Title: Professional skills in public and private sectors Date: 2011-05-18 Authors: Zinajda Avdic & Binasa Jasarevic Tutor: Viktorija Kalonaityte Examiner: Richard Nakamura Key words: Competence, professional, public sector and private sector. Thesis purpose: To find out what factors are behind the company and the authority identifies  their training needs, what methods they use in the evaluation of outcomes can be integrated into the organization. Method: A qualitative study with a hermeneutic approach and an abduction approach. Theory: The theory depends substances skills, skills needs and skills assessment. Empirical data: Data collected through two interview people on the two public sectors authorities, and two companies in the private sector. Conclusion: We found that organizations put a lot of time and resources to develop, identify and plan professional skills through internal and external courses. The differences between them are determined not by the fact that they are in the public sector or the private, but from organization to organization.

No description available.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala. En slutsats är att då den formella lojaliteten snarare är en samling institutionaliserade normer har den professionella lojaliteten en tendens att träda in där den känslomässiga brister.

Arbetslivet genomgår ständig förändring och blir mer tävlingsinriktat. I konkurrenssituationer kan individer motiveras av att vara bättre än andra, eller av själva uppgiften och att utvecklas. Tidigare forskning har visat att personer med dominerande resultatorientering upplever mer negativa affekter och använder mindre aktiva copingstrategier än personer med dominerande uppgiftsorientering. Studiens huvudsyfte var att undersöka huruvida deltagarnas prestationsmotivation påverkade i vilken grad de upplevde stress. Studiens sekundära syfte var att undersöka skillnaden mellan anställda i privat och offentlig sektor avseende prestationsmotivation och stress. Studien genomfördes som en enkätundersökning med 68 deltagare. Resultatet visade att deltagarnas prestationsmotivation inte hade något samband med i vilken grad de upplevde stress. Anställda i privat sektor rapporterade högre värden på resultatorientering än anställda i offentlig sektor.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om en offentlig enhet inom en kommun och ett privat bolag liknar och/eller skiljer sig åt gällande kunskapshantering, i sådant fall hur och varför. Följande tre frågeställningar ställdes i avsikt att svara på detta syfte: Uppfyller den offentliga enheten och det privata bolaget olika kriterier, och har de förutsättningar, för att bli framgångsrika i arbetet med KM, i sådant fall hur?, Sker kunskapsomvandling inom den offentliga enheten och det privata bolaget, i sådant fall hur?, Finns det skillnader och/eller likheter mellan den offentliga enheten och det privata bolaget, vilka är i sådant fall dessa och vilka bakomliggande orsaker kan finnas till dessa?   För att svara på syftet och frågeställningarna gjordes en kvalitativ studie genom att sex intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Tre av dessa genomfördes på en offentlig enhet och de övriga tre på ett privat bolag. Det empiriska material tolkades och analyserades sedan i ljuset av tidigare forskning och teorier som behandlar kunskapsbegreppet, kunskapsomvandling, Knowledge Management samt huruvida och varför privata och offentliga organisationer liknar och/eller skiljer sig åt.   De slutsatser som kunde dras var att det privata bolaget i högre grad uppfyllde vissa kriterier och förutsättningar för att anses som framgångsrika i arbetet med kunskapshantering samt att det privata bolaget även i högre grad främjade kunskapsspridning genom att låta personalen mötas i praktiken på en frekvent och kontinuerlig basis. Det framkom även att tyst kunskap var den typ av kunskap som användes mest inom både den offentliga enheten och det privata bolaget samt att personalen inom det privata bolaget i högre grad ecplicitgjorde sin kunskap.   Ytterligare en slutsats som drogs var att det privata bolaget tycktes ha en mer byråkratisk struktur vilket delvis stred mot den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen. En slutsats som däremot stämde överrens med tidigare forskning och teorier var att den offentliga enheten tenderade att ha otydligare mål än det privata bolaget. Dessutom visade det sig att både den offentliga enheten och det privata bolaget genomförde utvärderingar men att dessa i högre grad var informella inom den offentliga enheten medan det privata bolaget använde sig av mer formella utvärderingar vilka även gjordes med mer sofistikerade verktyg samt på en mer kontinuerlig basis.   Avslutningsvis drogs även slutsatsen att både den offentliga enhetens och det privata bolagets kunskapshantering tycktes påverkas mycket av respektive organisations storlek snarare än av egenskaper av att vara i offentlig eller privat regi samt att de båda kan ses som mer eller mindre offentliga då de båda styrs av politiskt formulerade lagar som LSS.     Nyckelord: Knowledge Management, Kunskap, Kunskapshantering, Kunskapsomvandling, Offentlig, Privat, New Public Management

