Bakgrund: Mellan åren 2010 till 2013 tog i genomsnitt tjugoåtta ungdomar varje år sitt liv i Sverige, två tredjedelar av dessa var pojkar. I Sverige är psykisk ohälsa ett av de största folkhälsoproblemen bland barn och ungdomar.  Skolsköterskan är en viktig person för eleverna i deras skolmiljö och kan upptäcka barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva hur skolsköterskan upptäcker och arbetar med psykisk ohälsa hos pojkar på gymnasiet. Metod: Studien genomfördes med semi-strukturerade intervjuer och den insamlade datan analyserades enligt innebördsanalys. Resultat: Fyra innebördsteman framträdde: Att arbeta förebyggande och hälsofrämjande på flera olika sätt, Att skapa en förtroendefull relation till eleven underlättar samverkansarbetet, Att uppmärksamma det sammanhang som eleven befinner sig i och Att ha kunskap om skillnader mellan pojkar och flickors sätt att uttrycka psykisk ohälsa. Slutsats: Skolsköterskorna upplever att de främst upptäcker pojkar som lider av psykisk ohälsa vid det planerade hälsosamtalet. Att det är viktigt att se pojken och ge samtalet tid.  Skolsköterskorna upplever också att det finns skillnader i hur pojkar och flickor uttrycker sin oro, ångest och psykiska ohälsa. / Background: Between 2010 and 2013, on average, twenty-eight young people a year committed suicide in Sweden, two -thirds of whom were boys. In Sweden, mental illness is one of the biggest public health problems among adolescents. The school nurse is an important person who can identify adolescents with mental illness. Aim: To describe how the school nurse discovers and works with mental illness among boys in high school. Method: The study was conducted with semi-structured interviews and the collected data was analyzed according to meaning analysis. Result: Four key themes emerged: Working preventive and health promotion in several different ways, Creating a trusting relationship with the pupil facilitates the collaboration work, To pay attention to the context in which the student is and to have knowledge about differences between boys and girls' way of expressing mental illness. Conclusion: School nurses find that they usually discover the boys who suffer from mental illness at the planned health conversation. That it is important to see the boy and give them time. The school nurses also find that there are differences in how boys and girls express their concerns, anxiety and mental illness.

I denna studie undersöks hur grönskan i staden kan bidra till restorativa värden och med positiva värden för människors hälsa, välbefinnande och livskvalité. Syftet är att undersöka hur gröna inslag kan tillföra människan restorativa värden samt vilka intentioner arkitekturprofessionen har med planering av gröna inslag i staden. Genom design som metod mynnar studien ut i en verktygslåda för implementering av grönska i en befintlig stadsdel. För att undersöka detta har fallet Varvsholmen i Kalmar valts ut där metoden för implementering av grönska testas. Med hjälp av den insamlade teorin samt empirin prövas hur en restorativ miljö kan implementeras genom design på olika skalnivåer.   Restorativa miljöer används som studies teoretiska utgångspunkt för att undersöka stadsplanering och implementeringen av grönska i efterhand samt hur grönska kan bidra till människors välbefinnande. Denna studie utgår således från att gröna miljöer i staden kan påverka människors mående. Studien tillämpar aktör-nätverksteori som metodansats där intervjuer genomförs och dokument studeras. Empirin i denna studie utgörs av tre intervjuer av djuplodande karaktär tillsammans med tre plandokument. Utifrån semistrukturerade intervjuer har tillgång till arkitekturprofessionens tankar och erfarenheter fåtts, detta med utgångspunkt i de utvalda plandokumenten.  Resultatet av empirin påvisar skillnader i arkitekturprofessionens intentioner med grönska där det identifierats att planarkitekten menar att grönska främst ska bidra till pulshöjande aktiviteter medan landskapsarkitekten snarare menar att grönska ska skapa rumslighet. Gemensamt för de intervjuade arkitekterna samt de analyserade plandokumeten är avsikten att med grönska skapa sociala mötesplatser. Författarna av denna studie identifierar träd, flera träd, växthus/odling, gräs, buske, bänk, flyttbara sittelement, grönt vindskydd, hav samt pergola som gröna element som kan implementeras i ett redan befintligt område och sedan kombineras genom principerna avstånd, mängd, placering och skala, detta för att skapa en restorativ miljö. Huruvida alla aktörer i det identifierade nätverket enrolleras (eng: enroll) ifrågasätts av studiens författare då planarkitektens intresse inte kan anses uppfyllas av de utvalda elementen. Det ifrågasätts också om planarkitekten kan anses ingå i det identifierade nätverket på grund av att planarkitekten har liten möjlighet att påverka implementering av grönska.  För att verka för människors hälsa och välbefinnande genom grönska och bidra till att människor upplever restorativa värden av naturen bör kompensation ske när grönska tas i anspråk för bebyggelse. Detta eftersom det skapar möjligheten att säkerställa att ny grönska implementeras när befintlig tas i anspråk.

