Dagens forskningsprojekt kräver minst lika mycket metodik och styrning som andra projekt, men studier av hur man driver och leder forskningsprojekt är fortfarande väldigt få. Syftet med den här uppsatsen har varit att utforska forskningsprojektet som arketyp och genom tio kvalitativa intervjuer få insikt om hur individer upplever att arbeta med forskningsprojekt.  Den här studien kommer visa på en del av den problematik som finns inom den akademiska naturvetenskapliga forskningen. En av den är att individens framgång dominerar över gruppens, vilket gör det svårt att samarbeta och bidrar till konkurrens mellan kollegor.  En del av den här studien berör psykosocial arbetsmiljö och ledarskap. Forskare tenderar till att arbeta oändliga timmar och har generellt svårt att sätta upp gränser för att ta vara på fritid och familj, något som kan leda till utbrändhet. Den osäkra miljön, konkurrensen och ambitionerna som finns kan leda till att destruktiva ledarskap får fotfäste. Alla de faktorer i kombination med att forskaren nästan uteslutande drivs av inre motivation, eftersom den yttre återkopplingen sällan finns, drabbas många av en känsla av otillräcklighet och bristande självförtroende. / Today's research projects require at least as much methodology and management as other projects, but studies on how to run and manage research projects are still very few. The purpose of this study has been to explore the research project as an archetype and through ten qualitative interviews gain insight into how individuals experience working with research projects.  This study will highlight some of the problems that exist in academic scientific research. One of them is that the success of the individual dominates over that of the group, making it difficult to collaborate and contributing to competition between colleagues.  Part of this study concerns the psychosocial work environment and leadership. Researchers tend to work endless hours and generally find it difficult to set boundaries to allow for leisure and family time, which can lead to burnout. The precarious environment, competition and ambitions that exist can lead to destructive leadership taking root. All of these factors, combined with the fact that the researcher is driven almost exclusively by internal motivation with little external feedback, leave many suffering from a sense of inadequacy and lack of self-confidence.

Bakgrund: Statistik visar att 8% av alla legitimerade sjuksköterskor inte arbetar inom hälso- och sjukvården. Anledningen till det är bland annat hög arbetsbelastning och arbetsrelaterad stress. Tidigare forskning visar att arbetsplatser som arbetar proaktivt för vårdpersonalens välbefinnande har i en större utsträckning mer välmående personal. Utan ett gott välbefinnande hos sjuksköterskan blir patientsäkerheten och kvaliteten på omvårdnaden sämre. Syfte: Studiens syfte var att beskriva primärvårdssköterskans skattande av psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande samt studera sambandet mellan dessa variabler. Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv och korrelativ design. Totalt skickades 170 enkäter ut till sjuksköterskor och distriktssköterskor arbetande inom regionstyrd och privatägd primärvård i Mellansverige. Svarsfrekvens: 58%. Använda instrument var; Factors perceived stress symptoms, Thriving Scale, Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III. Huvudresultat: Resultatet visar starkt samband mellan ökad konflikt mellan arbete och privatliv och sämre skattat symtom på stress, det innebär att variablerna samvarierar med varandra negativt. Högt arbetstempo korrelerar med stress-symtom negativt. Positiv korrelation sågs mellan upplevelsen att känna stolthet över sin organisation och välbefinnande, vitalitet, lärande och blomstrande på arbetsplatsen. Vitalitet och lärande skattades högt, vilket indikerar hög nivå av thriving hos deltagarna. Slutsats: Flertal statistiskt signifikanta samband mellan psykosocial arbetsmiljö och välbefinnande konstaterades. Det innebär att den psykosociala arbetsmiljön samvarierar med primärvårdssköterskans välbefinnande. Resultatet understryker vikten av att organisationer prioriterar att skapa ett hållbart arbetsliv för att välbefinnandet ska bevaras och förbättras. / Introduction: Statistics show that 8% of all licensed nurses do not work in healthcare. Causes are high workload and work-related stress. Previous research presents that workplaces proactively work for the well-being of staff have more prosperous employees. Without the feeling of well-being of the nurse, patient safety and the quality of care will be worse. Aim: Aim to describe the primary care nurse’s assessment of the psychosocial work environment and well-being and study the relationship between these variables. Method: A quantitative cross-sectional study with descriptive and correlational design. A total of 170 questionnaires were sent out to nurses and district nurses working in regionally managed and privately owned primary care in Central Sweden. Response rate: 58%. Instrument used; Factors perceived stress symptoms, Thriving Scale, Copenhagen Psychosocial Questionnaire Version III. Result: Strong correlation between high work-privacy conflicts and higher stress symptoms were seen, this means the variables co-vary negatively. High work pace correlates negatively with stress symptoms. Positive correlation was seen between feeling pride in the organization and well-being, vitality, learning and thriving at the workplace. Vitality and learning were rated high, which indicates high levels of thriving. Conclusion: Several statistically significant relationships between psychosocial work environments and well-being were found. This implies that psychosocial work environment affects primary care nurse’s well-being. It underlines the importance of organizations prioritizing creating a sustainable work environment for the well-being to be preserved and improved.

