Bakgrund: Psykisk problematik i form av psykoser kan drabba alla människor när som helst under livets gång. Unga som gamla drabbas av psykoser i olika sammanhang. Symtom som vanföreställningar, hallucinationer och magiskt tänkande kan göra det svårt för vårdpersonal att behandla och vårda personen.En balans mellan att vara öppen och intresserad till att vara beslutsam och förstående kan vara en utmaning i omvårdnadssammanhang. Genom att fördjupa sig i upplevelser av psykoser kan vårdpersonal anpassa vården utifrån en personcentrerad vård och vårda personen utifrån bästa möjliga förutsättningar. Personer med psykossjukdomar drabbas oftare än andra av de vanligaste somatiska sjukdomarna som hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och diabetes och är därför vanligt förekommande patienter vid den typen av vårdenheter. Många sjuksköterskor upplever patientgruppen som svår att bemöta och skapa relation till på grund av patientens symtom. Bättre kunskap hos sjuksköterskor om vad patienten kan uppleva i sitt psykotiska tillstånd kan minska osäkerheten och skapa bättre förutsättningar för en allians och en personcentrerad vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att vara i ett psykotiskt tillstånd Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tre patografier som sökts via en sökning på Libris. Data har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys med en latent ansats utifrån Graneheim, Lindgren och Lundmans beskrivning. Resultat: I studien framkom tre kategorier som alla kunde sammanföras under det övergripande temat Fångad i en dröm. I kategorin Vara mellan verklighet och psykotisk världbeskriver personerna med det psykotiska tillståndet hur de upplever att vara i olika verkligheter samtidigt. Under kategorin Att förlora kontrollen beskriver personerna känslorna av att vara uppslukad och styrd av psykosen, att vara missförstådd och paranoid samt att uppleva ensamhet och isolering. Den sista kategorin Drömlikt tillstånd beskriver personernas upplevelser av att vara unika och utvalda samt hur saker och ting ändrar form och karaktär.  Slutsats: Studiens resultat visar att personer i det psykotiska tillståndet upplever verkligheten på ett högst individuellt sätt som kan liknas vid att vara fångad i en dröm som personen inte kan vakna ur. Med kunskap om hur det kan vara att vara psykotisk och förståelse för personens ofta skrämmande upplevelser, kan en mer personcentrerad vård utformas vilket skapar bättre förutsättningar för en bra vårdrelation och ett gott vårdande.

Bakgrund: Personcentrerad vård (PCV) används allt oftare inom såväl somatisk som psykiatrisk vård, med övervägande positiva effekter för individen. Kliniska studier pågår men ett annat sätt att utvärdera arbetssättet är att följa hur indikatorer från patientregister utvecklas efter införande. Syfte: I denna studie analyseras indikatorerna utifrån kunskapen om att psykiatriska kliniken på Gotland har infört PCV 2016 och har därav haft möjligheten att närmare följa indikatorernas utveckling. Metod: Denna studie har genom deskriptiv analys identifierat resultat som tyder på att det sker förändringar i indikatorutvecklingen över tid som kan kopplas till införande av PCV år 2016. Resultat: Tydligaste resultatet är minskningen av antalet individer och vårdtillfällen inom slutenvården. Minskningen av Individuella planer är tydlig och borde analyseras närmare med genusperspektiv. Resultat inom områden säker vård är inte tydliga, men ingalunda negativa, med bibehållna låga värden. Slutsats: Resultaten i denna studie tyder på att det sker förändringar i indikatorutveckling över tid som kan kopplas till införande av PCV år 2016. / Background: Person-centered care (PCV) is increasingly used in both somatic and psychiatric care, with predominantly positive effects for the individual. Clinical studies are ongoing, but another way of evaluating methods is to follow how indicators from patient registries develop after implementation. Purpose: In this study, the indicators are analyzed based on the knowledge that the psychiatric clinic at Gotland has introduced PCV 2016 and has thus had the opportunity to closely monitor the indicators' development. Method: Through descriptive analysis, this study has identified results that indicate that there are changes in indicator development over time that can be linked to the introduction of PCV in 2016. Outcome: The clearest result is the reduction in the number of individuals and inpatient care. The reduction of Individual plans is clear and should be analyzed in more detail with a gender perspective. Results in areas of safe care are not clear, but by no means negative, with low numbers maintained. Conclusion: The results in this study indicate that there are changes in indicator development over time that can be linked to the introduction of PCV in 2016.