Denna studie har genom semistrukturerade parintervjuer syftat till att närmare fördjupa förståelsen för manlig samkönad vänskap och hur denna kan betraktas i förhållande till psykisk hälsa. Detta med bakgrund i en ökad psykisk ohälsa i Sverige och den könade statistik som visar hur män i lägre grad söker hjälp för sin psykiska ohälsa. I uppsatsen används ett genus- och maskulinitetsperspektiv med utgångspunkten att kön skapas inom sociala arenor, exempelvis en intervjusituation. Även de teoretiska begreppen homosocialitet och hegemonisk maskulinitet har använts som analysverktyg. Resultatet visar att män i nära vänskapspar betonar betydelsen av möjligheten att kommunicera sina känslor till varandra och att detta kan förstås som emotionell intimitet. Intimitet uppvisas även då männen beskriver uttryck för omsorg och trygghet. Därtill betonas vikten av öppenhet och ärlighet för en nära vänskapsrelation. Samtidigt visar studien på möjlig ambivalens gällande den emotionella dialogen då narrativet om vänskapsparets betydelse emellanåt kantas av emotionell distansering delvis i form av rationalisering. Distansering hos uppvisades även av männen genom att ta avstånd mot särskilda maskulinitetsnormer och ideal såsom exempelvis att vara känslokall och självständig. Vänskapsparen positionerar sig även i relation till den större umgängesgruppen där den senare ofta beskrivs i mer negativa ordalag av att vara högljudd och ytlig. I relation till detta spelar kvinnliga vänner dels rollen att undgå denna “grabbighet” och dels rollen att samtala om känslor och problem.

Sociala medier är ständigt närvarande i dagens samhälle och det som händer på sociala medier har en inverkan på unga människor. Bildbaserade sociala medier utgör en stor del av utbudet på internet och bilder på olika typer av ideal sprids snabbt över hela världen. Studien syftar till att undersöka bakgrunden till att unga kvinnor använder sociala medier samt hur de upplever att de påverkas av det. Genom två fokusgrupper har det empiriska materialet samlats in och utgjort grunden för resultatet. Kvalitativ innehållsanalys har sedan använts för att bearbeta materialet. Även tidigare forskning och för ämnet utvalda teoretiska perspektiv som socialkonstruktivistiska perspektivet, användarperspektivet samt social jämförelseteori har använts för att analysera och tolka det insamlade materialet. Resultatet visar att unga kvinnor använder sociala medier för att visa upp en bra sida av sig själv och sitt liv. Av resultatet framgår även att bilder på ideal har en påverkan på unga kvinnors kroppsuppfattning och psykiska hälsa. Påverkan beskrivs som både positiv och negativ och skiljer sig åt mellan olika personer. Det framgår att de unga kvinnorna påverkas mer när de själva känner sig sårbara. / <p>2019-01-15</p>

Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har ökat under de senaste fem decennierna. Samtidigt är den psykiska hälsan central för individens möjlighet att fungera i samhället. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa framför allt hos vuxna men även hos barn. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans erfarenheter av barns fysiska aktivitet och psykiska hälsa. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod med induktiv ansats. Författarna genomförde halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor lokaliserade i två olika kommuner. Resultatet presenteras under fyra huvudkategorier, värdera sin egen betydelse, variationer av fysisk aktivitet, spela huvudroll och känna gemenskap bidrar till psykisk hälsa samt möjligheter och begränsningar till fysisk aktivitet och psykisk hälsa. I resultatet framkommer att skolsköterskan har en betydelsefull roll genom att se, uppmuntra och utgöra en trygg punkt i tillvaron för barnen. Samverkan med andra yrkesgrupper är nödvändig för att kunna arbeta hälsofrämjande med barnen i fokus. Utvecklingen i samhället leder till ett ökat stillasittande. Deltagarna ser ändå att barnen