Studiens syfte är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka vad det kan innebära att inneha en kristen subjektsposition som pedagog i förskola. Detta har studerats genom semistrukturerade intervjuer med kristna pedagoger, varav två arbetar på förskola med kristen profil och två arbetar på förskola utan kristen profil. Fokus i studien har varit begrepp som privat, profession, norm och subjektsposition. Resultatet visar på att sekulariseringsnormen är stark inom förskolor utan kristen profil och påverkar handlingsutrymmet för de med kristen subjektsposition. Resultatet visar även att en kristen subjektsposition ytterst sällan får lov att vara del av professionen utifrån det handlingsutrymme som diskursen erbjuder. Det visar sig dock att vid ett fåtal tillfällen, såsom till exempel kris och sorg, kan en kristen identitet och erfarenhet ses som positiv för professionsutövning.

The position of middle-management is a role where the manager is at risk of being caught between its management and its employees. Elderly care is an industry that has been discussed a lot, to a large extent on how businesses should be managed and by whom it should be conducted. Middle-management in the business of elderly care thereby possess a vulnerable position in a controversial industry. In this study the aim is to investigate the managers' roles and tasks in both the public sector and the private sector in elderly care. It also aims to examine whether there are differences between the roles and how they in such cases is manifested. Previous researchers treats middle-managements role in elderly care as uniform for both sectors and focuses on the conditions and challenges. The theoretical background of the thesis is partly Ritzers McDonaldization to explain efficiency work in elderly care and Goffman's theories of social roles between the managerial role. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with nine interviews conducted, divided of five respondents in the public sector and four in the private sector. The result shows that the conditions for middle-management in elderly care for both sectors are similar in most cases, for example responsibilities and economic impact and that middle-management in both sectors experience a lack of time. However, there are certain areas that differ slightly, for example it is described by the private players that they have a better financial situation than their rivals in the public sector. It is also clear from the thesis that there may be other influential factors, for instance whether a home for the elderly run by public sector is exposed for competeition, or if a privately elderly care-unit is owned and fully run in-house. / Mellanchefsrollen är en utsatt roll där chefen riskerar hamna i kläm mellan sin ledning och sina medarbetare. Det är ett stressfyllt arbete. Äldreomsorgen är en bransch som diskuterats mycket, till stor del kring hur verksamheter ska skötas och i vilken regi den ska bedrivas. Mellanchefen inom äldreomsorgen besitter därmed en utsatt roll i en omdiskuterad bransch. I den här studien syftas att undersöka mellanchefers roller och arbetsuppgifter i den offentliga sektorn och privata sektorn inom äldreomsorgen. Syftet är även att undersöka om det finns skillnader mellan rollerna och hur de i sådana fall tar sig uttryck. Tidigare forskning behandlar genomgående mellanchefsrollen inom äldreomsorgen som enhetligt för båda sektorerna och redogör för förutsättningar och utmaningar. Den teoretiska bakgrunden i uppsatsen är dels Ritzers McDonaldization för effektiviseringsarbetet inom äldreomsorgen och Goffmans teorier om sociala roller för mellanchefsrollen. Studien är genomförd genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer där 9 intervjuer har genomförts fördelat på 5 respondenter i offentlig sektor och 4 i privat sektor. Resultatet visar att förutsättningarna för mellanchefer inom äldreomsorgen inom båda sektorerna är likartade i de flesta fall, bland annat gällande ansvarsområden och ekonomisk påverkan samt att de i båda sektorerna känner stor tidspress. Vidare finns det vissa områden där det skiljer sig åt en aning, exempelvis redogör de privata aktörerna för att de har en bättre ekonomisk situation. Det framgår även av uppsatsen att det kan finnas andra påverksansfaktorer, bland annat om en verksamhet är konkurrensutsatt eller om verksamheten privat drivs i egen regi.