Denna uppsats undersöker ett filmmaterial med ett okänt ursprung, där det enda som går att klarlägga är att den är ett kompilat av filmer inspelade under åtminstone ett decennium, under 1930-talet. Utgångspunkten är att två av Sveriges ledande psykiatriker under denna tid, Bror Gadelius och Viktor Wigert, medverkade i skapandet av en del av detta kompilat på det tidigare mentalsjukhuset Konradsberg. Genom en undersökning av sjukhusets direktionsprotokoll och årsberättelser visar författaren att det kan ha presenterats i utbildande syfte. Detta material producerades då filmmediet fortfarande var förhållandevis nytt, i en tid då svensk psykiatri stod inför utmaningar att tydligt urskilja psykiska sjukdomars symtom. Det tillsammans med dess okända ursprung gör det således till ett unikt historiskt källmaterial. Författaren har utifrån ”Useful cinema”-perspektivet analyserat filmmaterialet och jämfört det med två verk av svensk psykiatris tidigare ledande gestalter. Författaren argumenterar för att det filmmaterialet vill framställa är patienternas reaktioner, vilket innebar att associationen mellan en patients reaktion och dennes psykiska symtom tydliggjordes. Därigenom uppnåddes en specificering av mentalsjukdom. Det innebär enligt författaren att ett nytt sätt att utnyttja mediet film etablerades under 1930-talet.

<p>Studien har haft syftet att undersöka upplevelsen av den terapeutiska relationen hos en grupp terapeuter respektive klienter, där kulturella möten har uppstått. Med kulturella möten avses terapeut - klient konstellationer där en av parterna har en annan etnisk tillhörighet än svensk. </p><p>Forskarna har tillämpat en kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamligsmetod. </p><p>En övergripande slutsats för terapeutgruppen är att den terapeutiska relationen inte upplevs kvalitativt särskiljande vid transkulturella dyader än vid andra konstellationer. Terapeuter måste dock äga metakulturkompetens och vara trygga i sin profession för att en bra relation ska kunna uppstå. </p><p>En övergripande slutsats för klientgruppen är åsikten att terapeutens kompetens och personliga egenskaper spelar större roll i upplevelsen av relationen än deras etniska tillhörighet. </p><p>Resultatet utmynnar i en teoretisk modell användbar vid förståelsen av aspekter som kan ha betydelse för upplevelsen av den terapeutiska relationen vid kulturella möten.</p>

