Den nationella IT-strategin har uppmanat lärare att utveckla sin adekvata digitala kompetens. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vad lärare tänker om sitt arbete med att genomföra den reviderade läroplanen med avseende på att uppnå en adekvat digital kompetens och att kunna använda lämpliga digitala verktyg. Litteraturen tas upp i fyra avsnitt med stöd av tidigare forskning som presenterar lärarens roll att utveckla sin undervisningspraktik med användning av digital teknik som pedagogisk utrustning. Det teoriramverk som används, TPACK, står för Technological Pedagogical and Content Knowledge, vilket i svensk översättning står för teknologisk, pedagogisk och ämnesmässig kunskap. Den kvalitativa intervjun är den metod som används och som genomförs genom besök med ett strukturerat intervjuformulär på den skola som valts, vuxenutbildningen. För att göra forskningsintervjuerna samarbetas med rektor för att låta denne se forskningsfrågorna som ska besvaras av lärarna. I resultatet framkommer om hur lärare utvecklar en digital kompetens och om det finns de som börjat använda digitala verktyg på olika rätt sätt i undervisningen. Vidare visar det vilket engagemang som finns för lärare att börja praktisera en digital kompetens i en digitaliserad skola. Diskussionen lyfter fram att samarbete, fortbildning och självstudier är olika metoder som de tillfrågade lärarna ser som viktiga för att utveckla sin digitala kompetens. Genom TPACK-ramverket som används identifieras vilka komponenter av kompetens som utvecklas och om hur lärare kan förbättra sin undervisningspraktik med digitala verktyg i skolans arbete.

I dagens samhälle går teknologin snabbt framåt. Det är viktigt för individer i samhället att följa med i denna utveckling. För att alla ska ha möjlighet att göra just detta så behöver den grundläggande förståelsen för teknik börja tidigt. Syftet med denna studie är att undersöka programmeringens plats i dagens förskola. Med hjälp av en enkät som är riktad till den verksamma personalen på åtta olika förskolor undersöks vilka verktyg och metoder som personalen använder för undervisning i programmering. Studien undersöker personalens syn på undervisning av programmering i förskolan och hur de ser på möjligheten att använda det som ett ämnesöverskridande verktyg. Denna enkät består av frågor på skala samt en öppen fråga, där respondenternas personliga åsikter kring vikten av programmering inom förskolan undersöks. Resultatet visar att majoriteten av personalen inom förskolan uttrycker att programmering är ett viktigt ämne att inkludera i verksamheten. De ser även möjligheten i att arbeta med det på ett ämnesöverskridande sätt. Tidigare forskning understryker att programmering utvecklar kunskaper hos barnen som är applicerbara inom ett flertal andra inlärningsområden. Trots att tidigare forskning visar på det positiva med att inkludera programmering inom förskolan så saknas ofta kunskap, resurser och incitament från ledningsnivå för att få igång arbetet med programmering.

The project was carried out at the company RetroPi, located outside Halmstad. It is a small company that works with the development, manufacturing, distribution and sale of cloth diapers. Their main production consists of all-in-one cloth diapers and sales are mainly done directly through the company's own webshop. The purpose of the project has been to meet the company's wishes to analyze, streamline and simplify a part of the production system where information is to be moved from one platform to another in connection with order booking. After a situation analysis, an idea could be created about what the process looked like at the beginning of the project. Data has been collected through various methods such as time studies and observations. These showed that there was great potential to streamline this part of the process. The observations and analysis of the process concluded that a program needed to be developed that could automate the steps that were now done manually. The program should be written in Java language and in the program Eclipse. A time study was conducted together with an error analysis comparing the process before and after the implementation of the program. The results showed good efficiency improvements and also a reduced number of steps and errors.

