Rekryteringsprocessen är en avgörande del i HR-arbetet vilken lägger grunden för organisationens överlevnad och konkurrenskraft. På dagens arbetsmarknad råder det kompetensbrist inom många arbetsområden, vilket gör rekryteringsarbetet mer komplext och nödvändigt att kontinuerligt arbeta med. Parallellt med detta sker en stor digital utveckling, där organisationer implementerar digitala rekryteringsverktyg för att bättre möta framtidens krav. Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur rekryteringsprocessen ser ut i privat och offentlig organisation. Hur används digitala verktyg i rekryteringsprocessen och vilka för- och nackdelar medföljer av att använda digitala verktyg?För att besvara studiens syfte valdes två organisationer från vardera sektorn ut och fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten som framkom pekar på att digitala verktyg i rekryteringsprocessen är relativt utbrett men att det finns fortsatta utvecklingsområden. Vidare kan resultatet konstatera att ingen markant skillnad mellan sektorerna återfinns. Den skillnad som gick att utläsa gällande användandet av digitala verktyg i rekryteringsprocessen berodde främst på vilken typ av tjänst det handlar om och dess komplexitet. För- och nackdelar med att använda digitala verktyg handlar till stor del om kostnads- och tidsaspekter. De främsta fördelarna som framkom med att använda digitala verktyg bestod i ökad delaktighet och förbättrad kommunikation genom rekryteringsprocessen.

<p>Abstract Författare: Erik Bard och Michael Natanaelsson Handledare: Matts Halmerius Titel: Blogg – ett medium på frammarsch Ämne: Medie‐ och kommunikationsvetenskap År: 2008 Definition: Här kommer vi att diskutera vad en blogg egentligen är, ramverket för att det skall vara en blogg samt hur de används, samt vilka genrer som finns inom bloggning, exempelvis politiska bloggar och modebloggar. Syfte: Att med hjälp av litteratur, tidningsartiklar och några utvalda bloggar ta reda på hur bloggar kan påverka politik, kommersiella syften, dagsagendan och ifall det kan bidra till en bättre demokrati. Vi ska undersöka vilken roll bloggen har gentemot de traditionella medierna och hur bloggen präglar vår åsiktsbildning och självbild i offentligheten. Diskussion: Hur kan bloggen sätta dagsagendan. Hur utnyttjas bloggarna av politiker, journalister, företag och allmänheten. Hur det privata alltmer suddas ut och förflyttas till det offentliga. Vad kan bloggar tillföra de traditionella medierna i framtiden? Nyckelord: Blogg, demokrati, mediepolitik, offentlig och privat, jaget</p>

<p>När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård. Syftet med denna studie var att belysa vad platsen har för betydelse för patienten i den palliativa vården. Studien baseras på en litteraturstudie som har analyserats utifrån Evans (2002) modell. Artiklarna är hämtade från olika databaser inom omvårdnadsforskning, sociologiforskning och hälsogeografiforskning. Litteratursökningen resulterade i åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som analyserats och används i resultatet. Ur analysen framträdde tre teman: socialt i platsen, personligt i platsen och självständighet i relation till platsen. Temat socialt i platsen visade på betydelsen av familjens närvaro och vikten av goda relationer med både den informella och den professionella vårdgivaren. Temat personligt i platsen betonade vikten av personlig identitet, värdighet och känslan av en privat miljö. I temat självständighet i relation till platsen framkom behovet av självbestämmande för att få en meningsfull vardag och en ökad livskvalitet. Detta arbete visar att den palliativa vården bör vårda patienten utifrån en holistisk helhetssyn. Vidare framkommer det att alla aspekter inte alltid blir tillgodosedda. Detta i sin tur tyder på att det krävs fortsatt forskning i ämnet.</p>

<p>Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete.</p>

No description available.

No description available.

Vårt syfte med studien var att undersöka tio behandlingsassistenters upplevelse av hur det är att arbeta med ensamkommande flyktingungdomar på ett boende i en mindre kommun. Vidare på vilket sätt behandlingsassistenterna påverkades känslomässigt, såväl professionellt som privat av sitt arbete. Undersökningen ville även visa på vilket sätt behandlingsassistenterna hanterade att de påverkades av sitt arbete.