<p>I psykiatrireformens spår har ett större antal patienter med psykiatriska sjukdomar blivit mer beroende av sina anhöriga. Det ledde till att anhöriga får ta ett stort ansvar som leder till en merbelastning ”Burden of care”. Merbelastningen påverkade det känslomässiga klimatet i familjen ”Expressed emotion”. Psykosenheten i Norrköping erbjöd familjer psykopedagogisk intervention för att sänka ”Expressed emotion”, underlätta bördan samt ge familjen nya kun­skaper. Syftet med uppsatsen var att undersöka om deltagandet i utbildningsprogram för pati­enter och anhöriga har gett deltagarna nya kunskaper om psykossjukdomar samt på vilket sätt de nya kunskaperna förändrat relationen mellan patient och anhörig. Uppsatsens design var en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats som kombinerades med metodtriangulering. Enkäter från tidigare ut­bildningstillfällen på Psykosenheten användes som en del i uppsatsen. Via ett slumpmässigt ur­val intervjuades sedan åtta av deltagarna. Analysen av intervjuerna bearbetades med metoden innehållsanalys. Resultatet visade att anhöriga upplever att den ökade kunskapen som de er­hållit från patientutbildningen lett till att relationen med den som är drabbad av psykos­sjukdom förbättrats genom ökad förståelse och trygghet. Psykiatrins roll är att aktivt efter­fråga anhörigas delaktighet och bjuda in till samarbete. Trots den empiriska kunskap som finns om fördelarna av psykopedagogisk intervention är det fortfarande en stor utmaning att förändra attityden till att komplettera den traditionella behandlingen med psykopedagogisk intervention.</p> / <p>As a result of the psychiatric reform a great number of patients with psychiatric diseases have become more dependent on their relatives. This has led to the fact that relatives have to take great responsibility which has caused an additional burden “Burden of care”. This increased burden also influenced the emotional climate within the family “Expressed emotion”. The Psychosis Unit in Norrköping offered the families psycho pedagogic intervention to lower the “Expressed emotion”, to lighten the burden and to give them new knowledge. The purpose of the paper was to examine if the participation in the training program for patients and relatives has given the participants new knowledge about psychosis illnesses and also to see in which way the new knowledge has changed the relation between patient and relative. The reports design was a combination of quantitative and qualitative approach was combined with method of triangulation. Surveys from previous training sessions within the Psychosis Unit have been used as part of the study. Via a random selection eight persons out of the participants were then interviewed. The analysis of the interviews was worked up with the method of analysis of content. The result showed that relatives experience that the increased knowledge gained from the training for the patients has led to the fact that the relation between the person stricken by a psychosis illness has ameliorated through increased understanding and security. The role of the psychiatry is to actively ask for the participation of the relatives and invite to cooperation. Despite the existing empiric knowledge about the advantages of psycho pedagogic intervention it is still a great challenge to change the attitude to complete the traditional treatment with psycho pedagogic intervention.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att utföra tvångsåtgärder inom psykiatrisk slutenvård. Studien hade en deskriptiv design. Ett bekvämlighetsurval tillämpades som urvalsmetod och sex sjuksköterskor från en psykiatrisk slutenvårdsavdelning i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via ostrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde positiva känslor i samband med utförandet av tvångsåtgärder. De upplevde att det var tur att tvångsåtgärderna finns som en möjlighet för patientens bästa. Ibland kunde tvångsåtgärder leda till att relationer skapades till patienten, då sjuksköterskan och patienten tillsammans upplevt en jobbig situation. Sjuksköterskorna upplevde att tvång var lättare att utföra när de kände patienten och i vissa tydliga situationer. Sjuksköterskorna upplevde även negativa känslor i samband med utförandet av tvångsåtgärder, att det inte var något de kände någon glädje över att utföra. Tvångsåtgärder uttrycktes i känslor av hämnd, dåligt samvete, rädsla och att det är jobbigt. De uttryckte att tvångsåtgärderna innebar en kränkning av patienten, och att det ibland kan kännas som att de begår övergrepp mot patienten. Sjuksköterskorna berättade även om situationer då tvång kändes svårare att utföra och att situationer där tvång utfördes kunde framkalla känslor av kluvenhet hos sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna berättade även om hur hot om tvång ibland används mot patienten. Slutsatsen med föreliggande studie är att den psykiatriska vården är och förblir ett etiskt dilemma, då sjuksköterskorna kan ställas inför handlingar som kan skapa konflikt med hennes professionella, rättsliga, etiska och personliga ansvar för att hjälpa dessa patienter.</p> / <p>The aim of this study was to describe nurses' experiences of carrying out coercive measures in psychiatric inpatient care. The study had a descriptive design. A convenience sample was applied as sampling method, and six nurses from a psychiatric inpatient ward in central Sweden participated in the study. Data were collected through unstructured interviews and analyzed according to qualitative content analysis. The results revealed that nurses experienced positive feelings associated with using of coercive measures. They felt that it was good that the coercive measures were available as an option for the patient's best interests. Sometimes coercion led to development of therapeutic relationships between the nurse and the patient, because of the fact that they experienced a difficult situation together. The nurses felt that compulsion was easier to perform when they knew the patient and also in some obvious situations. The nurses also experienced negative feelings associated with the use of coercive measures, as it was not something that they felt any joy to perform. Coercive measures were expressed in feelings of revenge, remorse, fear, and that it was a burdensome issue. They expressed that coercive measures was a violation of the patient, and that it could sometimes feel like they were assaulting the patient. The nurses also told about situations where coercion felt more difficult to perform and situations where coercion was carried out could cause mixed feelings among the nurses. The nurses also told about how they sometimes used threat of coercion against patients. The conclusion of this study is that mental health care remains an ethical dilemma, since nurses may face options which may create conflict with her professional, legal, ethical and personal responsibility to help these patients.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p><strong>Bakgrund</strong>: Patienters upplevelser av att vårdas inom slutenvården med stöd av Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Människor med en allvarlig psykisk störning eller ett oundvikligt behov av vård får med stöd av lagen tvångsvårdas. Patienterna fråntas självbestämmandet och blir tvungna att delta i vård och behandling mot sin vilja. När självbestämmandet fråntas patienterna övertar vårdpersonalen ansvaret vilket kan leda till ett lidande för patienterna (1991:1128).</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk slutenvård. </p><p><strong>Metod</strong>: Systematisk litteraturstudie, sex artiklar användes för uppnått resultat.</p><p><strong>Resultat: </strong>Både positiva och negativa upplevelser av tvångsvård påvisades. Patienterna beskrev ett möte med vården kantat av upplevelser kring människovärde, delaktighet i sin egen vård, kommunikation, relationer, synen på våld, hot och straff samt upplevt lidande.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Om patienterna bemöttes med respekt, människovärde samt fick tillräcklig information kring vård och behandling blev upplevelserna av tvångsvården mer positiv. Brist på delaktighet i fråga om vård och behandling och kommunikationsbrister var ett problem då patienterna hade lite sjukdomsinskt samt inte hade förståelse för behovet av tvångsvård.</p><p>Vidare forskning med kvalitativa intervjuer om patienters upplevelser av tvångsvård föreslås för att ge utökad förståelse och kunskap.</p>

