<p>Uppsatsen ämnar besvara vilka aktiebolagsrättsliga skillnader det finns inom EU 25 för att starta och driva ett privat aktiebolag jämfört med den svenska aktiebolagslagens regler. Aktiebolagsrättsliga skillnader som undersöks generellt inom EU 25 är kapitalkrav, bolagsstyrning, aktieägare samt bolagsskatt. Utöver dessa fyra kategorier undersöks även bolagsbildning och bolagsstämma i fem länder som detaljstuderats. Sverige, Frankrike, Storbritannien, Tjeckien och Tyskland.</p>

<p>Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig. Ökningen av den privata verksamheten tillsammans med minskade elevkullar kan komma att leda till hård konkurrens om eleverna. Att de fristående gymnasieskolorna har kommit att göra en vinst med samma anslag som den motsvarande kommunala verksamheten finns det ingen tvekan om.</p><p>Uppsatsen tar riktning mot hur styrningen och resursfördelningen i såväl de kommunala som de fristående gymnasieskolorna leder till de olika resultaten, samt hur kvalitén har påverkats och redovisas.</p><p>Studien visade på att styrningen är likvärdig i samtliga undersökta gymnasieskolor. Den procentuella fördelningen av resurser skiljer sig inte nämnvärt mellan verksamheterna. Alla skolor har en vision som de strävar mot. Skillnaden här ligger i att de fristående skolorna siktar högre, vilket också kan leda till att de når längre. Profilering och marknadsföring är också en faktor som skiljer den kommunala respektive fristående gymnasieskolan åt. De sistnämnda anser informationen om skolan vara det primära, eftersom det leder till att få "rätt" elever till skolan.</p><p>Andra resultat som framkommit är att den kommunala skolan är politiskt styrd, vilket leder till en inneboende tröghet för att upprätthålla den demokratiska säkerheten. Flera instanser krävs för ett godkännande, emedan besluten i de privata skolorna kan tas med kortare tidsfrist. Till följd av detta är den privata verksamheten mer flexibel.</p><p>Det finns inte heller några indikationer på att kvaliteten på utbildningarna skulle vara sämre eller bättre i den ena eller andra driftsformen. Därmed kan utefter undersökningen synteser dras om att kvaliteten inte behöver bli sämre med mindre medel om de förvaltas på ett marknadseffektivt sätt.</p>

Bakgrund: Den negativa bild som media målat upp av den privata äldreomsorgen, har lett till en ökad fokusering på kvalitetsutveckling i dessa verksamheter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur kvalitetsarbetet utformas och genomförs på operationell nivå inom en privat vårdorganisation. Avsikten är även att ge förslag på hur arbetet skulle kunna förbättras. Avgränsningar: Vår studie omfattar förbättringsarbete avseende tjänstekvalitetsutveckling i ett privat vårdföretag i Sverige och omfattar tre enheter inom en region. Uppsatsen är skriven från ett ledningsperspektiv och behandlar kvalitetsutvecklingsarbete på operativ nivå. Begreppet ledning inkluderar högsta ledningen till den operativa ledningen, d.v.s. enhetscheferna. Genomförande: En fallstudieliknande undersökning utfördes genom intervjuer med personer ur ledningen samt med ett flertal övriga medarbetare. Sekundära källor är hämtade huvudsakligen från ämnena kvalitetsutveckling, TQM, organisatoriskt lärande och projektledning. Resultat: I dagsläget pågår inget strukturerat kvalitetsutvecklingsarbete inom enheterna. Orsaken till detta är bristande kontinuitet och därigenom dålig kvalitet i ledningens processer. Enhetscheferna måste fokusera på att utveckla metoder för att driva kvalitetsarbetet. Vi föreslår projektform som en metod och att utbildning i projektledning inledningsvis måste ske.

Bakgrund: På grund av diverse politiska åtgärder har den offentliga sektorn börjat utsättas för ökad konkurrens. Genom Friskolereformen som drevs igenom 1992 har möjligheterna att starta upp friskolor blivit allt större och därmed också mer populärt. Mellan 1992 och 2002 ökade antalet friskolor i Sverige med över 500 %. Ur pedagogisk utgångspunkt har mycket forskning bedrivits om skolor medan det är knapphändigt med studier av fenomenet från ekonomisk vinkel. Det som föräldrar angett som främsta anledning till skolbyte är skolans status och rykte, undervisningens kvalitet och skolans atmosfär, miljö och storlek. Detta är styrvariabler som vi ska studera. Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att klarlägga huruvida styrningen av organisation, fysisk arbetsmiljö och personal skiljer sig mellan kommunala skolor och friskolor. Vi vill även förklara vad eventuella skillnader beror på. Avgränsningar: Rapporten omfattar främst årskurs 7-9 och endast friskolor med allmän inriktning. Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en mailenkät. Skolledare i 15 friskolor, 15 kommunala skolor i de kommuner som friskolorna låg och 15 kommunala skolor i kommuner utan friskolor tillfrågades. Resultat: Styrningen skiljer sig en aning åt mellan skoltyperna på enskilda variabler. Orsakerna till skillnaderna var dock olika varför vi inte ser att den övergripande styrningen skiljer sig åt.