är fysiskt aktiva i relativt stor utsträckning men även att den psykiska ohälsan samtidigt ökar. Barn som besöker skolsköterskan ofta av olika anledningar och många gånger med fysiska symtom, kan ha en psykisk ohälsa som bör synliggöras. Det framkommer även att flera olika faktorer påverkar barnens fysiska aktivitet och psykiska hälsa. Datorer och mobiltelefoner intar en allt större plats i barnens liv vilket leder till minskad fysisk aktivitet. Föräldrars tidsbrist, relationer, hälsa och engagemang eller avsaknad av detta påverkar både barnens psykiska hälsa och förmåga att kunna eller vilja ta sig an en aktivitet. Även andra aktiviteter som till exempel musik och drama, ger en ökad psykisk hälsa hos barnen. Vidare ges förslag på kliniska implikationer i form av hälsoinformation vid föräldramöten och samarbete mellan skola och föreningar för att främja barns aktivitet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Förekomsten av övervikt och fetma hos barn har ökat kraftig de senaste 20 åren och är idag ett stort samhällsproblem. Barn med övervikt och fetma har ofta en problematisk livsvärld vilket kan skapa ett lidande som påverkar barnets psykiska hälsa. Syftet med denna uppsats är att utifrån aktuell forskning om barns upplevelser kring sig själva och sin livssituation beskriva och tolka hur övervikt och fetma påverkar deras psykiska hälsa. Uppsatsen diskuterar även sjuksköterskans hälsofrämjande roll vid kontakten med dessa barn. Denna litteraturstudie har en kvalitativ ansats där kvalitativa vetenskapliga artiklar med grund i empirisk data har används för att belysa barns upplevelser och erfarenheter. En kvalitativ innehållsanalys har genomförts där tre huvudteman och sju subteman uppkom. Resultatet visar att barn med övervikt och fetma inte upplever fullgod psykisk hälsa. Barn med övervikt och fetma har en besvärlig livssituation där de blir utsatta för kränkning, mobbning och utanförskap. Barnen har ofta en låg självkänsla och stort brist på självförtroende, vilket påverkar deras ork och vilja att gå ner i vikt. Sjuksköterskans hälsofrämjande arbete ligger således i att stärka barnets psykiska hälsa till den grad att barnet får motivation och vilja till att gå ner i vikt. Sjuksköterskan har genom sin grundutbildning kunskap om pedagogiska strategier, vilka hon kan använda sig av för att motivera och stötta barnen till förändring och till att inta en mer aktiv roll i kampen mot övervikten. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Psykisk ohälsa har blivit ett globalt folkhälsoproblem. Paraplybegreppet psykisk ohälsa inbegriper psykisk sjukdom och psykiska besvär. Psykisk sjukdom uppfyller kriterier för diagnos, medan psykiska besvär är en obalans eller symtom som oro, ångest, nedstämdhet eller sömnsvårigheter. Vid psykisk ohälsa är den vårdande relationen extra viktig och sjuksköterskans bemötande är betydande för patientens rehabilitering. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenhet inom psykisk ohälsa i vården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med elva vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och tre med kvantitativ design Resultat: Tre huvudteman och tre stycken underteman identifierades: Sjuksköterskans kunskap vid mötet med psykisk ohälsa, med undertemat sjuksköterskans självförtroende vid mötet med psykisk ohälsa. Därefter följer huvudtemat relation mellan patient och sjuksköterska och underteman kommunikation mellan sjuksköterska och patient och sjuksköterskans förhållningssätt vid psykisk ohälsa. Huvudtemat sjuksköterskans samarbete vid psykisk ohälsa avslutar resultatet. Diskussion: Utifrån Phil Barkers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen diskuteras betydelsen av att etablera relation mellan sjuksköterskan och patienten, samt hur kunskapsbrist kring psykisk ohälsa resulterar i osäkerhet hos sjuksköterskan och sämre vård för patienten.