<p>EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över gränserna även för konsumenter. När en tvist uppstår i ett konsumentavtal med internationell karaktär är frågan bland annat vilken lag som ska tillämpas på tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrågan i Rom I-förordningen.</p><p>Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet där konsumenten har sin vanliga vistelseort tillämpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begränsningen att det inte får vara till nackdel för konsumenten jämfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstår då den partsvalda lagen till vissa delar är till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.</p><p>Ett sätt att lösa tolkningsproblemet är genom en tillämpning av den så kallade russinteorin. Konsumenten tillåts då att välja de för honom mest gynnsamma reglerna ur respektive lag och därigenom skapa ett mycket långtgående skydd som inte kan erhållas enligt någon nationell rättsordning. Alternativet är att lösa problemet genom att en lag tillämpas på hela avtalet. Konsumenten väljer då en regel ur någon av lagarna och den lagen blir därigenom tillämplig på hela avtalet.</p><p>Frågan är vilken av tolkningsmetoderna som kan anses mest lämplig för att lösa problemet med tillämpningen av artikel 6.2. För att besvara frågan har en analys av respektive alternativ gjorts. Dessutom har tre tolkningsmetoder från EU-domstolen använts för att utröna vilket tolkningsalternativ som är mest lämpligt.</p><p>Både russinteorin och alternativet med en lag har både för- och nackdelar. Russinteorin ger ett mer långtgående skydd för konsumenten och för därför också med sig stora nackdelar för näringsidkaren och möjliga negativa effekter på den inre marknaden. Alternativet med en lag ger inte ett lika långtgående skydd, det är dock tillräckligt med en lag för att överensstämma med målen om att skydda konsumenten. Nackdelarna för näringsidkaren är inte lika många eller omfattande och den inre marknaden bör inte heller påverkas i någon större utsträckning av alternativet.</p><p>Sammantaget leder tolkningsmetoderna från EU-domstolen till att alternativet med en lag som tillämpas på hela avtalet anses som den bästa lösningen på tolkningsproblemet i artikel 6.2 i Rom I-förordningen.</p>

EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över gränserna även för konsumenter. När en tvist uppstår i ett konsumentavtal med internationell karaktär är frågan bland annat vilken lag som ska tillämpas på tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrågan i Rom I-förordningen. Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet där konsumenten har sin vanliga vistelseort tillämpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begränsningen att det inte får vara till nackdel för konsumenten jämfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstår då den partsvalda lagen till vissa delar är till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar. Ett sätt att lösa tolkningsproblemet är genom en tillämpning av den så kallade russinteorin. Konsumenten tillåts då att välja de för honom mest gynnsamma reglerna ur respektive lag och därigenom skapa ett mycket långtgående skydd som inte kan erhållas enligt någon nationell rättsordning. Alternativet är att lösa problemet genom att en lag tillämpas på hela avtalet. Konsumenten väljer då en regel ur någon av lagarna och den lagen blir därigenom tillämplig på hela avtalet. Frågan är vilken av tolkningsmetoderna som kan anses mest lämplig för att lösa problemet med tillämpningen av artikel 6.2. För att besvara frågan har en analys av respektive alternativ gjorts. Dessutom har tre tolkningsmetoder från EU-domstolen använts för att utröna vilket tolkningsalternativ som är mest lämpligt. Både russinteorin och alternativet med en lag har både för- och nackdelar. Russinteorin ger ett mer långtgående skydd för konsumenten och för därför också med sig stora nackdelar för näringsidkaren och möjliga negativa effekter på den inre marknaden. Alternativet med en lag ger inte ett lika långtgående skydd, det är dock tillräckligt med en lag för att överensstämma med målen om att skydda konsumenten. Nackdelarna för näringsidkaren är inte lika många eller omfattande och den inre marknaden bör inte heller påverkas i någon större utsträckning av alternativet. Sammantaget leder tolkningsmetoderna från EU-domstolen till att alternativet med en lag som tillämpas på hela avtalet anses som den bästa lösningen på tolkningsproblemet i artikel 6.2 i Rom I-förordningen.

Zugl.: Passau, Univ., Diss., 2005

Med bakgrund av de satsningar som görs på Sveriges civila försvar och beredskap samt trenden av offentlig-privat samverkan för samhällssäkerhet, undersöker den här pilotstudien hur sju svenska kommuner samverkar med privata aktörer inom krisberedskap- och hantering. Studien utgår ifrån ett principal-agentperspektiv där kommunen är principal och privata aktörer är agent. Genom sju semistrukturerade informantintervjuer med säkerhetschefer på Haninge, Huddinge, Nacka, Norrtälje, Salem, Solna och Värmdö kommun undersöks former för samverkan samt om det uppstår några principal-agentproblem i samverkan med privata aktörer. Analysen görs genom kvalitativ tematisk textanalys på det transkriberade materialet och finner att samverkan med privata aktörer i kommunerna befinner sig i en uppstartsfas och att det finns utvecklingspotential. Formerna för samverkan är informell och dialogbaserad. Några principal-agentproblem kan inte beläggas vilket kan härledas till formerna för samverkan samt att de intervjuade kommunerna nyligen kommit igång med samverkansarbetet.