The increase in international trade creates a growing number of disputes between parties from different countries. International arbitration is the most preferred mechanism to solve disputes in international trade. If the failing party does not voluntarily comply with the award, the successful party must apply for recognition and enforcement of the award in order to obtain the remedies. Since China is one of the major business markets in the world, several of the companies committed to arbitral procedures are likely to have assets in China. This means that, if a party fails to honour an award, an enforcement procedure may begin within a Chinese court. The enforcement procedures in China are said to be insufficient and not to comply with international standards. International conventions and treaties provide for a high level of security in the recognition and enforcement procedure of the arbitral award. The most used and important instrument for recognition and enforcement is the United Nations Convention on the Recognition and Enforcement of Foreign Arbitral Awards of 1958, to which China as well as Sweden are Contracting States. According to the Convention, an international arbitral award may only be refused under certain grounds laid down in the Convention. An analysis of the legal situation in China confirms that there are problems associated with the enforcement of arbitral awards. These problems are not, however, connected with the concept of international arbitral awards, but rather with the entire judicial system in China. Even though an enforcing party can do little to overcome these problems, certain measures can be taken in order to ease the enforcement procedure.

Syfte/problemställningar: Att med en kvalitativ undersökning studera om det tydligt via text och bild går att urskilja några globala och kulturella influenser i utvalda reportage från magasinet Elle Decoration, från fem olika länder. Vi studerar även skiljelinjerna mellan vad som är privat och vad som är offentligt genom framställningen av hemmet och dess inredning. Teori: Birgit Öbergs kulturperspektiv, John Tomlinsons globaliseringsperspektiv, Anja Hirdman, Madeleine Kleberg och Kristina Widestedts teorier kring intimiseringen av journalistiken och Jürgen Habermas offentlighetsteori. Metod: Semiotisk bildanalys och textuell diskursanalys. Resultat och slutsats: Via undersökningen har vi kommit fram till att det globala kan ses som ett nytt ideal inom heminredning där en gemensam underliggande mall ligger till grund för hemmens utformning och framställning. Personvalet för hemma hos-reportaget påverkar uppfattningen av reportaget genom att det endast blir en form av elit som porträtteras. Detta i sin tur bidrar till att upprätthålla magasinets profilering som ett exklusivt heminredningsmagasin. Någon tydlig skiljelinje mellan vad som anses vara privat eller offentligt syns inte mellan de olika ländernas utgåvor. Det går genom framställningen av alla de utvalda hemma hos-reportagen att via text och bild se hur globaliseringen verkar på mikronivå. Framställningen av hemmet har kommit att bli en plats för representation, mer än en privat sfär.

Denna studie handlar om psykosocial arbetsmiljö utifrån variablerna krav, kontroll och socialt stöd. Huvudsyftet har varit att undersöka hur vårdare som arbetar på privat drivna gruppbostäder upplever den psykosociala arbetsmiljön samt vilket slags psykosocial arbetsform som dominerar på gruppbostäderna. Karasek och Theorells (1990) krav- och kontroll modell och Johnsons (1986) teori om socialt stöd utgör de teoretiska grunderna för uppsatsens huvudsakliga syfte. Ytterligare syfte har varit att undersöka inlåsningsproblematiken, hur omfattande den är och vad som orsakar den. Att befinna sig i en inlåst position kan orsaka att arbetstagare upplever en bristande psykosocial arbetsmiljö (Astvik m.fl. 2006). En deduktiv enkätundersökning gjordes på ett privat företags samtliga tio gruppbostäder (n=64). Resultatet från undersökningen skiljer sig i vissa avseenden från både de teoretiska utgångspunkterna och den tidigare forskning jag tagit del av. Det visade sig att deltagarna uppskattade sin psykosociala arbetsmiljö som mycket god. Den psykosociala arbetsformen som dominerade på arbetsplatsen var den aktiva. Den aktiva arbetsformen kännetecknas av höga arbetskrav och hög egenkontroll. Inlåsnings-problematiken var på de undersökta gruppbostäderna inte så utbredd som tidigare forskning signalerat om. Majoriteten av de deltagare som befann sig i en inlåst position hade egna lösningar för att ta sig ur situationen.

