I detta arbete undersöker jag frågan om hur arbetsgivarnas policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid ser ut. Jag har gjort en jämförelse mellan kommuner och verkstadsföretag inom Västra Götaland. Rapporten inleds med en introduktion till privata angelägenheter, personlig integritet och kontroll av de anställda. Vidare behandlas hur en policy ser ut, behovet av en policy och hur det ser ut hos arbetsgivarna gällande policys för datoranvändningen. I denna del tas bland annat tidigare undersökningar och publikationer upp. För att kunna besvara denna fråga har jag använt mig av enkätundersökning. 11 kommuner och 11 verkstadsföretag ingår i undersökningen. Dessutom har jag gjort fyra intervjuer, två hos kommuner och två hos verkstadsföretag. Resultatet visar att 45% av verksamheterna har en policy för de anställdas datoranvändning under arbetstid, samt att det är något vanligare med policys där antalet Internetanvändare är stort.

Bakgrund I Sverige finns 9850 mil väg som är statligt ägd och 4160 mil kommunalt ägd väg. Av dessa består 80 % av asfalterat underlag. Det innebär att den offentliga verksamheten i Sverige omsätter stora mängder asfalt, både i form av nyanläggning av vägar samt underhåll av gamla vägar. Det finns också en stor privat asfaltmarknad, främst bestående av industrier, som har asfalterade ytor. Dessa privata verksamheter är en stor men ännu outforskad del av marknaden. Syfte Undersökningen hade till syfte att undersöka och jämföra hur privata och offentliga verksamheter prioriterar val vid upphandling av asfalt. Genom en enkätundersökning kartlades vilka av asfaltens egenskaper som är mest önskvärda hos respondenterna. Samtidigt önskades en inblick i urvalsprocessen av asfaltleverantörer och hur dessa rangordnades. Med undersökningen som grund analyserades LOU:s påverkan på upphandlingsprocessen av asfalt. Dessutom granskas den nuvarande utvecklingen av asfalten för att undersöka om forskningen följer önskemålen och behoven. Metod Information om asfaltbehovet insamlades med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som skickades till utvalda respondenter från både privat och offentlig verksamhet. Genom studier av nuvarande forskning skapades en uppfattning om det aktuella forskningsläget i asfaltbranschen för att sedan möjliggöra en jämförelseanalys av de sammanställda resultaten. Slutsats Undersökningen har visat att det finns ett stort intresse från både privata och offentliga verksamheter att tillgå inte bara en bra asfaltprodukt utan även en helhetslösning där god service i kombination med råd och kunskap inkluderas. Detta är en trend som återfinns inom flera kategorier i samhället. Som en konsekvens av att förväntan på service ökar blir också goda referenser allt viktigare. Sammanfattning 2014-08-23 En annan slutats baserad på respondenternas svar är att inköpspriset styr den offentliga verksamhetens beslut trots vilja att prioritera andra egenskaper. Som en konsekvens av LOU sker ofta stora mängder överklaganden vid upphandlingar där andra urvalskriterier än pris tillämpas. Detta gör det svårt för offentliga verksamheter att välja andra typer av asfaltslösningar, t.ex. miljövänligare alternativ. Asfalten är en produkt som redan från början haft en begränsad utveckling och den forskning som sker idag är främst riktad mot väg och gatuanvändning. Det gynnar offentliga verksamheter då det är deras främsta användningsområde medan de privata verksamheterna inte till samma grad får användning av denna innovation. En trend som kan uppmärksammas i asfaltutvecklingen är inriktningen mot självläkande asfalt. Denna asfaltsort utvecklas både i Sverige och i Nederländerna med avsikt att avsevärt minska behovet av underhållsarbete. Förhoppningen är att det ska spara både tid, resurser och miljö. Generellt sett är både den privata och offentliga sektorn neutralt ställda till asfaltleverantörers insatser. Det framgår tydligt att förbättringsmöjligheterna är många. Asfalten är i många situationer endast en "del-produkt" av ett större projekt och därför undersöks och utvärderas den inte tillräckligt grundligt. Nyckelord: Asfalt, LOU, väg, kommun, upphandling, gata, privat.

