitet och uppnår därmed inte kravet ”offentligt bidrag på lika villkor”. Vår slutsats är att en organisation som innehar ett offentligt-privat partnerskap inte kan fördela resurserna effektivt och motstrider därav den teoretiska definitionen av NPM.    Uppsatsens bidrag: Studien tar upp ett ämne som är omdiskuterat men relativt outforskat. Denna uppsats har bidragit till en ökad förståelse för NPM och resursfördelning inom offentlig sektor.  Tidigare forskning fokuserar på effektiv resursfördelning inom reformen New Public Management. Denna studie belyser problematiken när en central fördelningen av resurser sker till både offentlig och privat sektor. Problematiken avser om resursfördelningen anses vara effektiv. Denna studie visar att hur resurserna fördelas är av vikt för att uppnå en effektiv resursfördelning. Vi vill med denna uppsats bidra med en ökad förståelse för resursfördelning inom NPM och belysa att en empirisk prövning är av betydelse för att uppnå önskade resultat inom utbildningssektorn.