Bakgrund: Tjänstesektorn i Sverige växer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anställda en allt viktigare resurs för organisationer. Därmed står dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behålla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och således föddes vårt intresse för att göra en jämförelse mellan offentlig och privat sektor vad gäller styrning för att behålla sina anställda. Studien utgår ifrån fem styrningsverktyg som är centrala för att behålla anställda i organisationen. Styrningsverktygen är: rekrytering, lön och belöningssystem, arbetsutformning och arbetsinnehåll, karriär samt lojalitet. Syfte: Vi ämnar beskriva hur ledningen samt de anställda i kunskapsintensiva organisationer använder samt uppfattar styrningsverktyg för att behålla kompetent personal i organisationen. Vår avsikt är sedan att beskriva om, och i så fall vilka, skillnader som föreligger mellan offentliga och privata organisationer. Genomförande: Studien är av kvalitativ art och 15 intervjuer har genomförts på två revisionsbyråer samt Skatteverket. Vi har även deltagit vid två informationsträffar, en för vardera sektor. Resultat: Alla valda styrningsverktyg används inom båda sektorerna, men de används på olika sätt. Styrningsverktyget karriär är mer framträdande inom den privata sektorn och här är även de anställda mer intresserade av att göra karriär än inom den offentliga sektorn. Även lön används som styrningsverktyg på olika sätt. Här är det den offentliga sektorn som använder styrningsverktyget mer, då de är noga med att skapa en lönestruktur för de anställda. Ett annat sätt att styra för att behålla sina anställda är friheten. Här har det under studien framkommit att de anställda inom den offentliga sektorn har stor frihet vad gäller sitt arbete och de menar att de inte har några problem med att kombinera sitt arbete med privatliv. Även på revisionsbyråerna anser de att friheten är stor, men under årets första månader kan det vara svårt att kombinera sitt arbete med privatlivet då arbetsbelastningen är stor.

Allt fler statligt drivna verksamheter övertas av privata aktörer. Privatiseringen av bland annat vård och utbildning har stått i fokus för diskussion och debatt. Anledningen är delade åsikter om huruvida det ska vara möjligt för företag att omvandla skattemedel till vinst. Andra menar att konkurrens leder till kostnadseffektivitet och högre kvalitet. Antalet fristående gymnasieskolor har under de senaste åren ökat drastiskt, och trenden ser ut att hålla i sig. Ökningen av den privata verksamheten tillsammans med minskade elevkullar kan komma att leda till hård konkurrens om eleverna. Att de fristående gymnasieskolorna har kommit att göra en vinst med samma anslag som den motsvarande kommunala verksamheten finns det ingen tvekan om. Uppsatsen tar riktning mot hur styrningen och resursfördelningen i såväl de kommunala som de fristående gymnasieskolorna leder till de olika resultaten, samt hur kvalitén har påverkats och redovisas. Studien visade på att styrningen är likvärdig i samtliga undersökta gymnasieskolor. Den procentuella fördelningen av resurser skiljer sig inte nämnvärt mellan verksamheterna. Alla skolor har en vision som de strävar mot. Skillnaden här ligger i att de fristående skolorna siktar högre, vilket också kan leda till att de når längre. Profilering och marknadsföring är också en faktor som skiljer den kommunala respektive fristående gymnasieskolan åt. De sistnämnda anser informationen om skolan vara det primära, eftersom det leder till att få "rätt" elever till skolan. Andra resultat som framkommit är att den kommunala skolan är politiskt styrd, vilket leder till en inneboende tröghet för att upprätthålla den demokratiska säkerheten. Flera instanser krävs för ett godkännande, emedan besluten i de privata skolorna kan tas med kortare tidsfrist. Till följd av detta är den privata verksamheten mer flexibel. Det finns inte heller några indikationer på att kvaliteten på utbildningarna skulle vara sämre eller bättre i den ena eller andra driftsformen. Därmed kan utefter undersökningen synteser dras om att kvaliteten inte behöver bli sämre med mindre medel om de förvaltas på ett marknadseffektivt sätt.

I dagens samhälle förväntas människor göra en mängd val där det finns möjlighet att välja bland annat husläkare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan råder denna valfrihet, där föräldrar kan välja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristående förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mångfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgångspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer. Syftet med denna studie är att undersöka vilka motiv föräldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform. Den övergripande frågeställningen är: Vilka motiv styr föräldrars val av förskoleform? För att få svar på frågeställningen i undersökningen har enkäter använts. Undersökningen har genomförts bland föräldrar/vårdnadshavare i sex olika förskolor som representeras av förskoleformerna kommunala förskolor, personal- och föräldrakooperativ. Svarsfrekvensen av undersökningen blev relativt god med 78 % och resultatet visar att förskolans personal och närhet till hemmet är två framträdande motiv för föräldrarna. Detta ligger i linje med tidigare forskning som också visar dessa faktorer som viktiga. Skillnaderna är inte så stora mellan de olika förskoleformerna vad gäller viktiga faktorer som styr föräldrars val. Det framkommer inte av resultatet att själva förskoleformen är av stor betydelse, endast två svaranden har angivit det som viktigt. Däremot styrs valen mer av vissa gemensamma faktorer.