I försäkringskassans rapport (2016) presenterades sjukfrånvarons fortsatta ökning i Sverige. Enligt försäkringskassan låg år 2015 sjukfrånvaron bland arbetade individer på 2,8 %. Kvinnor var sjukskrivna i större utsträckning än män medan äldre arbetstagare upp till 60 år tenderade att sjukskriva sig mer än yngre individer. Samtidigt motsvarade personer i ledningsarbete endast 3,1 % av det totala antalet pågående sjukfall hos försäkringskassan vid den tidpunkten, detta var endast en tredjedel av genomsnittet för alla yrkeskategorier. Denna studie har till syfte att öka förståelsen för sjuktalen genom att undersöka skillnader i psykisk ohälsa mellan personer i chefsposition och underställda. Med personer i chefsposition menas i denna studie personer som har en eller flera underställda.   Studien baseras på data från levnadsnivåundersökningen (2010) och analyseras genom linjära regressionsanalyser. Resultatet visar att det finns en skillnad i psykisk ohälsa mellan chefer och underställda, denna skillnad finns dock endast bland äldre individer över 40 år. Det finns inte heller några skillnader mellan könen. Trots att det finns en skillnad mellan chefer och underställda bland individer över 40 år, är det inte sannolikt att det är den primära orsaken till skillnaderna i sjuktalen. Istället verkar ålder vara en större faktor som kan påverka psykisk ohälsa.

Bakgrund: Den psykiska hälsan hos sjuksköterskor kan påverka den givna vårdkvaliteten gentemot patienter. Oregelbundna arbetstider, dålig arbetsmiljö och stress är några av de faktorer som kan ge en försämrad psykisk hälsa. Syfte: Syftet med detta arbete är att studera om det finns ett samband mellan skattningen av psykisk hälsa och skattning av given vårdkvalitet hos sjuksköterskor vid ett sjukhus i Mellansverige. Jämförelse görs även utifrån variablerna kön, ålder och aktiva år i sjuksköterskeprofessionen och om det finns ett samband mellan ovan variabler. Metod: Data samlades in via en enkät med två skalor; GHQ-12 som avser att upptäcka psykisk ohälsa och påvisa tecken på depression, samt ett självskattningsformulär som behandlar kvaliteten av given vård. Resultat: Det kunde inte påvisas något signifikant samband mellan skattad psykisk hälsa och skattad given vårdkvalitet. Det fanns ett statistiskt signifikant samband mellan skattad psykisk hälsa och inkludering av patienten och anhöriga i utformning och genomförandet av vården. Studien visar att kvinnliga sjuksköterskor skattar sin psykiska hälsa sämre jämfört med manliga sjuksköterskor. Slutsats: Det fanns i denna studie inget signifikant samband mellan skattad psykisk hälsa och skattad given vårdkvalitet. Vid analys av delskalor inom variabeln vårdkvalitet fann vi att sjuksköterskor som skattar en lägre psykisk hälsa även skattar att de är sämre på att inkludera patienten och/eller anhöriga i utförandet och utformningen av vården / Background: The psychological health in nurse practitioners can affect the quality of the care given to patients. Irregular work hours, bad working environment and stress are some of the factors that can result in a decline in psychological health. Objectives: The purpose of this study is to compare the self-perceived psychological health in nurse practitioners at Academic Hospital in Uppsala with their own perception of quality of given care. Comparisons will also be done regarding gender, age and active years in the nursing profession. Methods: Data was collected via a survey with two scales; GHQ-12 which is used to distinct psychological disorders and signs of depression, along with a self-assessment form regarding quality of given care. Results: There was no significant correlation between self-perceived psychological health and self-perceived quality of given care. There is a statistical significant connection between psychological health and inclusion of the patient and relatives regarding planning and giving care. This study shows that female nurses grade their psychological health as lower compared to male nurses. Conclusions: This study showed no significant correlation between self-perceived psychological health and self-perceived quality of given care. The result shows that nurses that have a lower self-perceived psychological health grade themselves lower regarding the inclusion of the patient and/or their relatives in the planning and implementation of the care