I detta examensarbete har upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en rådande omorganisation undersökts. Studien har en kvalitativ forskningsansats som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med arbetstagare som innehar olika yrkesbefattningar men som arbetar inom en och samma organisation. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse för arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en rådande omorganisation. För att uppfylla syftet har följande tre frågeställningar formulerats: Hur beskriver arbetstagarna omorganisationen? Om och på vilket sätt upplever arbetstagarna att omorganisationen kommer påverka deras arbetsuppgifter? Om och på vilket sätt upplever arbetstagarna att omorganisationen påverkar deras välbefinnande på arbetsplatsen? För att analysera den insamlade empirin och skapa en djupare förståelse för det sociala fenomenet har teorierna krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt KASAM – känsla av sammanhang av Antonovsky (2005) använts. Resultatet visade på enhetligt positiva känslor och reaktioner på den pågående omorganisationen. Samtliga intervjupersoner ansåg förändringarna som meningsfulla för företaget såväl som för dem själva som anställda. Omorganisationen syftar till expansion och tillväxt, vilket visade sig förändra majoriteten av intervjupersonernas arbetsuppgifter. Implementationsprocessen upplevdes till en början som rörig och informationsutbytet ansågs vara otillräckligt för att processen skulle kunna genomföras på ett tillfredställande sätt. Detta ledde till spekulationer och ryktesspridning, vilket påverkade sammanhållningen på arbetsplatsen. Det blev dock tydligt att socialt stöd från kollegor och chefer var en viktig faktor för att hantera det dagliga arbetet. Ett effektivt samarbete med både kollegor och chefer blev en nödvändighet för att hantera de krav som uppstod som en följd av omorganisationen.

Background - Work environment for care staff in elderly care has been particularly discussed during covid-19. A large part who worked during the pandemic were temporary workers. In addition to the already existing challenges in the psychosocial work environment, the temporary workers have a job that involves working in different workplaces, with different colleagues and with different managers, which can also be a challenge to ensure the psychosocial working environment of the temporary workers. Aim - To investigate and describe the experiences of temporary workers in elderly care of the psychosocial work environment during the covid-19 pandemic. Method - A qualitative method with an inductive approach has been applied. The empirical material was collected through five semi-structured interviews with hourly workers in elderly care. The material was analyzed using thematic analysis. Results and conclusion – Three main themes and nine sub-themes were identified. Majority experienced changes in work during the pandemic. The changes were about increased responsibility, overtime and concerns about infecting care recipients and their families. There was good support from the manager and colleagues, but the most significant thing for experiencing a good psychosocial work environment was the support from colleagues. It is important to prevent or reduce the risk of ill health and create better conditions for temporary workers to stay in the profession. / Bakgrund och Problemformulering – Arbetsmiljön för omsorgspersonalen inom äldreomsorgen har blivit särskilt omdiskuterad under covid-19. En stor del av de som arbetade under pandemin var timvikarier. Utöver de redan befintliga utmaningarna i den psykosociala arbetsmiljön har timvikarierna ett arbete som går ut på att arbeta på olika arbetsplatser, med olika kollegor och med olika chefer vilket också kan vara en utmaning för att säkerställa timvikariernas psykosociala arbetsmiljö. Syfte - Att undersöka och beskriva timvikarier inom äldreomsorgens upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under covid-19 pandemin. Metod - En kvalitativ metod med induktiv ansats har tillämpats. Det empiriska materialet samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med timvikarier i äldreomsorgen. Materialet analyserades med tematisk analys. Resultat och slutsats – Tre huvudteman och nio underteman identifierades. Majoriteten av timvikarierna upplevde förändringar i arbetet under pandemin. Förändringarna handlade om ett ökat ansvar, övertid och oro för att smitta vårdtagare och sina familjer. Resultatet visade att det fanns ett bra stöd från chef och kollegor men det mest betydelsefulla för att uppleva en god psykosocial arbetsmiljö var stödet från kollegor. Det är av att stor vikt att arbetsgivare arbetar aktivt med sätt att förhindra eller minska risken för ohälsa och skapa bättre förutsättningar för timvikarier att stanna i yrket.