There is much research into the reasons why a temporary pain, in some individuals, becomes chronic. Many of the causal factors linked with pain also seems to coexist with social anxiety, public self-consciousness and, to some extent, private self-consciousness. The purpose of this study was to investigate and identify possible patterns of self-consciousness (private and public), social anxiety and pain. This was done by a cross-sectional study in which a questionnaire was distributed to students at Örebro University. A total of 302 completed questionnaires were received. These responses were analyzed by a cluster analysis. One of the six clusters that emerged showed high levels of all accounted variables. The discussion dealt with how these variables can affect the development of pain and the transition from acute to chronic pain.

Förekomsten av stress har stadigt ökat i Sverige sedan slutet av 90-talet och som mest har den ökat inom offentlig sektor. Stress är idag ett välkänt folkhälsoproblem och ett relativt väl utforskat område, men skillnader mellan olika sektorer är mindre välstuderat. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida det finns en skillnad i förekomst av stress mellan privat och offentlig sektor i Sverige, och vilka faktorer som kan tänkas påverka den eventuella skillnaden. Tidigare forskning visar att arbetsrelaterade faktorer till viss del kan ligga bakom den ökade stressen i samhället. Faktorer som låg kontroll och höga krav i arbetet samt låg grad av socialt stöd på arbetsplatsen kan enligt Karaseks krav, kontroll- och stödmodell bidra till att öka förekomsten av stress hos individer. För att mäta krav användes i den här studien uppgifter om psykiskt ansträngande arbete och jäktigt arbete. För att mäta kontroll användes uppgifter om huruvida individen kan bestämma sin arbetstakt och huruvida individens arbete är enformigt. Dessa variabler slogs sedan ihop och bildade ett index för psykisk press. Enligt Karasek bör högre psykisk press resultera i ökad stress. För att mäta socialt stöd användes variabler som mäter om individen får stöd av kamrater samt chefens antal underställda, då vi utgick från att en chef med ett stort antal underställda i mindre utsträckning har möjlighet att ge stöd åt sina underställda. Även kön är en viktig variabel i studien, då majoriteten inom offentlig sektor är kvinnor, samtidigt som tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att vara mer stressade än män. Den bivariata analysen mellan sektor och stress visade att det förekommer mer stress inom offentlig sektor. Detta visade sig dock vara ett skensamband, som förmodligen till stor del kan förklaras av kön. Karaseks krav, kontroll- och stödmodell fick delvis stöd i studien, då variabeln psykisk press som mäter krav och visade sig kunna förklara en del av skillnader i förekomst av stress. Att socialt stöd kan påverka förekomst av stress fick delvis stöd i studien, då resultaten tydde på att stöd från kamrater kunde förklara en del av skillnaden i stress för kvinnor, men dock inte för män.

Abstract The authentic leadership is a leadership that is based upon honesty and genuineness. The leadership consists of four dimensions; relational transparency, internalized moral perspective, balanced processing, self-awareness. Work engagement is described as a positive work-related state of mind consisting of the psychological mindsets, vigour, dedication, and absorption. The purpose of this study was to examine the relation between the authentic leadership and work engagement and how the dimensions within the authentic leadership predicted each psychological mindset within work engagement. A digital questionnaire was designed and based upon The Authentic Leadership Questionnaire (ALQ) and The Utrecht Work Engagement scale (UWES-9). The questionnaire was published on LinkedIn and answered by 211 respondents within the Swedish labour market. The results showed that the authentic leadership significantly predicted work engagement with relational transparency and self- awareness as the significant predictors. The authentic leadership predicted each psychological mindset after similar patterns, with relational transparency and self- awareness as the most prominent predictors.

Denna studie har till avsikt att med utgångspunkt i självbestämmandeteorin (SDT) undersöka hur ledare inom den privata sektorn arbetar för att motivera sina medarbetare. För att undersöka detta har två frågeställningar studerats: Hur stämmer ledarnas arbetssätt överens med SDT’s grundläggande psykologiska behov? Vilka faktorer uppger ledare inom denprivata sektorn vara viktiga för att motivera sina medarbetare? För att undersöka detta har fem semistrukturerade intervjuer genomförts som sedan analyserats genom tematisk analys. I resultatet framkom det att ledarnas arbetssätt till största delen stämmer överens med SDT’s grundläggande behov kompetens, autonomi och samhörighet. Det gick att urskilja att arbetssättet skiljer sig beroende på vilken typ av verksamhet ledarnaarbetar inom. Vidare identifierades faktorer som påverkar motivationen, exempelvis externa faktorer i form av lön och möjligheter till karriärsklättring men även interna faktorer i form av psykologiska belöningar. Andra faktorer som lyftes fram var hur ledaren själv kan arbeta för att motivera sina medarbetare.