Stress kan påverka den fysiska och psykiska hälsan när en obalans mellan de krav som ställs och förmågan att hantera dessa sker. Arbetsrelaterad stress är en konsekvens av hög arbetsbelastning i förhållande till individens förmåga. Tandhygienister behandlar många patienter per dag och det ställs höga krav på ekonomiska intäkter. Samtidigt ska hög kvalitativ vård ges till patienter. Därför var syftet med denna litteraturstudie att undersöka om tandhygienister upplevde stress i sitt arbete och hur stress påverkade deras fysiska och psykiska hälsa.   Utifrån sex sökningar i databasen PubMed hittades åtta vetenskapliga artiklar, som ligger till grund för denna litteraturstudie. Metoderna som användes i de inkluderade studierna var: enkätstudier, intervjustudier och fysisk undersökning.   Samtliga artiklar visade att stress påverkade den fysiska och psykiska hälsan negativt. Stress påverkade den fysiska hälsan genom bland annat muskuloskelettala besvär i nacke, axlar, rygg och handleder.  Faktorer som påverkade den fysiska hälsan var, operationsstolar, arbetslivserfarenhet samt antalet patienter som behandlades per dag.   Den psykiska hälsan påverkades genom bristande kontroll över tidbok, social isolering, och dålig återkoppling från chefer. Arbetsrelaterad stress och muskuloskelettala besvär var två anledningar till varför tandhygienister sjukanmälde sig.   Slutsatsen med studien är att arbetsrelaterad stress har en negativ påverkan på tandhygienisternas fysiska och psykiska hälsa. Stress leder till muskuloskelettala besvär i bland annat nacke, axlar, rygg och handleder, samt otrivsel på arbetet och sjukanmälningar.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett folkhälsoproblem i Sverige och har ökat kraftigt de senaste decennierna. Fetmakirurgi i allmänhet och gastric bypass (GBP) i synnerhet är effektiva sätt att gå ner i vikt när traditionella metoder inte hjälper. Det är väl känt att den fysiska dimensionen av livskvaliteten förbättras efter operationen men den psykiska dimensionen är mer oklar. Syfte: Att undersöka hur den psykiska hälsan påverkas hos vuxna personer som genomgått GBP. Metod: En litteraturöversikt gjordes efter sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ design valdes ut. Resultat: Hälften av artiklarna visade på minskad depression och ångest efter operationen. Samtliga artiklar som undersökte självmord och självskadebeteende hittade en ökning postoperativt. Två av sju artiklar visade på förbättringar i Mental Component Summary (MCS) enligt frågeformuläret SF-36 efter operationen. För mental hälsa visade fem artiklar statistiskt signifikanta förbättringar efter operationen. Alla kvalitativa artiklar visade på en stor förändring i det dagliga livet efter operationen. Förändringen kunde uttrycka sig både positivt och negativt. Till exempel kunde de positiva upplevelserna vara en känsla av ett nytt liv. De negativa upplevelserna som kunde förekomma var överskottshud, dumping-syndrom samt diskrepans i kroppsuppfattningen. Slutsats: Sammanfattningsvis har detta arbete kommit fram till att det saknas ett entydigt svar på hur den psykiska hälsan påverkas av GBP. / Background: Obesity is a public health issue that has been increasing in Sweden the last few decades. Bariatric surgery and gastric bypass (GBP) in particular are effective in achieving weight loss and is growing in numbers. It is well known that gastric bypass has a positive influence on the physical domain of the quality of life. However, the effect that gastric bypass has on the mental health remains uncertain. Aim: To investigate how the mental health is affected in adults that undergo GBP. Method: A literature review was made after searches in databases PubMed and CINAHL. 14 articles with qualitative and quantitative design were chosen. Results: Half of the articles showed a decrease in depression and anxiety after surgery. All of the articles investigating suicide and self-harm found a postoperative increase. Two out of seven articles showed improvement in the Mental Component Summary (MCS) according to the questionnaire SF-36 after surgery. As for mental health, five out of six articles showed a significant improvement after surgery. All of the qualitative data proved great differences in daily life. These changes were both positive and negative, where the positive changes were a feeling of a new life. The negative changes were excess skin folds, dumping syndrome and a discrepancy in body image.  Conclusions: In conclusion, this essay states that there is no substantial evidence on how mental health is affected by GBP.