Bakgrund:  Röntgensjuksköterskor har en viktig roll inom vården men det råder brist på röntgensjuksköterskor på den nuvarande arbetsmarknaden i Sverige. Att öka nivån av arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor skulle kunna hjälpa arbetsgivare att attrahera och behålla medarbetarna. Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer inom den psykosociala arbetsmiljön som påverkar arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor men även undersöka om det finns skillnader hos medarbetarna mellan röntgen modaliteter. Metod: En kvantitativ forskningsmetod användes i denna studie. Data insamlades med en modifierad version av enkäten ‘The Generic Job Satisfaction Scale’ (GJSS). Enkäten är ursprungligen på engelska och är testad och validerad. Enkäten delades till röntgensjuksköterska på de utvalda avdelningarna på två sjukhus. Resultat: Studiens resultat visar att arbetstillfredsställelsen hos röntgensjuksköterskor är hög och att de flesta av deltagarna trivs med sitt arbete samt att det finns ett bra samspel med kollegor och chefer. Resultatet visade att arbetstillfredsställelse för röntgensjuksköterskor var lägst vad gäller lön och den organisation deltagarna arbetar för. Röntgensjuksköterskor som arbetar med MR, intervention och nuklearmedicin hade högre nivåer av arbetstillfredsställelse än de som arbetade med konventionell röntgen eller datortomografi (CT). Slutsats: Det är viktigt för arbetsgivare att förstå vilka faktorer som påverkar medarbetarnas arbetstillfredsställelse samt vilka faktorer som positivt påverkar den psykosociala arbetsmiljön och vilka faktorer som kan förbättras. Sammanfattningsvis visar studien att även om röntgensjuksköterskor på övriga modaliteter visar hög tillfredsställelse bör lönen för röntgensjuksköterskor i Sverige ses över och förbättras. Detta kan öka arbetstillfredsställelse och på det sättet blir det lättare att attrahera och behålla medarbetarna och därmed minskas brist på röntgensjuksköterskor. / Background: Radiography is highly specialised and plays a vital role in the health service. There is a shortage of radiographers in the current job market in Sweden. Increasing the level of job satisfaction of radiographers could aid employers in attracting and retaining employees and thus end the shortage.  Purpose: This study aimed to study the satisfaction levels of Swedish radiographers, compare those working with different radiographic methods and analyse which psychosocial factors have a negative or positive affect on the radiographers’ experience of their workplace. Method: A quantitative research method was used in this study.  Data was collected using ‘The Generic Job Satisfaction’ questionnaire, which was translated and modified by the researchers. The questionnaire was delivered to radiographers, who were working under the collection period, in the selected departments of two hospitals. Results: Most of the radiographers in the study had high levels of job satisfaction. They were most satisfied with the nature of work and working relationships but were dissatisfied with salary levels and the organisational culture. Radiographers working with MR, interventional radiography and nuclear medicine had higher levels of job satisfaction than those working in x-ray or computer tomography (CT).  Conclusion: It is important that employers understand which factors affect job satisfaction in order to understand what is positively affecting the psychosocial work environment and where improvements can be made. Recognising the work of radiographers in Sweden, may increase job satisfaction, make it easier to attract and retain staff and thus reduce the shortage of radiographers the departments currently face.

Omorganisationer har blivit allt vanligare och påverkar majoriteten av anställda och deras psykosociala arbetsmiljö, både medarbetares men också chefers. Syftet med studien var att undersöka hur ledningsgruppen i ett företag upplevde en organisationsförändring samt hur förändringen påverkade deras psykosociala arbetsmiljö. En intervjustudie genomfördes med 6 deltagare (5 män, 1 kvinna) i ett företag under en pågående omorganisation, samtliga deltagare hade en ledande befattning. Data analyserades med hjälp av tematiskanalys. Resultaten visade att majoriteten av deltagarna upplevde en negativ psykosocial arbetsmiljö under omorganisationen. Hög arbetsbelastning, ineffektiv kommunikation, brist i samarbete, otydlig arbetsorganisation, förändrade arbetsuppgifter, ökat ansvar gentemot personal och bristande delaktighet var de faktorer som deltagarna upplevde som bristande. Kollegialt stöd var en aspekt som upplevdes positivt. Studiens resultat har bidragit till en fördjupad kunskap om hur just chefer upplever sin psykosociala arbetsmiljö under en omorganisation. I framtida studier kan det vara intressant att genomföra en enkätundersökning för att få ett representativt urval och möjlighet hur ett större urval upplever organisationsförändringar. / Reorganizations have become more common and affect the majority of employees and their psychosocial work environment, both coworker and employer. The purpose of this study was to examine the managements experience regarding the changes within the organization with respect to psychosocial work environment. An interview study was conducted involving 6 participants (5 men, 1 woman) employed with senior positions at an organization that went through a reorganization. The data was analyzed using a thematic analysis. Results from the study indicated that the majority of the participants experienced a negative psychosocial work environment during the reorganization. The participants experienced high workload, inefficient communication, lack of cooperation, unclear work organization, changed tasks, increased responsibility towards staff, lack of participation and a good collegial support. Results of the study have contributed to a deeper knowledge regarding how senior positions experience their psychosocial work environment during reorganization. It could in future studies be interesting to do a survey which gives a representative sample and to examine how greater samples experience an organizational change.

