Background: Schizophrenia is a serious disease with potential to implicate consequences on both the family and the sick. Nurses have a fundamental responsibility to relieve suffering, and also to offer support to both the individual and the family. Aim: To illuminate experiences of being a family member to a person with schizophrenia. Method: A systematic literature review was chosen. Nine articles were included. After having analyzed the results six categories were found. Result: The family members experienced the disease as fluctuating and stressful. Some felt ashamed for their sick family member and withdrew from the rest of the society. It was also common to grieve over the sick family member as they felt they had lost the person he/she ones was. Most studies showed that family members were disappointed with the psychiatric care. They felt excluded from the caring process and lack of information. Hopefully the result of this study leads to that nurses can offer increased support and understanding to the family. Conclusions: Disease and illness may affect on the whole life situation. To support a family in a crisis it is necessary to understand the person’s lifeworld and to be able to change their beliefs.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens. Uppfattningarna var: att det finns skillnad mellan specialistsjuksköterskans kompetens och den grundutbildade sjuksköterskans kompetens men att kompetensen ibland var svårmätbar, att specialistsjuksköterskan uppfattades ha mer djup kompetens, att specialistsjuksköterskan har mer specifika arbetsuppgifter samt att specialistsjuksköterskans kompetens uppfattades bidra med utveckling, kvalitetsförbättring och ledarskap. Resultatet visade att delar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatrisk vård tycks vara svårmätbar. Däremot uppfattades specialistsjuksköterskans kompetens kring ledarskap och kvalitetsutveckling som mer mätbar.

No description available.

Bakgrund: Suicid är ett stort problem i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Varje år dör ca 1500 människor i Sverige till följd av suicid. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det gäller omvårdnaden av suicidnära patienter. Trots detta finns det få studier som belyser mötet med suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vad som är viktigt i mötet med suicidnära patienter. Metod: För att beskriva vad som är viktigt i sjuksköterskans möte med suicidnära patienter valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem sjuksköterskor inom psykiatrin intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen: Viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter och Faktorer som försvårar mötet med suicidnära patienter. Ur resultatet framkom flera viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskans bemötande visade sig ha en stor betydelse för den suicidnära patientens omvårdnad. Slutsats: I studien framkom det tydligt att hopp, lyhördhet, närvaro, bekräftelse och tydlighet är viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskan kan genom ett bemötande som präglas av dessa faktorer skapa en relation där patientens hälsa och välbefinnande kan främjas.

Människor har ett grundläggande behov av samhörighet och att ingå i en social kontext. På så sätt skapas ett beroende av andras acceptans för att kunna upprätthålla hälsa och välmående. Social exkludering utgör därför ett hot mot mänskligt välbefinnande. I denna studie undersöks hur exkludering och grad av narcissism påverkar tre typer av individers självreglerande beteende; Aggressivitet, risktagande och prosocialitet. Sextio studenter med hög eller låg grad av narcissism tänkte tillbaka på när de blivit inkluderade eller exkluderade. Resultatet visade att deltagare med en hög grad av narcissism i personligheten agerade mer aggressivt och tenderade att agera mer riskbenäget när de exkluderats. Prosocialitet påverkades inte av exkluderingsmanipulationen, inte heller den situationella självkänslan och humör. Resultatet indikerar att grad av narcissism i personligheten är en viktig faktor för konsekvenser av social exkludering.

Studien riktar sig mot upplevelser av hälsa och vårdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade på 6 intervju med människor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter på kloster kan beskrivas med hjälp av ordpar som förenar motsägelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ Samtalskvalité; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; Bekräftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berättelsen. Även Närvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjälp av tradition – vårdvetenskapliga teorier och studier – konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vårdinrättning och människor som vistas där skiljer sig inte markant från vetenskapens bild av psykiatriska patienter. På en högre abstraktions nivå framkommer det även strukturella likheter av kloster som fenomen ursprungligen placerad mellan himlen och jord och en psykiskt lidande människa som finner sig låst i motsägelsefull förbindelse mellan den gemensamma verkligheten som bekräftas av andra och den personliga verkligheten som är i högsta grad verklig för henne själv men förkastas och sjukförklaras av andra. Studiens slutsats betonar att bekräftelse av psykiskt lidande människors avvikande verklighetsuppfattning har en vårdande verkan och därför förtjänar mer plats i den moderna vården samt i vårdvetenskapligt forskning.

<p>Bakgrund: Suicid är ett stort problem i Sverige då det är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år. Varje år dör ca 1500 människor i Sverige till följd av suicid. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det gäller omvårdnaden av suicidnära patienter. Trots detta finns det få studier som belyser mötet med suicidnära patienter ur sjuksköterskans perspektiv.<em> </em>Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vad som är viktigt i mötet med suicidnära patienter.<em> </em>Metod: För att beskriva vad som är viktigt i sjuksköterskans möte med suicidnära patienter valdes en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem sjuksköterskor inom psykiatrin intervjuades. De transkriberade intervjuerna analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys.<em> </em>Resultat: Två huvudkategorier framkom ur analysen: Viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter och Faktorer som försvårar mötet med suicidnära patienter. Ur resultatet framkom flera viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskans bemötande visade sig ha en stor betydelse för den suicidnära patientens omvårdnad.<em> </em>Slutsats: I studien framkom det tydligt att hopp, lyhördhet, närvaro, bekräftelse och tydlighet är viktiga faktorer i mötet med suicidnära patienter. Sjuksköterskan kan genom ett bemötande som präglas av dessa faktorer skapa en relation där patientens hälsa och välbefinnande kan främjas.</p>

No description available.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka uppfattningar sjuksköterskor har kring stigmatisering av patienter med psykisk ohälsa, hur de bemöter patienter ur denna patientgrupp, samt hur sjuksköterskor kan arbeta för att motverka stigmatisering. Metod: Undersökande design med kvalitativ innehållsanalys av fokusgruppsintervjuer. Nio deltagare intervjuades fördelade på två fokusgrupper. Resultat: Resultaten visade att negativa attityder mot psykisk ohälsa förekom inom vården och att detta bidrar till stigmatisering. Patienter med psykisk ohälsa bidrar till stigmatiseringen själva genom att leva upp till den bild stigmat kräver. Kunskap, hur man bemöter patienter med psykisk ohälsa, samt nya strategier för att integrera psykiatrisk och somatisk vård var åtgärder som respondenterna såg som viktiga för att motverka stigmatisering. Slutsats: Negativa attityder finns inom vården vilket skapar lidande för patienten med psykisk ohälsa och bryter mot de riktlinjer och den vårdvetenskapliga grund som sjuksköterskan ska arbeta utifrån. Bemötande och kunskap om psykiatrisk omvårdnad är viktiga steg för att förstå hur sjuksköterskor kan motverka stigmatisering. Problematiken kring detta ämne behöver uppmärksammas och vidare forskning behövs som hjälp att belysa och motverka stigmatiseringen.