Bakgrund och problem: I dagens samhälle finns det en stor förvirring över vad termen controller innebär. Termen har olika betydelse och innebörd beroende på företag. Olika situationer innebär att controllerns roll och uppgifter måste anpassas till organisationens behov. Den offentliga sektorn har länge präglats av byråkrati och controllern har haft en mer styrande än stödjande roll. Sedan 1980-talet har den offentliga sektorn allt mer efterliknat den privata sektorns sätt att styra och mäta. Nya metoder och arbetssätt gör att controllerrollen ständigt utvecklas. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara controllerns roll samt arbetsuppgifter inom privat och offentlig sektor. Vårt bidrag är att öka förståelsen för vad rollen som controller samt dess arbetsuppgifter i privat och offentlig sektor innebär. Vidare ämnar vi att identifiera om det finns några skillnader i controllerns roll samt arbetsuppgifter mellan privat och offentlig sektor och i så fall varför. Metod: Denna studie är av kvalitativ art och har utgått från ett deduktivt angreppssätt. Det empiriska materialet har genererats med hjälp av personliga intervjuer med controllers i privat och offentlig sektor i Växjö. Insamling av ytterligare data har skett genom vetenskapliga artiklar, litteratur och trovärdiga webbsidor. Slutsats: Studien visar att det finns små skillnader i controllerns arbetsuppgifter och roll mellan privat och offentlig sektor men att dessa inte är stora. En orsak till att skillnaderna inte är stora kan bero på att offentliga verksamheter i högre grad implementerar ett mer affärsmässigt tänkande. Det som påverkar en controller är de mål som organisationen har samt vilken titel controllern besitter och vilken nivå denne arbetar på.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns likheter och jämföra eventuella skillnader, i arbetsförhållanden för chefer inom offentlig och privat verksamhet. Utifrån studiens resultat analyserades, med hjälp av innehållsanalys, omsorgschefers upplevelser av sin arbetssituation och arbetsmiljö. Denna studie är avgränsad till att undersöka hemtjänstverksamheter i en stor kommun i norra Sverige. Studiens genomförande består av semistrukturerade intervjuer. Informanterna som medverkar i studien är omsorgschefer verksamma inom både offentlig och privat verksamhet. Resultatet visar att det finns stora likheter i chefernas arbetssituation och arbetsmiljö. När det kommer till vilka resurser cheferna har till sitt förfogande finns det vissa skillnader som problematiseras i denna studie.

<p><strong>Syfte/problemställningar: </strong>Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild går att urskilja några globala och kulturella influenser i utvalda reportage från magasinet <em>Elle Decoration,</em> från fem olika länder. Vi studerar även skiljelinjerna mellan vad som är privat och vad som är offentligt genom framställningen av hemmet och dess inredning.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Teori: </strong>Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och Jürgen Habermas offentlighetsteori.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning där en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framställning. Personvalet för hemma hos-reportaget påverkar uppfattningen av reportaget genom att det endast blir en form av elit som porträtteras. Detta i sin tur bidrar till att upprätthålla magasinets profilering som ett exklusivt heminredningsmagasin. Någon tydlig skiljelinje mellan vad som anses vara privat eller offentligt syns inte mellan de olika ländernas utgåvor. Det går genom framställningen av alla de utvalda hemma hos-reportagen att via text och bild se hur globaliseringen verkar på mikronivå. Framställningen av hemmet har kommit att bli en plats för representation, mer än en privat sfär.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek. Detta är styrvariabler som vi ska studera. </p><p>Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att klarlägga huruvida styrningen av organisation, fysisk arbetsmiljö och personal skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor. Vi vill även förklara vad eventuella skillnader beror på. </p><p>Avgränsningar: Rapporten omfattar främst årskurs 7-9 och endast friskolor med allmän inriktning. </p><p>Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en mailenkät. Skolledare i 15 friskolor, 15 kommunala skolor i de kommuner som friskolorna låg och 15 kommunala skolor i kommuner utan friskolor tillfrågades. </p><p>Resultat: Styrningen skiljer sig en aning åt mellan skoltyperna på enskilda variabler. Orsakerna till skillnaderna var dock olika varför vi inte ser att den övergripande styrningen skiljer sig åt.</p>

<p>Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. </p><p>Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå. Begreppet ledning inkluderar högsta ledningen till den operativa ledningen, d.v.s. enhetscheferna. </p><p>Genomförande: En fallstudieliknande undersökning utfördes genom intervjuer med personer ur ledningen samt med ett flertal övriga medarbetare. Sekundära källor är hämtade huvudsakligen från ämnena kvalitetsutveckling, TQM, organisatoriskt lärande och projektledning. </p><p>Resultat: I dagsläget pågår inget strukturerat kvalitetsutvecklingsarbete inom enheterna. Orsaken till detta är bristande kontinuitet och därigenom dålig kvalitet i ledningens processer. Enhetscheferna måste fokusera på att utveckla metoder för att driva kvalitetsarbetet. Vi föreslår projektform som en metod och att utbildning i projektledning inledningsvis måste ske.</p>

