No description available.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt. Apoteket AB upprätthåller en auktoritär roll och en distans till konsumenten. Apotek Hjärtat har ett tydligt konsumentfokus där de själva såväl som konsumenten konstrueras som centrala. Slutsatser som kan dras av analysen är att Apoteket AB upprätthåller den ”traditionella” synen på apoteksverksamhet, så som vi är vana att se apoteksverksamheten. Apotek Hjärtat, med sitt konsumentorienterade angreppsätt, visar en ny sida av apoteksverksamheten, präglad av drag som vi är vana att se i övrig detaljhandel.

No description available.

Hälsa och idrott är idag mer eller mindre en del av alla svenskars vardag vilket sätter pressaktörer på marknaden. Ett brett utbud och bra service förväntas oavsett vilken anläggning sombesöks vilket ställer mycket höga krav på både anläggningar och aktörer. I många fall saknarkommuner resurser för att prioritera frågan och en lösning på problemet kan vara offentligprivatsamverkan (OPS) där en kommun ingår en samverkan med en privat aktör. Då det vidstudiens början saknades forskning kring hur identiteter kan samsas inom ett varumärkeämnar denna studie att undersöka hur två parter som ingått OPS kan kommunicera sinidentitet på ett enhetligt vis för att skapa ett enat uttryck.Då studien syftar till att undersöka två parter som ska rymmas inom ett varumärkeundersöktes teorier kring vad som ligger till grund för en stark identitet och image och hurobalans mellan flera identiteter kan upptäckas och åtgärdas. Då en kvalitativ studie med enblandad metod av fallstudie och tvärsnittsstudie utfördes har datainsamling skett genomkvalitativa intervjuer, en kvalitativ enkät samt genom att studera upphandlingsdokument.Studieobjektet Arena Grosvad valdes för fallstudien eftersom det ansågs vara ett lämpligtstudieobjekt då det är en idrottsanläggning som ägs av en kommun men drivs av en privataktör genom OPS. Genom kvalitativa intervjuer med representanter från båda parter isamverkan erhölls insikter kring hur OPS fungerar i praktiken, och med hjälp av en kvalitativenkät undersöktes Arena Grosvads besökares uppfattningar om anläggningen.I studien har upptäckts att Arena Grosvad har flera inneboende identiteter, vilka intenödvändigtvis är identiska utan med fördel innehar olika kompetenser för att dra nytta avvarandra. Det är dock viktigt att båda parters varumärken som existerar i OPS är meningsfullaoch att respektive part är medveten om vilka inneboende identiteter de har. Studien har funnitatt de två parterna har överensstämmande mål och visioner vilket stärker varumärket ArenaGrosvad. De båda parterna är var för sig varumärken med fördelaktiga egenskaper vilket göratt de kan stärka både varandra och Arena Grosvad i och med samverkan. I studien fannsoklarheter kring vem som äger Arena Grosvad samt att benämning av anläggningen varvarierande bland besökare. Då flera identiteter samsas i en samverkan är det viktigt för denägande parten att inte släppa kontrollen över varumärket, utan att se det som en tillgång ochvårda det därefter.Studien belyser att inkonsekvent kommunikation av varumärket kan skada varumärket.Parterna behöver vara medvetna om det visuella uttryck som varumärket sänder ut för attArena Grosvad ska upplevas som ett enhetligt varumärke, ett oenhetligt uttryck kan leda tillsplittrade intryck hos besökare. För att Arena Grosvads varumärke ska upplevas somtrovärdigt är det av högsta vikt att varumärkeslöftet kommuniceras genom mer än bara ettgemensamt namn. Värdeord kan vara en strategi för att på ett enkelt sätt förpacka ochkommunicera varumärkeslöftet.

No description available.

Pensionen är en viktig del av en individs framtida liv som mycket väl kan innebära skillnaden mellan ett lyckligt eller miserabelt liv som pensionerad. I vardagen kan vi höra om pensionen och var vi bör vända oss, vare sig det gäller media, affischer eller annan reklam, men vet vi tillräckligt för att kunna pensionsplanera? Denna kvantitativa studie använder sig av data från en norsk enkätundersökning på internet, för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka individers pensionsplanering i form av privat sparande. Studien lyckas bekräfta en positiv relation mellan privat sparande och fyra variabler; årsinkomst, åldersgrupp, tankar kring pension samt sysselsättning. / The pension is an important part of an individual’s future life which could very well be the difference between a happy or a miserable life as a retired individual. In everyday life we hear about retirement and where we should turn, whether it is media, posters or other advertising, but do we know enough to be able to forge a retirement plan? This quantitative study uses data from a Norwegian internet based survey, to find out what factors can influence individuals’ retirement planning in the form of private savings. The study succeeds confirm a positive relationship between private saving and four variables; annual income, age cohort, thoughts on retirement and employment.