Microsoft är en organisation verksam inom IT-branchen och tillhandahåller både produkter och tjänster av dessa produkter till sina kunder. Tjänstemötet kontrolleras för och styrs genom bland annat kundnöjdhetsmätningar. Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare inom Microsoft upplever och hanterar kundnöjdhetsmätningen som är en del av den kundfokuserade styrningen som företaget tillämpar. Empirin baseras på intervjuer med fyra medarbetare samt en team-manager på Microsoft i Sverige. Teori och empiri kring kundfokuserad styrning, påverkan av denna på arbetssituationen och förhållande till medarbetare och ledning samt arbetstagares motstånd mot styrning redovisas för. Resultatet visar att kundnöjdhetsmätningen är utformad enligt företagets profilering som kundfokuserad och dess behov av att följa upp kvalitetsnivån på servicen samt vägleda mot förbättringsområden. Intervjupersonerna upplever kundnöjdhetsmätningen som delvis nödvändig men orättvist utformad och implementerad. De menar att systemet inte mäter och visar deras arbete på ett kvalitativt sätt. Vidare visar resultatet att mätningen bidrar till en distanserad och avskuren relation till ledningen som inte kommer åt teknikers färdigheter och kompetens. Det styrda arbetsutförandet är enbart servicemöten med kunden, det vill säga hur kunden kontaktas och ärendet hanteras kommunikationsmässigt. Medarbetarna visar att det finns ett motstånd till den kundfokuserade styrningen och dess mätningsverktyg vilket utövas genom att det skapas alternativa roller till det som konstrueras av företagets kundfokusering. Samtidigt bekämpas mätningsverktyget genom att  kraven ifrågasätts och görs gripbara.

Motivation kan definieras som en energiskapande kraft som påverkar beteendet hos anställda i fråga om riktning, intensitet och varaktighet. Arbetsinlevelse handlar om vilka potential som finns i arbetet att uppfylla individens behov och förväntningar. Närvaron av specifika och höga mål kan öka en individs prestation, och verksamhetsområdet kan kompensera för bristen på yttre belöningar inom offentlig sektor. Studiens syfte var att undersöka vilka faktorer som predicerar arbetsmotivation och arbetsinlevelse inom privat och offentlig sektor. Enkäten besvarades av totalt 66 medarbetare, hälften från vardera av sektorerna. Resultatet visade att upplevelsen av hur betydande och specifika de arbetsrelaterade målen är predicerade de privatanställdas motivation. Offentligt anställdas motivation predicerades av graden av överensstämmelse mellan individens och organisationens värderingar. Public service motivation predicerade arbetsinlevelse hos anställda inom offentlig sektor. Resultaten som delvis skiljer sig från tidigare forskning kan tänkas bero på kulturella och strukturella skillnader.

No description available.

Denna rapport fokuserar på vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten använder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjälp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som är vanligast förekommande. Rapporten tar även upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn från den offentliga. Syftet med denna rapport är att identifiera skillnader och likheter vad gäller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Dessutom redogör rapporten för ett antal orsaker som bidrar att det finns skillnader och likheter mellan de båda sektorerna. Den teoretiska referensramen utgår från teorier som fokuserar på traditionella ledarskapsstilar och vad som omfattas av privat respektive offentlig sektor, dessa jämförs i sin tur med statistik och intervjuer. Undersökningen visade att skillnaderna mellan privat och offentlig sektor inte var stora vad gäller ledarskapsstilar. Samma typ av ledarstil var vanligast bland chefer oavsett vilken sektor som granskades.

Detta arbete är en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur några intervjuade lärare från en gymnasieskola i södra Norrland förhåller sig till sociala medier, hur dessa lärare uppfattar att sociala medier påverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. Frågeställningarna arbetet har utgått ifrån har berört gränsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lärare kan uppträda i sociala medier, hur lärare ser på vänskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tänkas medföra.För att besvara uppsatsens frågeställningar har intervjuer med sju anställda lärare på en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, är bland annat att samtliga lärare är överens om att lärares privatliv påverkar deras yrkesroll i viss mån. Ifråga om vad lärare kan göra i sociala medier, med åtanke på deras yrkesroll, var de flesta lärare överens om att brott mot skolans värdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men också att lärare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framställer sig själv i sociala medier. Gällande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lärares arbetsbörda ökar, samtidigt är vinningen att lärares förståelse för elever kan tillta.