<p>Abstract</p><p>Författaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribuerats</p><p>med stöd från Krisberedskapsmyndigheten.</p><p>Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en form</p><p>av riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytiskt</p><p>förhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hur</p><p>myndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En av</p><p>Krisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-</p><p>offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan det</p><p>offentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet. En viktig slutsats är att</p><p>när en viss förståelse av samhälle, kris och säkerhet ges företräde på bekostnad av andra perspektiv, begränsas</p><p>också de reella möjligheterna till alternativa sätt att skapa säkerhet.</p>

<p>Diskussionen om den svenska vården är ständigt aktuell, särskilt den som rör de tio till tolv procent som utgör privat verksamhet. De ekonomiska drivkrafter som finns i ett företag med vinstintresse kan anses vara oförenliga med vård av god kvalitet. Det är viktigt att kunna balansera incitamenten kvalitet och vinstintresse för att undvika att patienter eller brukare blir missgynnade. Den privata vården och omsorgen tampas med dagens rådande organisationskultur som säger att det är fult att tjäna pengar på vård. Den offentliga sektorn i sin tur arbetar mot kvalitetsmål vare sig de är företagsekonomiskt effektiva eller ej, samtidigt som de brottas med svårigheter gällande krav på ökad ekonomisk effektivitet, åtstramningar och problem med att mäta graden av framgång baserat på prestationer. Det komplexa i att kunna balansera vinstintresse och kvalitet och på bästa sätt möta omvärldens krav på styrning och mål har lett fram till denna undersöknings forskningsfråga som lyder:</p><p>Vilka likheter och skillnader förekommer i mellanchefers målarbete beroende på vinstintresse?</p><p>I en kvalitativ studie har sex stycken mellanchefer inom vård- och omsorgssektorn intervjuats med avsikt att skapa förståelse kring hur deras målarbete bedrivs. Vidare syftar studien till att försöka urskilja om och i så fall på vilket eller vilka sätt incitamentet vinstintresse påverkar detta målarbete. Utifrån studien har flera slutsatser dragits. Det finns skillnader i målarbete på grund av incitamentet vinstintresse. Exempel på dessa är konkretisering av mål och förtydligande av övergripande syfte. Samtidigt kan detta incitament inte betraktas som angörande för hur målarbetet utförs. </p><p>Nyckelord: Incitament, offentlig sektor, privat sektor, vinstintresse, mål.</p>

<p>I dagens samhälle förväntas människor göra en mängd val där det finns möjlighet att välja bland annat husläkare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan råder denna valfrihet, där föräldrar kan välja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristående förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mångfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer.</p><p>Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv föräldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform. Den övergripande frågeställningen är: Vilka motiv styr föräldrars val av förskoleform?</p><p>För att få svar på frågeställningen i undersökningen har enkäter använts. Undersökningen har genomförts bland föräldrar/vårdnadshavare i sex olika förskolor som representeras av förskoleformerna kommunala förskolor, personal- och föräldrakooperativ. Svarsfrekvensen av undersökningen blev relativt god med 78 % och resultatet visar att <em>förskolans personal</em> och <em>närhet till hemmet</em> är två framträdande motiv för föräldrarna. Detta ligger i linje med tidigare forskning som också visar dessa faktorer som viktiga. Skillnaderna är inte så stora mellan de olika förskoleformerna vad gäller viktiga faktorer som styr föräldrars val. Det framkommer inte av resultatet att själva förskoleformen är av stor betydelse, endast två svaranden har angivit det som viktigt. Däremot styrs valen mer av vissa gemensamma faktorer.</p>

<p><strong>Titel:</strong> Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal – en kvalitativ studie om den planerade användningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess påverkan på den politiska kommunikationen i stort</p><p><strong>Författare:</strong> Anna Hallberg</p><p><strong>Ämne:</strong> Medie- och kommunikationsvetenskap</p><p><strong>Datum</strong>: 2010-06-01</p><p><strong>Syfte:</strong> Att undersöka hur svenska partier planerar att använda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nå med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser på sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier påverkar den politiska kommunikationen.</p><p><strong>Metod:</strong> Den kvalitativa metod som används är personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter från sju svenska partier, varav sex är representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att få riksdagsmandat.</p><p><strong>Teori:</strong> Det teorier som studien vilar på är teorin om nätverkssamhället enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfären, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.</p><p><strong>Resultat:</strong> Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmärkt verktyg för politisk kommunikation då det möjliggör diskussion med användarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig själva. När partierna använder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla målgrupper i samhället, dock inte samtidigt. Vilken kanal som ska användas bestäms av vilken sakfråga som ska kommuniceras till vilken målgrupp. Det främsta sättet på vilket sociala medier har påverkat den politiska kommunikationen är den ökade hastigheten. Att få en debattartikel publicerad för allmänheten, något som tidigare tog en eller två dagar kan idag ske på ett tiotal minuter genom att till exempel lägga ut den på partiets Facebooksida eller bloggar.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> Sociala medier, politik, valkampanj, digital demokrati, offentligt och privat</p>