Idag ser vi fler familjekonstellationer än någonsin till följd av en växande skilsmässostatistik och nya synsätt på äktenskap och skilsmässa. Synen på skilsmässa som ett misslyckande lever till viss del kvar även om de normativa och mer traditionella synsätten till stor del har försvunnit i majoritetssamhället allteftersom fler väljer att skiljas. Mycket av tidigare forskning tittar på faktorer i äktenskapet som kan föranleda en skilsmässa. I föreliggande studie har fokuset istället lagts vid uppväxtfaktorer såsom de ekonomiska förhållandena, föräldras utbildning samt uppväxtfamiljens struktur. För att kunna bidra till detta avgränsade forskningsområde undersöks även personlighetsdraget neuroticism utifrån individers grader av neurotiska egenskaper. Vidare används livskursperspektivet för att belysa familjens betydelse för barnets utveckling i sin framtida äktenskapsbana. Huvudintresset är det väletablerade sambandet mellan föräldrars skilsmässa och den egna skilsmässan. Med hjälp av logistisk regression på gifta och frånskilda individer kunde det bekräftas att ett sådant samband föreligger, däremot kunde modellerna i mycket liten utsträckning förklara de bakomliggande mekanismerna till sambandet. Studien visar att individer med låg utbildning löper betydligt större sannolikhet för egen skilsmässa än individer med högre utbildning. Individer med högre grad av neurotiska egenskaper är mer skilsmässobenägna. Intressant nog visade studien att individer födda 1956-1965 var mer skilsmässobenägna än individer födda 1966-1975 eller 1976-1985. Detta kunde inte förklaras tillfredsställande och ligger öppet för framtida forskning att studera närmare.

Mobbning är ett stort globalt problem som har förekommit länge bland ungdomar. Syftet med denna föreliggande studie är att undersöka hur psykisk hälsa, tobak, alkohol och droganvändning samt föräldrabarnkommunikation relaterar till mobbning. Studien avser att kontrollera bakgrundsvariabler såsom kön, etnicitet och trivsel i området man bor i. Följande frågeställningar formulerades: (a) Finns det något samband mellan psykisk hälsa, tobak, alkohol och droganvändning, föräldrabarnkommunikation och mobbning? (b) Hur relaterar psykisk hälsa, tobak, alkohol och droganvändning, föräldrabarnkommunikation till mobbning samtidigt som kön, etnicitet och trivsel i området man bor i kontrolleras? För att studera detta område har vi använt oss av kvantitativ ansats med material från LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) studie 2015. I studien ingick det 1324 elever från två små och två medelstora städer i Jönköpings och Västra Götalands län i Sverige. Resultatet indikerar att det finns ett statistiskt signifikant samband mellan mobbning, psykisk hälsa, tobak alkohol och droganvändning, samt föräldrabarnkommunikation. Det mest intressanta resultatet i studien visar att det finns en signifikant skillnad mellan pojkar och flickors mobbningsbeteende och vad som predicerar det. Pojkar är mer involverade i mobbning än flickor och deras mobbningsbeteende prediceras av tobak, alkohol, och droganvändning och föräldrabarnkommunikation samt upplevd trivsel i bostadsområdet medan flickors mobbning relaterar till psykisk hälsa, föräldrabarnkommunikation, etnicitet och upplevd trivsel i området. / Bullying is a major global problem that is prevalent among young people. The aim of the present study is to investigate mental health and tobacco, alcohol and drug use and child disclosure related to bullying. The study intended to verify background variables such as gender, ethnicity and enjoyment of the area one lives in. The following questions were formulated: (a) Is there any connection between mental health, tobacco, alcohol and drug use, child disclosure and bullying? (b) How does bullying relate to mental health, tobacco, alcohol and drug use and child disclosure while controlling for gender, ethnicity and enjoyment of the area? To study this area, we used a quantitative approach with material from the LoRDIA (Longitudinal Research on Development In Adolescence) study in 2015. The study included 1324 students from two small and two medium-sized cities in Jönköping’s and Västra Götaland’s county in southern Sweden. The result indicate that there is a statistically significant relationship between bullying, mental health, tobacco, alcohol and drug use, as well as child disclosure. The most interesting result of the study shows that there is a significant difference between boys and girls bullying behavior: Boys are more involved in bullying than girls, and their bullying behavior is predicted by tobacco, alcohol, and drug use and child disclosure and perceived enjoyment of the area they live in, while girls bullying related to mental health, child disclosure, ethnicity and enjoyment of the area they live in.