L'increment de litigis internacionals relacionats amb l'esport ha estat una de las principals preocupacions de las entitats esportives. L'any 1981, el President del Comitè Olímpic Internacional va tenir la idea de crear una jurisdicció especial per l'esport, naixia, així, el Tribunal Arbitral de l'Esport. En aquesta investigació es planteja l'objectiu de conèixer si realment l'arbitratge representa el millor mitjà per resoldre els conflictes esportius internacionals. Per això, és imprescindible conèixer l'organització i funcionament del TAS, profunditzar en el seu règim jurídic, analitzar les seves avantatges i els problemes jurídics que es plantegin, identificar les matèries susceptibles de arbitratge, la implantació de clàusules de adhesió obligatòries i l’anul•labilitat i execució dels laudes. Entre las conclusions assolides destaca la creació de una verdadera lex sportiva a partir de la jurisprudència del TAS. No obstant, el TAS encara té que afrontar una sèrie de reptes que l'ajudaran a assolir una major independència y transparència. / El incremento de litigios internacionales relacionados con el deporte ha sido una de las principales preocupaciones de las entidades deportivas. En 1981 el Presidente del Comité Olímpico Internacional tuvo la idea de crear una jurisdicción especial para el deporte, nace así el Tribunal Arbitral del Deporte. En esta investigación se plantea el objetivo de conocer si el arbitraje representa realmente el mejor medio para resolver los conflictos deportivos internacionales. Para ello es imprescindible conocer la organización y funcionamiento del TAS, profundizar en su régimen jurídico, analizar sus ventajas y los problemas jurídicos que se plantean, identificar las materias susceptibles de arbitraje, la implantación de cláusulas de adhesión obligatorias y la anulabilidad y ejecución de los laudos. Entre las conclusiones alcanzadas destaca la creación de una verdadera lex sportiva a partir de la jurisprudencia del TAS. No obstante, el TAS todavía tiene que afrontar una serie de retos que le ayuden a alcanzar una mayor independencia y transparencia / The escalation in sports-related international litigation has become a major concern for sports entities. In 1981, the President of the International Olympic Committee (IOC) concluded that a special jurisdiction for sport should be created to resolve such disputes, thus forming the International Court of Arbitration for Sport (CAS). The purpose of this research is to determine whether arbitration is the best way in which to resolve international sport disputes. In order to achieve this, it is essential to understand how the CAS functions; to review its legal structure in greater depth; to explore its advantages and the legal issues that arise; to identify the type of conflict that should be subject to arbitration; to study the implementation of its mandatory acquiescence clauses and the revocability and enforcement of arbitral awards. One of the most significant conclusions reached is that through CAS case law, a proper lex sportiva has been created. However, the CAS still needs to overcome a series of challenges in order to achieve greater autonomy and transparency.

I Sverige tillämpas, i enlighet med 2 kap. 10 § Regeringsform (1974:152), legalitetsprincipen som innebär att inget straff får ges utan stöd i lag. Inom skatterätten innebär legalitetsprincipen att ingen skatt får tas ut utan stöd i lag. Skatterätten är ett rättsområde som är under ständig förändring och ställer höga krav på lagstiftare och rättstillämpare. Denna uppsats har för avsikt att undersöka den indirekta skattens effekter och problem, mer specifikt punktskatten som betalas på alkoholhaltiga varor. Vi gör det med bakgrund i det icke-fiskala syftet med alkoholbeskattningen och huruvida detta förfarande anses vara effektivt och med grund i de problem som uppstår i samband med detta. I ett öppet EU, med tullunionen, möjliggörs och förenklas införsel, smuggling och langning av alkoholhaltiga varor mellan EU-länderna. Med utgångspunkt i tillämpliga direktiv, lagstiftning, praxis och myndighetsdirektiv kommer vi med grund i en rättsdogmatisk-, komparativ- och rättsanalytisk metod undersöka vilka rättsliga problem som uppkommer i samband med den höga alkoholbeskattningen och privatinförsel. Problem uppstår i samband med att alkoholhaltiga varor införs i Sverige, antingen i för stor kvantitet eller att privatpersoner underlåter att lämna dem till tullen för behandling. Detta leder oss till bevisfrågor samt frågor om konsekvenser och straff och huruvida tillämpningen av gällande bestämmelser sker i samförstånd med rättssäkerheten som det svenska rättsystemet bygger på. / In Sweden, in accordance with Chapter 2 § 10 Regeringsform (1974: 152) the principle of legality is applied, stating that no punishment may be given unlawfully. In tax law the principle of legality means that no tax may be levied in contradiction to the stated law. Tax law is an area within law under constant change and therefore put demands of a higher level on legislators and practitioners. This paper intends to examine the effects and problems of having an indirect tax, more specifically excise duty paid on goods containing alcohol. We do it with the background and non-fiscal purpose alcohol taxation has, and whether this procedure can be considered effective due to the problems arising in connection with this. With open boarders within the European Union, the Customs Union enabled and simplified imports, smuggling, and trafficking of alcoholic goods between nations of the EU. On the basis of relevant directives, laws, practices, and regulatory directives, we will examine the legal issues arising in connection with the high taxation on alcohol and private imports. Problems arise when alcoholic goods enter Sweden, either in respect to quantity or the fact that individuals fail to hand it over to customs for processing. This leads us to the evidences and questions about consequences and punishments, and whether the application of existing provisions is made in agreement with the legal certainty the Swedish legal system is based on.