Mellanchefer har en komplex roll med både chefer över sig och medarbetare under sig, och rollen kännetecknas av en stressig arbetsvardag med motstridiga krav. Mellanchefer har varit föremål för viss forskning, men den har huvudsakligen riktat in sig på mellanchefer i offentlig sektor som sjukvård, skola och omsorg. Syftet med studien var därför att undersöka arbetssituationen för mellanchefer i den privata sektorn. I en kvalitativ studie har elva semistrukturerade intervjuer med mellanchefer (sex kvinnor och fem män) inom Sverige genomförts, där materialet sedan analyserades med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat visade att mellanchefer i privat sektor möter stora utmaningar i sin vardag, där de får anta olika roller med varierande krav och förväntningar. Mellancheferna upplevde en stressad vardag med hög arbetsbelastning där stödet från främst kollegor i samma position var av stor betydelse för att hantera den komplexa vardagen.

Syftet med studien var att undersöka hur medarbetare upplever medarbetarsamtal inom privat och offentlig sektor. En kvalitativ intervjustudie tillämpades och genom ett kriteriestyrt urval valdes respondenter utifrån fem kriterier. Urvalsgruppen bestod av tio medarbetare, fem kvinnor och fem män, från sex svenska företag. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades utifrån en induktiv tematisk analys. Studiens resultat visade att medarbetare upplevde givande medarbetarsamtal som en dialog. Förutsättningar för ett givande medarbetarsamtal härleddes till en lyhörd chef förmögen att ge konstruktiv kritik och samsyn mellan chef och medarbetare. Fokusområden i medarbetarsamtalet var utveckling och arbetssituation. Öppenheten i de förberedande dokumenten var en skillnad mellan privat och offentlig sektor och inom privat sektor var ansvaret som samtalsledare och frihet mer framträdande. Uppföljningen var viktig men upplevdes bristfällig och otydlig. Medarbetarsamtalet relaterades till lön.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilka förväntningar mellanchefer har på HR inom den privata sektorn i Sverige. Studien har utgått från ett explorativt angreppssätt eftersom syftet inte tidigare har uppmärksammats. Urvalet för studien bestod av 11 mellanchefer i den privata sektorn från olika branscher, sex kvinnor och fem män, vilka valdes ut med hjälp av ett bekvämlighetsurval. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, vilket sedan analyserades med tematisk analys. Resultatet visade främst att mellanchefernas förväntningar på HR-funktionen grundades i vad de önskade få ut av funktionen, vilka kunskaper de ska besitta och specifika karaktärsdrag. Dessutom förväntades det att HR skulle arbeta för en förbättrad samverkan. Genomgående för samtliga respondenter var att HR skulle vara ett stöd som bidrar till trygghet för dem genom att underlätta deras arbete. Samtliga deltagare såg positivt på HR-funktionen. Denna studie belyser respondenternas behov av HR-funktionen och bidrar med en ökad förståelse inom ämnet ur den svenska kontexten.

I Sverige är tidsbegränsade uppehållstillstånd huvudregeln för personer som bedöms vara skyddsbehövande och därför beviljas flyktingstatusförklaring eller alternativ skyddsstatusförklaring. Statusförklaringen är inte tidsbegränsad men kan återkallas om behovet av skydd upphör. Om inget skyddsbehov finns försvinner även grunden för uppehållstillståndet och den tidigare skyddsbehövande riskerar att utvisas. Syftet med uppsatsen är att utreda om det föreligger en risk att det sker ett brott mot tidigare skyddsbehövandes rätt till privat- och familjeliv när de riskerar att utvisas till följd av att deras statusförklaring återkallas samt hur en sådan risk kan förebyggas.  I uppsatsen finns en översikt över reglerna för beviljande och återkallande av statusförklaring. Vidare redogörs för rätten till privat- och familjeliv och hur de rättigheterna kan påverkas av att en persons statusförklaring återkallas. Uppsatsen går också igenom förutsättningarna för tidigare skyddsbehövande att beviljas uppehållstillstånd på annan grund, främst anknytning och synnerligen ömmande omständigheter. Därefter analyseras relationen mellan bestämmelserna om återkallande av statusförklaring, utvisning, möjligheten att beviljas uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter samt rätten till privat- och familjeliv. Slutligen analyseras om det finns någon lösning som bättre än de bestämmelser som finns idag skulle skydda rätten till privat- och familjelivet för personer vars statusförklaring återkallas.