Andelen äldre med psykisk ohälsa ökar i samhället, men de äldre vårdas oftast i sammanhang där personalen inte har utbildning i psykisk ohälsa. ”Första hjälpen psykisk hälsa äldre” är ett utbildningsprogram utformat av Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa vid karolinska institutet. Ursprungligen kommer konceptet från Australien. Syftet med denna intervjustudie är att belysa hur personalen från ett boende, samt biståndshandläggare och värdegrundsledare i Uppsala kommun, vilka i sitt yrkesutövande möter äldre, upplever att de har kunnat använda kunskaperna från utbildningen ”Första hjälpen psykisk hälsa äldre” i mötet med brukare och anhöriga. Studien bygger på nio semistrukturerade intervjuer med personal. Resultatet från intervjuerna visade på att informanterna har haft nytta av kunskaperna. Informanterna lyfte informationen om den höga suicidrisken bland gruppen äldre, och att våga ställa frågan om brukaren hade tankar på att ta sitt liv, som viktiga kunskaper från utbildningen. Även kunskapen om vart de skall hänvisa de som uppvisar psykisk ohälsa, var värdefull. Dock blev det ett dilemma när informanterna skulle hänvisa till annan vårdinstans, då de visste att det var långa köer dit. Anhöriga kunde också må dåligt vilket blev svårt för informanterna, då det inte ingick i deras uppdrag att hjälpa den gruppen. Hinder för att kunna använda kunskaperna på arbetsplatsen var brist på tid, personaltäthet, bristande kontinuitet bland personalen och att den äldre inte fått biståndsbeslut som innehöll insatser till stöd för personens psykiska mående. Det fanns emellertid ett stort behov av kunskap kring äldres psykiska hälsa i organisationen. / The proportion of older people suffering of mental ill-health is increasing in society. Older people are typically cared for  in health-facilities by professionals who often lack knowledge in mental health care. ”Mental health first aid” is a course, developed by The Nation Centre for suicide research and prevention of mental–ill-health (NASP) at Karolinska Institutet Stockholm, based on a  concept from Australia. The purpose of this study is to illustrate how staff in housing, assistance officers  and developers working in elderly care in Uppsala municipality, experience that they have been able to use the knowledge from the course “Mental health first aid elderly” in meetings with users and relatives. This study is based on nine semi-structured interviews with staff. The results showed that the informants found knowledge gained from the course to be useful. The informants emphasized the high suicide risk among older people and to dare to ask whether the older people had thoughts of committing suicide as important knowledge gained from the course. Also knowledge of where to refer persons who present mental ill-health was valuable. However, it became a dilemma when the staff needed to refer the older people to health care facilities, with long waiting times. Relatives could also suffer from mental ill-health, which was difficult for the staff, as assisting relatives was not part of their field of responsibility. Obstacles which limited the workplace from implementing new knowledge were lack of time, lack of staff, lack of continuity within staffing teams and that the older people had not been granted support for their mental wellbeing. However, there was a need for increased knowledge in the organization about older people’s mental health.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem där vårdbehov och stöd ökat och kan stå för en betydande sjukdomsbörda år 2030. Det krävs mycket arbete för att förbättra hälsan för barn och att investera i barnen är en av de viktigaste sakerna ett samhälle kan göra för att bygga en bättre framtid. Barnhälsovården är till för att möta familjen och barnets behov för att främja hälsa utifrån barnets hela livssituation och i tidigt skede sätta in adekvata åtgärder när ett barn inte mår bra. Psykisk ohälsa för små barn innebär att de har svårigheter som kan hindra dem i deras utveckling.  Motiv: En sjuksköterska på barnhälsovården har en viktig roll för att upptäcka psykisk ohälsa hos barn. Genom att främja barns hälsa och utveckling kan främst beteendeavvikelser uppmärksammas men även avvikelser i olika utvecklingsfaser. Studien kan skapa en förståelse och därmed eventuellt förbättra kvaliteten i vårdmöten med barn och dess familjer. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur sjuksköterskor i barnhälsovården upptäcker och agerar vid upptäckt av psykisk ohälsa bland barn 0–5 år. Metod: Semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor i barnhälsovården användes för att få innehållsrika data som svarade mot syftet. