Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet. Under 1990-talet framkom en av de mest använda styrmodellerna, det av Kaplan och Norton utformade balanserade styrkortet. I modellen presenteras olika perspektiv som ska beaktas i den ekonomiska styrningen, varvid medarbetarna ingår i ett av dem. Medarbetarfokus i styrningen utifrån ledningens syn är intressant att undersöka, då medvetenheten om personalens påverkan på resultatet har ökat de senaste decennierna. Vi har därmed valt att undersöka hur verksamheter i privat och offentlig sektor använder sig av en medarbetarfokus i den ekonomiska styrningen för att uppnå ökad effektivitet samt att redogöra för eventuella skillnader som uppkommer av en jämförelse mellan de två sektorerna. Vidare utgår vår undersökning från en deduktiv ansats med ett kvalitativt angreppssätt, vilket baseras på primärdata i form av intervjuer i fyra privata organisationer och fyra offentliga organisationer. Undersökningen utgår från teorier om bland annat ekonomisk styrning, organisation och ledarskap. Utifrån undersökningens resultat kan vi avläsa att undersökningsenheterna har olika grad av formalisering gällande styrningen. Vi anser att detta troligen har ett starkare samband med organisationens storlek än med ägandeförhållandet. Vidare finns det en tydligare koppling mellan intäkter och kostnader i de privata organisationerna än i de offentliga, vilket påverkar budgetarbetet. Benchmarking tillämpas främst i de offentliga organisationerna eftersom tydliga finansiella referenspunkter där ofta saknas. Gällande appliceringen av en medarbetarfokus i styrningen kan vi konstatera att vi fann mer likheter än olikheter i jämförandet mellan de privata och offentliga verksamheterna. I undersökningen framgår det att två offentliga enheter och en privat enhet använder sig av det balanserade styrkortet och även tillämpar ett medarbetarperspektiv inom det. Nyckeltal med avseende på medarbetarna används i olika utsträckning men vi kan inte se någon skillnad beträffande vilka mått som används i de olika sektorerna. Alla enheter använder medarbetarsamtal för att förmedla organisationens visioner och övergripande mål till medarbetarna. Även olika typer av attitydenkäter tillämpas för att mäta mjuka värden som en del i styrningen. Belöningssystem såsom bonus och friskvård visade sig också vanligt förekommande i styrningen av medarbetare för att uppnå effektivitet och i förlängningen lönsamhet.

Syftet i studien var att undersöka sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö (krav, kontroll, stöd) och arbetstillfredsställelse. Till detta undersöktes även förekomsten av skillnader av arbetstillfredsställelse inom privat respektive offentlig sektor. Studien bygger på en enkätundersökning (n=128) där ett bekvämlighetsurval gjordes via det sociala nätverket Facebook. Instrumentet som användes i undersökningen konstruerades ut efter de fem variablerna kvantitativ belastning (Beehr, Walsh & Taber, 1976) (α=.69), kvalitativ belastning (Sverke, Hellgren & Öhrming, 1997) (α=.76), autonomi (Sverke & Sjöberg, 1994) (α=.85), socialt stöd (Kinsten, Magnusson Hansson, Hyde, Oxenstierna et al., 2007) (α=.82) och arbetstillfredsställelse (Hellgren, Sjöberg & Sverke, 1997) (α=.91). Korrelation-, regressions- och variansanalyser användes för att analysera data. Resultatet visade att autonomi (r=.80, p<.05) och socialt stöd (r=.61, p<.05) påverkade arbetstillfredsställelse positivt dock fanns inget signifikant samband mellan kvantitativ och kvalitativ belastning (p<.05) och arbetstillfredsställelse. Resultatet visade även att det inte fanns någon signifikant skillnad av arbetstillfredsställelse hos arbetstagare inom privat och offentlig sektorn (p<.05).