Avsikten med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur programmering som didaktiskt medeli matematikundervisningen kan fördjupa relationell problemlösning. Programmering är ett aktuellt digitalt medel som numera ingår i matematikkurserna både på grundskole- och gymnasial nivå (Skolverket, 2018; Skolverket, 2019). Skolinspektionen (2019) pekar trots detta på en utebliven användning av programmering på skolorna. Det gjorde oss fundersamma att programmeringstillägget å ena sidan anses aktuellt att införa medan det å andra sidan inte implementeras i undervisningen i någon längre utsträckning. Funderingarna kom sedermera att inspirera oss till att undersöka vilken påverkan programmering har på elevernas lärprocess. Kunskapsöversikten fokuseras kring det matematiska delmomentet problemlösning där Richard R. Skemps artikel Relational Understanding and Instrumental Understanding (1976) har fungerat som ett genomgående stöd. Skemp beskriver problemlösningsförmågan genom begreppen relationell respektive instrumentell förståelse. De studier som granskats i detta arbete har framförallt fokuserats kring den relationella förståelsen. Enligt diverse forskare såsom Bostic och Yee (2014), Castledine och Chalmers (2011) samt Stigberg och Stigberg (2020) utvecklar programmering bl.a. elevers resonemangsförmåga, logiska tänkande, kontextualisering och kommunikativa förmåga, vilket Ardito, Mosley och Scolling (2014), Loong (2014), Utomo (2020) m.fl. i sin tur menar utvecklar den relationella förståelsen. Cervesato, Gonzalez och Kumar (2014) beskrev problemlösning som sker genom relationell förståelse som relationell problemlösning, vilket är det begrepp som används i detta arbete. Då frågeställningen utgörs av två delar - relationell problemlösning samt programmering - anpassades sökningarna därefter. Sökprocessen baserades på de rekommendationer som anges i Backmans (2016), Fribergs (2017a) samt Thuréns (2019) metodlitteratur. Sökningarna genererade källor som till större del behandlade en av de två delarna åt gången vilket gjorde att vi fick jämföra samt synkronisera resultaten med varandra och därefter dra slutsatser. De slutsatser som drogs visade att användning av programmering i matematikundervisningen främjar ett långt större antal kompetenser och förmågor än enbart stärkning av elevernas digitala kompetens vilket Regeringskansliet (2017) framförde som huvudsakligt argument för programmeringstillägget.

Studien syftar till att undersöka några gymnasieelevers uppfattningar om samband mellan programmering och matematik med fokus på likheter, skillnader, möjligheter och begränsningar. Metoden utgår från en fenomenografisk ansats med intervjuer som transkriberats och analyseras via en kategoriseringsmetod i sju steg. Resultaten visar att eleverna kan se flera samband mellan begrepp (variabler), procedurer (räknesätt, algoritmer) och arbetssätt (problemlösning). Slutsatsen som kan dras är att eleverna uppfattar flera likheter och skillnader ämnena emellan, samt att dessa både bidrar till möjligheter och begräsningar för utveckling av kunskaper och förmågor inom båda ämnen. Exempelvis synliggör programmeringens öppna förhållningssätt till problemlösning att eleverna i matematiken får flera sätt att lösa problem på. Begränsningar förklaras främst i de större skillnader som finns mellan ämnena, exempelvis att programmeringen inte alltid innehåller inslag av matematik eller att programmeringens betygskriterier skiljer sig från matematikens.

Vår uppdragsgivare Filip Asp, på Cochleaimplantat-sektionen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, utvecklar en ny psykoakustisk mätmetod som är ett ljudlokalisationstest (LLT) för små barn. För att jämföra den med dagens psykoakustiska mätmetoder för små barn har en litteraturstudie och intervjuer gjorts. I samband med detta undersöktes även barns hörselutveckling då det finns en nära relation till mätmetodernas utformning. Efter att ha identifierat de psykoakustiska mätmetoder som i nuläget finns tillgängliga jämfördes dessa med LLT och vi anser att LLT kommer vara till nytta vid diagnostik, habilitering och forskning.   I nuläget styrs LLT:s applikationer av MATLAB tillsammans med insticksprogrammet Playrec. Om mätmetoden skulle göras om ville uppdragsgivaren veta vilket programmeringsspråk som var till störst nytta för metoden.  Användbara programmeringsspråk identifierades och utvärderades för utveckling av psykoakustiska mätmetoder. Efter litteraturstudier och intervjuer identifierades lämpliga programmeringsspråk: SuperCollider, MATLAB med Playrec samt de visuella språken Max och Pure Data. Ett program togs fram i Max för att testa visuell programmering. Efter vidare undersökningar ansågs Max vara det lämpligaste programmeringsspråket för vidare bruk.