No description available.

Bakgrund: Vårdrelationen beskrivs som grunden till främjande hälsoprocesser. Relationen är ömsesidig men vårdaren har ansvaret och tar del av patientens berättelse för att vårda tillsammans med snarare än åt patienten. Det dubbla uppdraget samhällsskydd och vård komplicerar vårdrelationen i rättspsykiatrisk vård. Att vårda en patient som begått brott är inte lika självklart som att vårda en skuldfri. Viktigt inom rättspsykiatri är vardagligt umgänge där vårdaren hittar balansen mellan personligt och privat. Negativa känslor som rädsla kan göra vårdare inskränkta och kompromisslösa. En oväntad åtgärd utanför ramarna visas vara betydelsefull för återhämtning. Rättspsykiatriska patienter beskriver längtan efter trygga, vårdande relationer men kan mötas av maktutövande, nonchalans, hot och våld som ger en känsla av förvaring och icke-vård. Syfte: Att beskriva vårdares tankar om att berätta om sig själva och det privata för patienter i rättspsykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ design med fokusgruppsintervjuer för datainsamling. Två fokusgruppsintervjuer med vårdare inom rättspsykiatrisk vård genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Påverkande omständigheter: patientens behov och brottets karaktär, tidsaspekter och informationsflöde. Medvetenhet i vårdarrollen: beakta vem som hör och hantera konsekvenser, förmåga till gränsdragning och kommunikation. Nyckel till relation: att ge för att få, ärlighet, mänsklig kontakt och förtroende. Indifferens och lidande: lögner och distansering, negativa konsekvenser, varken behov eller mening. Diskussion: Resultatet diskuteras mot den teoretiska referensramen: Vårdandets symfoni som avhandlar vårdrelationen. Här återfinns många tankar som framkommer i denna studie. / Background: The care relationship is described as the cornerstone of nursing processes. This relationship is mutual but the caregiver carries the responsibility and shares the patient's story in order to nurse together with rather than only nursing the patient. The dual mission, civil protection and nursing, complicates the relationship in forensic care. Nursing a patient who committed a crime is not as intuitive as relieving the suffering of an innocent patient. Important in forensic psychiatry is everyday socializing where the caregiver finds a balance between personal and private. Negative emotions such as fear can make carers narrow-minded and uncompromising while an unexpected action beyond the daily work routines can prove to be important for patient recovery. The forensic psychiatric patients express a desire for safe, caring relationships but can be met by an exercise of power, negligence, intimidation and violence that create a feeling of containment and non-care. Aim: To describe nurses' thoughts concerning their privacy and what to reveal about themselves to patients in forensic psychiatric care. Method: Qualitative design with focus group interviews for data collection. Two focus group interviews with caregivers in forensic psychiatry were conducted. The material was analyzed using qualitative content analysis. Results: The results generated four main categories and ten subcategories. Influencing factors: the patient's needs and the nature of the crime, timing and information flow. Awareness of caring role: consider who hears and deals with the consequences, ability to set boundaries and communication. Key to relationship: giving in order to receive, honesty, human contact and trust. Indifference and suffering: lies and distance, negative consequences, neither need nor meaning. Discussions: The results are discussed within the theoretical framework of ‘The Symphony of Care’, which discusses the phenomenon of the care relationship. Many caregivers’ reflections that emerge in the results can be identified within this context.