Dödsfall, arbetsplatsolyckor, hot och våld. Alla är de exempel på kriser som inträffar på svenska företag varje år. Dessa händelser ställer krav på att företagen har en organisation och struktur för att klara av att hantera kriserna och för att minska verkningarna av dem. Krishantering är ett samlingsbegrepp för hur man systematiskt arbetar för att minska krisens omfattning, både före, under och efter att den har inträffat. Syftet med att använda krishantering är att företagen skall kunna förebygga att allvarliga händelser inträffar och att hantera dem på ett effektivt sätt.   Ungefär sju av tio svenska företag har idag etablerad krisberedskap som gör att de klarar av att hantera kriser och olyckor, men lagstiftningen ställer krav att alla företag skall planera och organisera krisstöd och krishantering oavsett verksamhetsområde och bransch. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer i privata företag beskriver krishantering inom sina verksamheter och hur man ser på prioritering av krishanteringen. Studien undersöker även huruvida det anses viktigt med utbildning för att skapa förutsättningar för att bedriva ett gott krishanteringsarbete. Totalt har fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförts med chefer i privata företag och organisationer. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån innehållsanalys med meningsbärande enheter, koder, kategorier samt underkategorier.  Resultatet i studien påvisar stora skillnader mellan större och mindre företag, där de större företagen har etablerade krisorganisationer med rutiner och arbetssätt som gör att de på ett effektivt sätt kan hantera allvarliga händelser. De mindre företagen saknar krisberedskap helt och hållet och saknar många gånger information och kunskap om hur de skall tolka och applicera lagtext på området.

This study focuses on the motives that recruiters can or may have within companies, organizations and authorities of using Facebook as a complement in the investigation of potential work-candidates. The study also explores the consequences that could occur regarding the boundaries of private and public spheres when recruiters are researching Facebook-pages of potential work-candidates. The results were collected by qualitative interviews with eight different recruiters from a wide range of businesses in Kalmar. By applying a framework of already identified uses and gratifications, we discovered six different motives of why recuriters would use Facebook as a complement while recruiting work-candidates. The motives are; security, guidance and advice, convenience utility, surveillance, curiosity and economic motives. We also discovered that the following consequences of researching Facebook-pages of potential workcandidates are that candidates are restricted in the possibilities of acting private on their Facebook-pages and that candidates have zero control of their published materials since recruiters sets the limits of what can be thought of as private and as public.

Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka variabler som påverkar olika frågor gällande pension. De frågorna angående pensionen som undersöks är:Vilka människor… … har tänk på sin pension? … har ett privat pensionssparande? … tänker jobba och ta ut pension samtidigt? … planerar att gå i pension tidigt respektive sent? Metod: Undersökningen utförs med en kvantitativ metod. Enkätundersökningen som analyseras kommer från en tidigare undersökning gjord av Finseraas och Jakobsson (2013). Uppsatsen följer en induktiv metod. Slutsats: Studien visar att variablerna som ingick i grundmodellen, vilka är kön, ålder, utbildningsnivå, civilstånd och inkomst, alla var signifikanta i en eller fler av frågorna som undersöks. Men även en del andra variabler visade sig vara av betydelse. / Objective: This study aims to examine which variables have an effect on questions regarding retirement. The questions are as follows: Which individuals… …have thought about their retirement? …are saving privately for their retirement? …plan to work at the same time as they receive pension? …are planning for early or late retirement? Methodology: The study is conducted using a quantitative method. The data analyzed comes from an earlier survey conducted by Finseraas and Jakobsson (2013). The essay follows an inductive method. Conclusion: The study shows that the variables included in the basic model, which are gender, age, education, marital status and income, all were significant in one or more of the questions under investigation. Some other variables were found to be of significance.

En esta investigación se analiza la demanda residencial de electricidad en España durante el corto plazo. Este análisis nos permitirá obtener evidencia sobre el perfil de conducta de los consumidores, a través de sus elasticidades de demanda y sobre los efectos de la tarifa sobre el mercado.En particular sostenemos que la demanda de electricidad no sólo depende del precio de este bien y del nivel de renta de los consumidores, sino también de las propias características de los individuos, de sus viviendas y de su ubicación geográfica. Asimismo, los consumidores residenciales reaccionan ante variaciones en su nivel de renta y en el precio de la electricidad. Dada esta sensibilidad, la tarifa en dos partes existentes en España tiene implicaciones económicas relevantes en el mercado, puesto que no ofrece señales de precios adecuadas para que los consumidores gestionen su demanda de forma eficiente.Para contrastar empíricamente las hipótesis anteriores se realiza un análisis en el que se explotan microdatos de la Encuesta Continua de Presupuestos Familiares, del Instituto Nacional de Estadística, en 1999. Sobre estos datos se aplican técnicas de estimación paramétricas y no paramétricas, en el marco de la teoría neoclásica del comportamiento del consumidor. La metodología y los resultados se contextualizan, a su vez, en la literatura teórica y empírica internacional de las últimas décadas.Esta investigación cubre un vacío de trabajos en la literatura del sector en España, ofreciendo resultados relevantes sobre la conducta de los consumidores domésticos de electricidad. Asimismo, el trabajo proporciona las técnicas necesarias para crear una base de datos adecuada y susceptible de ser utilizada en los análisis de demanda eléctrica con microdatos en España.