<p>Forensic psyhiatric care protects the society by giving patients care to diminish risks of serious crimes. In their work the nurses use different care methods to help and support the patient in managing his or her life situation. To clarify how a group of nurses describe the nursing process in forensic psychiatric care. A qualitative study based on interviews. Six nurses were interviewed about their work in four different forensic psychiatric care units. The nursing process in is divided into four categories: evaluation, planning, implementation and assessment. The results are based on the way the interviewed nurses described the essential roles of nurse-patient relationship and structured routines in nursing process. The study also shows some specific difficulties in nursing work, for example the mental dysfunctions of patients, the level of competence among staff and the patients need for social interaction and existence beyond their specific needs.</p>

<p>Enligt Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att bli bemött med respekt för sitt självbestämmande och sin integritet. Många patienter blir dåligt bemötta i vården, de känner sig kränkta, utelämnade och maktlösa. Psykiatrisk tvångsvård kan innebära en konflikt mellan att bedriva god vård och utöva tvång. Det är därför av största vikt att undersöka hur tvångsvårdade patienter upplever att de blivit bemötta och vad bra bemötande är vid psykiatrisk tvångsvård. Syftet med denna studie är att undersöka hur patienter upplever att de blivit bemötta vid psykiatrisk tvångsvård. Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys som metod. Manifest och latent ansats användes. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga artiklar och en avhandling. Resultatet i studien presenteras i två huvudteman: Dåligt bemötande vid tvångsvård och bra bemötande vid tvångsvård. Sex underteman framkom: att inte vara delaktig i vården, att bli bemött med makt, att förlora sitt människovärde, att känna sig delaktig i vården, att få god omvårdnad och att känna sig som en människa. Genom att ta reda på patienters upplevelse och behov, kan vården bli individuellt anpassad. Bra bemötande leder till att patienten känner sig respekterad och bekräftad som människa.</p>

<p> </p><p>To enjoy work, and be satisfied in the work you do, is important to most people. Work scientific research shows that dissatisfaction with physical or the psychosocial work environment often gives negative effects on the performed work. The purpose of our study is to chart the experience in work satisfaction and psychosocial work environment amongst nurses within psychiatric care. It is an empiric cross section study. The participants in the study contains nurses who are either employed on a conditional tenure or have a temporary post (>3 months) in policlinics and wards in general adult psychiatric care (n=126). In the study a PAK/AK questionnaire (psychosocial work environment/ work satisfaction-survey) was used. The form includes 49 questions which were analyzed in the Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  The outcome shows that there is a considerable dissatisfaction with salary, advantages, and possibilities for personal development. Nurses who work in policlinics are more satisfied compared to nurses who work in wards. They feel that they have possibilities to decide how the work should be performed, possibilities to learn new things and they feel that they have support from the employer when it comes to education. Almost everyone thinks that it is important to use their capacity and competence in their work. The participants are relatively satisfied with the work climate created by the employer.  The most negative answer as to workload is about the psychological strain, which is to be tired and exhausted after work, and stress. The frequency of psychosomatic pain is low, but the work described as difficult in a mental aspect. The study shows no connection between how work satisfaction can affect the nursing - an important aspect in the nurses work.   <strong></strong></p> / <p>Att trivas på sitt jobb och vara tillfredsställd i det arbete man utför är viktigt för de allra flesta. Den arbetsvetenskapliga forskningen har visat, att missnöje med den fysiska eller psykosociala arbetsmiljön oftast ger negativa effekter för verksamheten. Syftet med studien var att kartlägga upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. Studien är en empirisk tvärsnittsstudie där deltagarna utgörs av hela populationen sjuksköterskor (n =126) som är tillsvidareanställda eller anställda på vikariat (>3 månader) inom öppen och sluten allmän vuxenpsykiatrisk vård inom ett landsting i Sverige. I studien användes frågeformulären PAK/AK (psykosocial arbetsmiljö-/arbetstillfredsställelsekartläggning). Formulären omfattade 49 frågor som bearbetades och analyserades i Statistical Package for Social Sciences (SPSS).  Resultatet visar att det finns ett ansenligt missnöje med lön och andra förmåner, även utvecklingsmöjligheter visar på otillfredsställelse. Sjuksköterskor inom öppenvård uppger att de i signifikant högre grad än kollegorna inom slutenvård har möjlighet att lära sig nya saker i arbetet och att själva bestämma hur arbetet ska utföras. De allra flesta tycker att det är viktigt att få användning för sina anlag och sin kompetens i arbetet. Man är också relativt nöjd med arbetsledningsklimatet. Frekvensen av psykosomatiska besvär är låg, men arbetet beskrivs som mentalt påfrestande. Sjuksköterskor inom öppenvård upplever i högre grad än kollegorna inom slutenvård arbetet som psykiskt tungt. Studien visar dock ingen koppling mellan arbetstillfredsställelse och hur det kan påverka patientens omvårdnad - en viktig aspekt av sjuksköterskans arbete.</p>