Syftet med den här studien är utifrån förskollärares och barnskötares beskrivningar undersöka upplevelser av hinder och förutsättningar som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. Studiens empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer och KASAM-modellen har använts som teoretisk ansats i analysen.  I resultatet framkom både hinder och förutsättningar som förskollärarna och barnskötarna upplever i den psykosociala arbetsmiljön. Förutsättningar som framkom i resultatet för att skapa en god psykosociala arbetsmiljö var utbildningsmöjligheter, lättillgänglig rektor samt kollegor man kan ha kul med och som stöttar varandra. Hinder i den psykosociala arbetsmiljön som framkom i resultatet var den höga arbetsbelastningen på grund av stora barngrupper och låg personaltäthet. Resultaten från den teoretiska analysen visar att förskolor där förskollärare och barnskötare upplever att de har flertal förutsättningar för att uppnå en god psykosocial arbetsmiljö upplever hög begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, trots de hinder som upplevs i den psykosociala arbetsmiljön. / The aim of this study is to investigate the experiences of obstacles and conditions in the psychosocial work environment based on preschool teachers’ and child minders’ descriptions. The empirical data for the study was collected through semi-structured interviews and the SOC-model was used as the theoretical approach in the analysis.   The results revealed both obstacles and conditions that the preschool teachers’ and child minders’ perceive in the psychosocial work environment. Conditions that emerged in the results to create a good psychosocial work environment were educational opportunities, an easily accessible principal, and colleagues you can have fun with and who support each other. Obstacles in the psychosocial work environment that emerged included high workload due to large groups of children and low staff density. The results of the theoretical analysis indicate that preschools where preschool teachers’ and child minders’ perceive they have multiple conditions for achieving a favorable psychosocial work environment experience high comprehensibility, manageability and meaningfulness, despite the obstacles present in the psychosocial work environment.

Under 1990-talet skedde stora förändringar inom vård och omsorg i kommunal verksamhet på grund av kommunallagsändringen vilket innebar omorganiseringar, nedskärningar och effektiviseringar. Detta bidrog till sämre arbetsmiljö särskilt inom vård och omsorg. Belastningsskador och stress ökade. Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers möjlighet att utöva närvarande ledarskap samt deras och medarbetares upplevelser av ledarskap och psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Två äldreboenden i Umeå kommun ingick i studien i sammanlagt tre fokusgruppsintervjuer, en med enhetschefer och två med medarbetare totalt 12 deltagare. En abduktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatet utmynnade i sju teman och visar att enhetscheferna upplevde att de inte har någon möjlighet att vara närvarande, att det är hög arbetsbelastning för både enhetschefer och medarbetare, att det upplevs saknas socialt stöd för enhetschefer och mellan enhetschef och medarbetare, att det brister i kommunikationen, delaktighet och rättvisa. Hälsan påstods vara bättre för enhetschefer än medarbetare men trivseln är bra i båda grupperna. Närvarande ledarskap ansågs i dagsläget svårt att utöva då det saknas både tid och stöd och det finns brister i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar medarbetarnas hälsa negativt. / In the 1990s, major changes took place in elder care in municipal activities due to changes in the municipal law which led to reorganizations, downsizing and streamlining. This contributed to poor working environment especially in health care and musculoskeletal disorders and stress increased. The purpose of this study was to examine the unit managers’ opportunity to exercise present leadership and how the psychosocial work environment is perceived by unit managers and their employees. Moreover, how leadership is perceived by the employees and how psychosocial working environment and health is investigated. Two nursing homes in Umeå municipality were included in the study. In total, three focus group interviews were conducted, one with managers and two with employees, 12 participants in total. An abductive qualitative content analysis was performed. Seven themes were found in the material. These show that the unit managers perceive that they have no opportunity to be present, and that both managers and employees perceive a high workload, lack of social support for unit managers and between unit manager and employees, and lack of communication, participation and justice. Health was perceived to be better among unit managers than employees. However, job satisfaction was reported to be good in both groups. Present leadership is in the current situation difficult to exercise due to lack of both time and support and there are deficiencies in the psychosocial work environment affecting employee health negatively. / Hälsofrämjande arbetsplats