The Public vs. private movement has over the past decades identified numerous significant differences between public and private organizations. The observed differences covers almost every field in administrative economics ranging from organizational structure, management accounting, goal-setting and in the past few years even leadership. Strangely, in the majority of these studies little or no regards are given to organizational characteristics or fundamental differences between compared organizations and if these organizations really are comparable when studying the effect of sector. The aim of this study is to compare leadership in relatively similar organizations from both the public and private sector and so clarify if earlier identified differences in leadership styles still surface when leaders working with approximately the same thing in a similar work context are studied. A sample of 348 Swedish principals was drawn from both municipal and private elementary schools. The respondents answered a web-based survey based on the CPE-model resulting in leadership styles mapped according to three orientations: change, production and employee. Data was analyzed with several quantitative methods and the result failed to reproduce earlier observed differences with statistical significance or with satisfying strength when leaders working with approximately same thing in similar context were compared.

Through our study we have found that there are moresimilarities than differences in leadership styles. The dominant leadership style of managers in both private and public sector is the democratic leadership style, often in combination with other styles; most notably the authoritarian leadership style. The charismatic leadership style doesn't seem to be popular in neither private nor public sector. Title:                                                                              A study of leadership styles in public and private sector  Course:                                                    Bachelor Dissertation - Leadership Authors:                                                  Milos Kostic and Rudina Shabani Advisor:                                                   Ingemar Wictor Keyword:                                                Leadership style, public, private, leadership Problem formulation:          What differences and similarities in leadership styles are there between managers in private companies and managers in public companies? Purpose:                                                  Our purpose has been to find which similarities and differences there are in leadership styles between managers in private sector and managers in public sector. Theoretical framework:       After studying the theory of leadership, we found four different leadership styles relevant to our study. In the theoretical framework we discuss theories of authoritarian leadership, democratic leadership, laissez-faire leadership and charismatic leadership. The Managerial Grid is also discussed. The second part of the theoretical framework consists of a presentation of private and public sectors along with an account of differences between them. Methodology:                                          In our methodology we conducted a qualitative study with a deductive approach along with a quantitative study. The empirical data we collected is through six interviews and six questionnaires. We interviewed three managers in the public sector and three managers in the private side. All managers answered our questionnaire after the interviews were done. Results:                                                    Through our study we have found that there are more                                                                                       similarities than differences in leadership styles. The dominant leadership style of managers in both private and public sector is the democratic leadership style, often in combination with other styles; most notably the authoritarian leadership style. The charismatic leadership style doesn't seem to be popular in neither private nor public sector.

Yrket som kriminalvårdare innebär många arbetsuppgifter som bör grundas i ett professionellt förhållningssätt. Kriminalvårdaren skall förhålla sig personligt men inte privat gentemot intagna samt skilja på person och gärning i bemötandet. Ett professionellt förhållningssätt präglas av verksamhetens riktlinjer och normer så väl som individuella värderingar och intressen. Syftet var att beskriva kriminalvårdares individuella uppfattningar om att utöva professionalitet samt skilja på att vara personlig och privat i sitt yrkesutövande. Teoretiska utgångspunkter har tagits i den symboliska interaktionismen och teorin om spegeljag. Studien gavs en kvalitativ ansats för att skapa en djupare förståelse för kriminalvårdares individuella uppfattningar. För att beskriva dessa uppfattningar genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdare anställda vid en medelstor anstalt i Sverige, samtliga med erfarenhet av klientnära arbete. Intervjuerna analyserades för att kategorisera innehållet och kunna redovisa resultatet under fyra förutbestämda teman. En positiv förstärkning av självbilden hos kriminalvårdaren skapas, då denne upplever en förmåga till initiativ och en vilja till att utveckla sitt eget förhållningssätt gentemot intagna. Studiens resultat har visat att respekt och ett korrekt bemötande utgör en gemensam grund i hur kriminalvårdare ser på professionalitet. Deltagarnas framförda uppfattningar om att skilja på person och gärning visar att detta sker omedvetet. Detaljer om kriminalvårdarens familjeförhållanden ansågs vara alltför privata att tala med intagna om. Deltagarna ansåg sig ha utvecklat ett bättre förhållningssätt och en tydligare professionalitet över tid.