The purpose of this study is to examine the use of programming paradigms at Swedish universities. The research question can be divided into three parts: which programming paradigms are used at Swedish universities, for what reason are they being used and can any trends related to the use of programming paradigms be identified? This study focuses on the bachelor level degrees in computer science and information systems at the universities of Stockholm, Uppsala, Linné, Lund and Gothenburg. The study has been conducted using a phenomenographic approach with semi-structured interviews as the main source of data generation. Nine interviews were conducted, transcribed, coded and analyzed using a phenomenographic approach. The result is presented using phenomenographic outcome spaces which shows the categories that came as a result of the data analysis in a hierarchical order. The outcome space categories are further explained with in-depth descriptions in text. The three main categories that were identified are as follows: used programming paradigms, reason for using different programming paradigms and trends.

Höstterminen 2018 blev programmering ett obligatoriskt inslag i matematik. Syftet med detta examensarbete är att tydliggöra vilka utmaningar som blivande och verksamma lärare kan stöta på i arbetet med programmering inom matematik för årskurs 4 – 6 för att vara förberedd och kunna arbeta med dessa på ett effektivt sätt. För att ta reda på detta har kvalitativa intervjuer genomförts som sedan analyserats genom tematisk analys. Resultatet visar att lärare ser flera olika sorters utmaningar, som exempelvis brist på lärarkunskaper och tid. Det finns mer och mindre effektiva strategier som lärarna använder för att arbeta med dessa utmaningar. Fortbildning ses som det största behovet för att kunna övervinna utmaningarna. Utmaningar som framkommit i studien är inga nya fenomen utan har funnits sedan införandet av programmering i skolan. Lärare tar stort ansvar i arbetet med programmering men för att utmaningarna ska kunna övervinnas krävs arbetsinsatser från högre instanser.

Skolverket införde programmering i matematikundervisningen i svenska skolan 2018. Vilka utmaningar och möjligheter upplevs av elever och lärare i processen av att inkludera ämnet i skolans kurser? Den här studien undersöker dessa utmaningar och möjligheter genom att genomföra ett programmeringstillfälle i matematik 3b. Utmaningar kopplade till brister i elevers och lärarespraxis-logos-kunskaper skapade en initial “praxis-shock” vid genomförandet. Det är dock viktigt att se dessa utmaningar som möjligheter då det visar på utrymme för utveckling i området. Den undervisande läraren upplevde också en viss osäkerhet inför projektet, vilket är ett vanligt resultat. Både elever och lärare upplevde att uppgifterna skapade mening i matematiken och att förmågorna som användes gick att förstå i en samhällelig kontext. Den här studiens bidrag är att indikera på behovet av en ny, mer komplett, praxeologi som beskriver den matematiska aktiviteten av problemlösning tillsammans med programmering och datahantering för att lösa de utmaningar som dyker upp.

Uppsatsen handlar om problemlösning då man använder programmering i matematik och har som syfte att undersöka vilken typ av lärande som läromedel erbjuder då uppgifter konstruerats med och utan skelettkod (färdigskriven kod).Resultaten påvisar en stor skillnad mellan de uppgifter som har skelettkod och de uppgifter som saknar skelettkod. Många av de uppgifter som använder sig av skelettkod fokuserar på att utveckla ett algoritmiskt arbetssätt kring matematikarbetet med programmering och testar elever främst i resonemangsförmågan och kodning. De uppgifter som saknar skelettkod ger eleverna möjligheten att använda programmeringen fritt som ett verktyg för matematiken och problemlösning.