Studien behandlar huruvida en del kontorsanställda akademiker upplevde stress som en konsekvens av till synes god arbetsmiljö med hög grad av krav, kontroll och gott stöd. Frågeställningen behandlar vilka arbetsmiljöfaktorer som upplevdes kunna orsaka hög stress, huruvida några av dessa faktorer var tidigare kända som salutogena samt huruvida dessa faktorer kan ligga bakom eventuella skillnader i upplevd stress mellan avdelningarna. Insamling av data utfördes med hjälp av intervjuer med tio respondenter, nio kvinnor och en man, från två olika avdelningar inom samma organisation. Frågor ställdes kring respondenternas upplevda krav, kontroll, stöd, engagemang samt stress i arbetet. Resultatet visade att graden av stress varierade mellan avdelningarna, främst på grund av obalans mellan krav och kontroll samt bristfälligt instrumentellt socialt stöd inom den ena avdelningen. Vidare fann författarna att tidigare kända salutogena faktorer så som exempelvis kontroll och sociala kontakter kan ha visat sig ge negativa konsekvenser för respondenternas mentala hälsa. Därutöver fann författarna att otydliga arbetsbeskrivningar var en bidragande faktor till arbetsrelaterad stress inom båda avdelningarna. / The study addresses whether some office working graduates experienced stress as a result of a seemingly favorable work environment with a high degree of demands, control and support. The issue concerns which work environment factors that were perceived to cause high stress, whether any of these factors were previously known as salutogenic and whether these factors could be behind any differences in perceived stress between departments. Collection of empirical data was done using interviews with ten respondents, nine women and one man, from two different departments within the same organization. Questions were asked regarding the respondents' experience of demands, control, support, commitment and work related stress. The results showed that the degree of stress varied between departments, mainly due to an imbalance between demand and control and deficient instrumental social support within one department. Furthermore, the authors found that previously known salutogenic factors, such as control and social contacts were shown to have had negative consequences for the respondents' mental health. In addition, the authors found unclear job descriptions to be a contributing factor to the work-related stress in both departments.

I Sverige upplever sjuksköterskor höga nivåer av psykosociala arbetsmiljörelaterade besvär. Kliniskt ledarskap är ett relativt nytt, obeforskat begrepp som syftar till att identifiera ledarskapsbeteenden hos sjuksköterskor. Det saknas dock forskning om dess eventuella samband med psykosociala arbetsmiljöfaktorer. Föreliggande studies syfte är därför att undersöka hur upplevd stress, arbetskrav och work-family conflict predicerar kliniskt ledarskap hos sjuksköterskor i offentlig vård. För att undersöka detta svarade 239 sjuksköterskor på en webbenkät, där de skattade sin upplevda stress, arbetskrav, work-family conflict och kliniska ledarskap. Arbetsmiljövariablerna användes som prediktorer i en standard MRA med kliniskt ledarskap som utfallsvariabel. Resultaten visade att modellen förklarar 9,5 % av kliniskt ledarskap, där upplevd stress och känslomässiga krav är signifikanta enskilda prediktorer. Resultaten diskuteras bland annat utifrån tidigare forskning om stress, eget ledarskap och kliniskt ledarskap samt arbetskrav utifrån krav-kontroll modellen. / In Sweden, nurses experience high levels of troubles related to the psychosocial work environment. Clinical leadership is a new concept, which aims to identify leadership behaviors for nurses. However, there is a lack of studies about its possible relationship with psychosocial work environmental factors. Therefore, the purpose of this study was to investigate how perceived stress, work demands and work-family conflict predict clinical leadership in nurses in public sector health care. In this study, 239 nurses participated in a web-based questionnaire, where they rated perceived stress, work demands, work-family conflict and clinical leadership. The work environment variables were used as predictors in a standard MRA with clinical leadership as the dependent variable. Results showed that the model explained 9,5 % of clinical leadership, with perceived stress and emotional demands as significant predictors. Findings are discussed based on previous research on stress, self-leadership and clinical leadership, and job demands based on the Demand-Control model.