<p>Ekonomisk styrning är ett av de centrala begreppen inom företagsekonomin. Styrning handlar om att påverka beteendet i en organisation i den riktning som de styrande önskar. Styrningen påverkas bland annat av organisationens struktur, kultur, ägandeform, mål och syfte. Styreffekten beror ytterst på människorna i organisationen. Dessa ska både styra och bli styrda på ett sådant sätt att de främjar verksamhetens helhet. Under 1990-talet framkom en av de mest använda styrmodellerna, det av Kaplan och Norton utformade balanserade styrkortet. I modellen presenteras olika perspektiv som ska beaktas i den ekonomiska styrningen, varvid medarbetarna ingår i ett av dem. Medarbetarfokus i styrningen utifrån ledningens syn är intressant att undersöka, då medvetenheten om personalens påverkan på resultatet har ökat de senaste decennierna. Vi har därmed valt att undersöka hur verksamheter i privat och offentlig sektor använder sig av en medarbetarfokus i den ekonomiska styrningen för att uppnå ökad effektivitet samt att redogöra för eventuella skillnader som uppkommer av en jämförelse mellan de två sektorerna. Vidare utgår vår undersökning från en deduktiv ansats med ett kvalitativt angreppssätt, vilket baseras på primärdata i form av intervjuer i fyra privata organisationer och fyra offentliga organisationer. Undersökningen utgår från teorier om bland annat ekonomisk styrning, organisation och ledarskap.</p><p>Utifrån undersökningens resultat kan vi avläsa att undersökningsenheterna har olika grad av formalisering gällande styrningen. Vi anser att detta troligen har ett starkare samband med organisationens storlek än med ägandeförhållandet. Vidare finns det en tydligare koppling mellan intäkter och kostnader i de privata organisationerna än i de offentliga, vilket påverkar budgetarbetet. Benchmarking tillämpas främst i de offentliga organisationerna eftersom tydliga finansiella referenspunkter där ofta saknas. Gällande appliceringen av en medarbetarfokus i styrningen kan vi konstatera att vi fann mer likheter än olikheter i jämförandet mellan de privata och offentliga verksamheterna. I undersökningen framgår det att två offentliga enheter och en privat enhet använder sig av det balanserade styrkortet och även tillämpar ett medarbetarperspektiv inom det. Nyckeltal med avseende på medarbetarna används i olika utsträckning men vi kan inte se någon skillnad beträffande vilka mått som används i de olika sektorerna. Alla enheter använder medarbetarsamtal för att förmedla organisationens visioner och övergripande mål till medarbetarna. Även olika typer av attitydenkäter tillämpas för att mäta mjuka värden som en del i styrningen. Belöningssystem såsom bonus och friskvård visade sig också vanligt förekommande i styrningen av medarbetare för att uppnå effektivitet och i förlängningen lönsamhet.</p>

No description available.

The 17th century saw a time of great power for Sweden, in some cases called the Swedish empire. This period in Sweden is known as a time where Sweden’s government and state organization became more structuralized. One of the many elements that contributed to this was the process of centralization where more matters were handled by the central government and many laws were standardized throughout the nation. This essay looks at this process through some of the local fire law documents that were written during this time in order to establish a more effective fire prevention system. The aim of the essay thus becomes to analyze these documents to see whether or not they share similarities enough to showcase a centralization process. The key theoretical terms in the essay are organization, participation, central, local, private and public. The last three of these terms will be used partially to analyze how the division of responsibility worked in these laws as this time also saw development in the differentiation of what is public and private respectively. The documents were compared with each other to see whether or not they shared similarities as well as if there was any development in them between the older and newer ones. The conclusion was that the documents do prove that a certain development can be seen. The fire departments organization became much clearer in the later editions of the documents. Centralization can also be seen to a certain extent as some of the laws that came out of Stockholm started appearing in other cities documents as well. Some cities chose to have a different format but still applied some of the same laws as the capital. As a whole, however, there is no evidence to suggest a complete centralization of fire prevention in early modern Sweden. Responsibility did prove to be somewhat equally shared between the population and public officials such as the local fire department.

