<p>Människor har ett grundläggande behov av samhörighet och att ingå i en social kontext. På så sätt skapas ett beroende av andras acceptans för att kunna upprätthålla hälsa och välmående. Social exkludering utgör därför ett hot mot mänskligt välbefinnande. I denna studie undersöks hur exkludering och grad av narcissism påverkar tre typer av individers självreglerande beteende; Aggressivitet, risktagande och prosocialitet. Sextio studenter med hög eller låg grad av narcissism tänkte tillbaka på när de blivit inkluderade eller exkluderade. Resultatet visade att deltagare med en hög grad av narcissism i personligheten agerade mer aggressivt och tenderade att agera mer riskbenäget när de exkluderats. Prosocialitet påverkades inte av exkluderingsmanipulationen, inte heller den situationella självkänslan och humör. Resultatet indikerar att grad av narcissism i personligheten är en viktig faktor för konsekvenser av social exkludering.</p>

<p>It is common in most areas of psychiatric healthcare that nurses come into contact with threatening and aggressive patients. In order to ensure that healthcare units shall be able to meet the needs of patients and at the same time be certain that the work environment is safe for nurses, it is important to precision what threats and violence actually mean. If threatening and violent situations can be identified before they lead to physically or psychologically damaging encounters, this will save the both patients and nurses unnecessary suffering. <em>The Purpose</em>: was to bring to light nurses’ definitions and experiences of threats and violence and at the same time describe how they perceive daily working enviroment within psychiatry. <em>The Method</em>: the work was built on twenty nurses presently working in various psychiatric clinics. We made use of a data collection method that is built upon semi-structured interviews where we there after, in a sytematic and step by step process, classified the data through qualitative content analysis in order to more easily identify and condense pertinent sentence concepts. We created codes which were then placed into three categories. <em>The Results</em>: are split up into categorys: The precision of threats of violence, the experience of threats, and violence in the workplace. These categories are presented by the codes: threat, violence, sexual harassment, direct threats, the effects of threats, violence in combination with compulsory psychiatric care, the consequences of threats and violence, the acceptance of threats and violence, safety measures, the psychiatric nurses’ work enviroment, and the support of the nurses’ colleagues and the care organisation, were made apparent during the interviews.<strong> </strong><em>The<strong> </strong>Discussion</em>: The majority och nurses enjoy their job and feel safe working at psychiatric clinics and wards, despite that incidents of threats and violence do occur.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

It is common in most areas of psychiatric healthcare that nurses come into contact with threatening and aggressive patients. In order to ensure that healthcare units shall be able to meet the needs of patients and at the same time be certain that the work environment is safe for nurses, it is important to precision what threats and violence actually mean. If threatening and violent situations can be identified before they lead to physically or psychologically damaging encounters, this will save the both patients and nurses unnecessary suffering. The Purpose: was to bring to light nurses’ definitions and experiences of threats and violence and at the same time describe how they perceive daily working enviroment within psychiatry. The Method: the work was built on twenty nurses presently working in various psychiatric clinics. We made use of a data collection method that is built upon semi-structured interviews where we there after, in a sytematic and step by step process, classified the data through qualitative content analysis in order to more easily identify and condense pertinent sentence concepts. We created codes which were then placed into three categories. The Results: are split up into categorys: The precision of threats of violence, the experience of threats, and violence in the workplace. These categories are presented by the codes: threat, violence, sexual harassment, direct threats, the effects of threats, violence in combination with compulsory psychiatric care, the consequences of threats and violence, the acceptance of threats and violence, safety measures, the psychiatric nurses’ work enviroment, and the support of the nurses’ colleagues and the care organisation, were made apparent during the interviews. The Discussion: The majority och nurses enjoy their job and feel safe working at psychiatric clinics and wards, despite that incidents of threats and violence do occur.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund Den psykiatriska vården har genomgått några stora förändringar under det senaste århundrandet bland annat gällande de psykiskt sjuka och deras behandling. Riksförbundet för social och mental hälsa grundades och förändringar inom psykiatrin påbörjades och inriktningen kom att styras mot införandet av mer frivillig vård istället för tvångsvård. De tidigare statliga sinnessjukhusen ersattes av mentalsjukhus och senare av psykiatriska sjukhus. Psykiatrireformen hade som syfte att få ut flera personer med psykiska funktionshinder i samhället. Det blir vanligare att människor någon gång i livet drabbas av psykisk ohälsa. En sjuksköterska ska i sitt agerande och sitt förhållningsätt gentemot patienten arbeta utifrån en etiskt grundsyn. Relationstrygghet beskrivs som betydelsen av att patienten bli positivt bemött och kan känna sig betrodd och respekterad. För att skapa och stödja denna trygghet måste sjuksköterskan vara trovärdig och kunna visa empati. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan inger patienten trygghet på en psykiatrisk vårdavdelning. Metod För att i enlighet med syftet kunna svara på frågeställningarna genomfördes en litteraturstudie i avsikt att studera ett avgränsat område. De inklusionskriterier som användes för att artiklarna skulle anses vara relevanta var att de skulle handla om trygghet, tillit, relation och om psykiatrisk vård. För sökning av artiklar användes databaserna PubMed och Cinahl. Femton artiklar har inkluderats i studien. Dessa har kvalitetsvärderats, klassificerats och beskrivits i en matris. Resultat När patienterna fick vara delaktiga i sin omvårdnad och behandling skapades en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient vilket hos patienten ledde till en ökad medvetenhet och en känsla av själbestämmande. Mötet mellan sjuksköterska och patient ledde under dessa förutsättningar till en upplevelse av trygghet. Det mest värdefulla, enligt sjuksköterskorna, var att skapa en tillitsfull relation med patienten och att förvissa sig om att patienten kände förtroende för den mottagna vården. Sjuksköterskor, som var framgångsrika i att skapa trygga relationer, försökte att identifiera och uppskatta patientens resurser. Detta sätt att arbeta understöddes av en rad kvalitéer som forskarna ville sammanfatta med begreppet empati. Att patienterna ibland upplevde sjuksköterskor som otillgängliga och ovilliga att hjälpa kunde leda till ett motstånd att söka sig till sjuksköterskorna när de kände sig otrygga. Slutsats I resultatet framgår att sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa förutsättningar för en trygg relation med patienten vilket förutsätter egenskaper som leder till att patienten känner sig förstådd, respekterad och sedd som en människa och ej som sin sjukdom. Patientens delaktighet i sin omvårdnad leder till en bättre förståelse mellan sjuksköterska och patient och till en tryggare relation dem emellan.