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultat i studien presenterades i tre kategorier: “Psykisk ohälsa upptäcks genom erfarenhet, tid och genom utvecklingsbedömningar”, “Barns mående påverkas av miljön som de befinner sig i” och “Handläggning av psykisk ohälsa innebär samarbete”. Konklusion: Studien har resulterat till ökad kunskap om barnhälsovårdssjuksköterskans samarbete med familjen och olika instanser för att upptäcka och sätta in åtgärder i tidigt skede för barn 0–5 år med psykisk ohälsa. Att se varje familj genom ett familjefokuserat förhållningssätt och med sjuksköterskans erfarenhet finns det goda förutsättningar att hjälpa barnen. / Background: Mental illness is a growing public health problem where care needs and support have increased and may account for a disease burden in 2030. It takes a lot of work to improve the health of children and investing in children is one of the most important things in a society that can do to build a better future. Child health service is there to meet the family and the child's needs to promote health based on the child's entire life situation and at an early stage to put in place adequate measures when a child is not feeling well. Mental illness for young children offers that they have difficulties that can hinder them in their development. Motive:  A nurse in child health services has an important role to discover mental illness in children. By promoting children's health and development, behavioral deviations can primarily be noticed, but also deviations in different developmental phases. The study can create an understanding and thus possibly improve the quality of care meetings with children and their families. Aim: The aim of the study is to describe how nurses in Child health services discover and act upon detection of mental illness among children 0–5 years. Methods:  Semi-structured interviews were conducted with nurses at the Child health services. Qualitative content analysis was used to obtain content-rich data that matched the purpose.  Result: Results of the study were presented in three categories: "Mental illness is discovered through experience, time and through developmental assessments", "The child's mood is affected by the environment in which it finds itself" and "Managing of mental illness means cooperation". Conclusion: The study has resulted in increased knowledge about nurses at the child health services collaboration with the family and various agencies to detect and implement measures at an early stage for children 0–5 years with mental illness. Seeing each family through a family-focused approach and with the nurses in child health services experience can provide good opportunities to help the children.

My study investigated how young adult women give meaning to the concept of anxiety. In interviews, the respondents talked about their diverse experiences of the concept of anxiety, after which I made a narrative analysis of their stories. In the previous research chapter, i developed studies that examined the relationship between young women's identity and what was normal or deviating in relation to their experience of the concept of anxiety. I have looked at how the concept of anxiety was produced through modern history from a Swedish and international perspective. As theoretical explanatory models for my study, I have looked at theories of female identity creation based on mental ill-health and theories about the woman as a social construction. My data collection has been through semi-structured interviews about eight respondents. The collected empirical evidence showed that the concept of anxiety has a meaning that is not always clear to the world.

Syfte och Frågeställningar Syftet med undersökningen var att mäta sambandet mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande inom ett begränsat urval av gymnasieelever. Undersökningen syftade också till att mäta respondenternas psykiska välbefinnande, stillasittande och fysiska aktivitet samt att mäta sambandet mellan respondenternas stillasittande och psykiska välbefinnande. Hur psykiskt välmående, stillasittande och fysiskt aktiva är respondenterna? Finns det ett samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande? Finns det ett samband mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande? Metod Som metod för studien användes en kvantitativ metod med enkäter. Den byggde på färdiga frågor från Socialstyrelsen (2010) och WHO (2010) och gick ut till 86 respondenter i gymnasieålder. 82 godkända enkäter från respondenterna analyserades genom IBM SPSS Analytica för att mäta sambanden. I korrelationsanalysen användes Spearmans RhoRho för att undersöka samband. Undersökningen ägde rum på ett skolområde i Uppsala, Sverige. Resultat Resultatet visade att 42 procent av respondenterna utför mindre fysisk aktivitet än den rekommenderade dosen om 150 minuter i veckan. Resultatet visade också att 51 procent av respondenterna var stillasittande 10 timmar eller mer, varje dag. I välbefinnande-indexet fick 39 procent av respondenterna ett resultat som rekommenderade kontakt med vården. Samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande fick en positiv korrelationskoefficient på 0,443 (p=0,000), vilket tyder på att det finns ett moderat samband. Sambandet mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande visade ingen tydlig korrelation. Slutsats Den studerade populationen rör sig mindre än genomsnittet i Sverige och sitter mer än genomsnittet i Sverige. Det finns ett tydligt moderat samband mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande, men det går inte att förkasta andra påverkansfaktorer. Min slutsats är att det krävs en vidare studie för att säkerställa sambandet mellan variablerna, där fler parametrar mäts och analyseras. Sambandet mellan stillasittande och psykiskt välbefinnande visade ingen tydlig korrelation., men det går inte att avfärda att dikotomiseringen av data påverkade resultatet. / <p>Fristående kurs Idrott III</p>