The purpose of this thesis is to find out if people have changed the way in which they write since the introduction of the internet. Men and women have been writing books, articles, letters, diaries and different types of literature for centuries. To give the reader some background about the weblog as a literary media, this thesis has a whole chapter on half-public literature that includes the history of letters and diaries. The weblog is a unique way for anyone to be whoever they want, whether it be a man or woman, old or young. The reader has no possible way of knowing if the script is true or not. The reader also may not conclude anything personal about the writer at all. The writer essentially remains anonymous. We have followed eight weblogs; four male and four female. To gain a close relationship with our writers we followed them for two years from 2005 to 2006. We decided to analyze them with quantative as well as qualitative methods as well as using text analysis. The methods used are derived from the theories of Jurgen Habermas and Anthony Giddens. We have also used some genus theory for the purpose of showing the differences between the way men and women write and communice on the internet. What we are trying to show with this thesis is that with the new techniques women and men have at their disposal to publish themselves and reach out into cyberspace, have people change the way in which they write at all? / Uppsatsnivå: D

<p>Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men också mellan kommunala skolor. Valfriheten att välja skola skapade konkurrens om eleverna.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall även utröna om det finns några skillnader mellan de olika skolornas sätt att arbeta för att attrahera elever och vilken påverkan den nya konkurrenssituationen har haft.</p><p>Avgränsningar: Undersökningen sker på grundskolor med allmän inriktning, årskurs F-9.</p><p>Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av en internetenkät som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig på kommun och två rektorer.</p><p>Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhållande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt måste arbeta med elevrekrytering. Behörig personal och arbetssätt är viktiga sätt att få elever att välja deras skola. Vissa skillnader finns mellan de olika skolorna.</p>

<p>Syfte: Att göra en diskursanalys av två olika bloggar (politikerblogg respektive ”kändis”blogg) för att se vilken interaktivitet som uppstår i bloggen mellan läsarna och även bloggaren själv. Jag vill komma fram till vilka slags åsikter som förs fram i diskussionen och om och i så fall på vilket sätt bloggaren är delaktig i diskussionen i kommentarsfältet.</p><p>Teori: Studiens främsta teoretiska utgångspunkt har varit den offentliga sfären. </p><p>Metod: I studien har diskursanalys använts som metod med tyngdpunkt på Faircloughs kritiska diskursanalys. </p><p>Slutsatser: Analysen har kommit fram till att offentlighet och offentliga personer inte alltid innebär att personens åsikter är offentliga, att gränserna mellan offentligt och privat syns tydligare hos bloggaren än hos kommentatorerna samt att gränserna mellan offentligt och privat skiljer sig beroende på vem det är som driver bloggen. </p><p>Nyckelord: Blogg, Offentligt/Privat, Diskursanalys, Carl Bildt, Katrin Schulman</p>

<p>The purpose of this essay is to examine the development of the use of private security</p><p>contractors in Iraq. The reason is that there has been a considerable increase of the number of</p><p>private security firms operating in Iraq during the last couple of years. The legislation in the</p><p>field of private military and security is indistinct and my hypothesis is that the lack of national</p><p>and/or international legislation can be connected to the increased globalization. To come to</p><p>any conclusions about this I have chosen to make a comparative study between the two cases</p><p>the Gulf War and the War in Iraq which started in 2003. In this comparison, I ask the</p><p>following questions: 1) Are there any signs of anarchy in the field of private security during</p><p>the Gulf War respectively the last War in Iraq? 2) In what way has the use of private security</p><p>contractors changed from Case 1 to Case 2 ?</p><p>According to my research, there were signs of anarchy in the field of private security both</p><p>during the Gulf War and during the latest war in Iraq. The use of private security contractors</p><p>has been liberalized from Case 1 to Case 2. It is difficult to say exactly what kind of impact</p><p>the globalization has had on this liberalisation, but the increased outsourcing of military- and</p><p>security services would not have been possible without some kind of impact from the</p><p>globalization.</p>

<p>Uppsatsen behandlar privata angelägenheter på arbetstid som ett fenomen och ser till anställdas utförande av icke arbetsrelaterade sysslor av mer vardaglig karaktär. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer på ett försäkringsföretag. Synen och förhållningssättet till privata angelägenheter behandlas och förstås ur ett ledningsperspektiv samt ur de anställdas perspektiv, vilket slutligen resulterar i en jämförelse mellan dessa.</p>