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att ta reda på hur gymnaster på elitnivå mår. Studiens frågeställningar är följande: Har gymnasten upplevt att elitkarriären påverkat välmående? Vilka faktorer påverkar elitgymnastens välmående? Metod Genom ett bekvämlighetsurval hittades sex deltagare som tävlade på elitnivå inom de gymnastiska disciplinerna truppgymnastik, trampolin och rytmisk gymnastik. Två av deltagarna är kvinnor och fyra är män. Deltagarna är mellan 19 och 26 år och har 7 och 20 års erfarenhet som aktiva gymnaster. En semistrukturerad intervjuguide användes vid intervjuerna. Empirin bearbetades genom en innehållsanalys. Studien bygger på det teoretiska ramverket ‘Biopsykosociala idrottsskaderiskprofilen’. Resultat De olika teman som tas upp i resultatet är Negativa faktorer och Positiva faktorer, samt Sociala Faktorer och Faktorer från klubben. Resultatet strukturerades med hjälp av det teoretiska ramverket till inre och yttre faktorer. Dessa teman beskriver mer djupgående hur deltagarna har upplevt att elitkarriären påverkat deras välmående på olika sätt. I resultatet framkommer bland annat att flera deltagare känner press och prestationsångest inför tävling och att mental träning är en viktig aspekt inom gymnastiken. Faktorer från klubben handlar om hur träningskulturen och relationen till tränaren påverkar gymnastens välmående. Det visar sig även att gymnaster kan bli uppmanade att träna trots att de är sjuka. Slutsats Sociala faktorer visar sig ge en positiv påverkan på elitgymnastens välmående där goda vänskapsrelationer och en positiv träningskultur kan vara avgörande för välmåendet. Studien kom även fram till negativa och positiva faktorer som påverkar elitgymnastens välmående. De positiva är: motivation, attityd, självkännedom &amp; mognad och mental träning. De negativa är: press, överträning och skador, tar mycket fritid och konsekvenser av intensiv träning. Då det framkom i studien att gymnaster blir uppmanade att träna även fast de är sjuka vore det intressant för vidare forskning att undersöka hur tränare tar hänsyn till elitgymnasternas dagsform och välmående i förhållande till träningen. / <p>Ämneslärarprogrammet, Specialidrott</p>

Bakgrund: Alla har rätt till att bestämma över sin egen kropp och sin sexuella hälsa. Likväl utsätts kvinnor världen över för sexuella övergrepp. Sexuella övergrepp kan användas som ett vapen för att begränsa kvinnans egna val och hennes liv. Sjuksköterskor observerar att kvinnor lider av oro och depression, känner smärta och rädsla efter sexuella övergrepp. Kvinnor utsätts även för sekundär viktimisering av samhället, vilket kan leda till skuldkänslor och mindervärdeskomplex. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa resultat från olika studier om hälsokonsekvenser för kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp.Metod: För att genomföra studien användes en deskriptiv litteraturöversikt med kvalitativ och kvantitativ ansats. Data erhölls efter sökning via PubMed, Cinahl och Scopus. Efter kvalitetsgranskning återfanns tolv artiklar som utgjorde studiens datamaterial.Resultat: Litteraturöversikten visade att kvinnors fysiska och psykiska hälsa påverkades negativt efter sexuella övergrepp vilket medförde lidande för kvinnan. Till exempel drabbades kvinnorna av depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom. Återkommande fysiska hälsoproblem var sömnproblem, fibromyalgi och svårigheter med den sexuella hälsan, som till exempel utomkvedshavandeskap. Överkonsumtion av mat och alkohol i syfte att döva smärtan förekom även hos kvinnorna. De var även benägna att utveckla ett självdestruktivt beteende.Slutsats: Kvinnors emotionella hälsa och välbefinnande påverkades påtagligt negativt av sexuella övergrepp. När det sexuella övergreppet var partnerrelaterat tenderade fler kvinnor att drabbas av posttraumatiskt stressyndrom och depression. Skam- och skuldkänslor var vanligt hos kvinnorna samt begränsningar i det sociala livet som följd av deras psykiska ohälsa. Då utsatta kvinnor har svårt att berätta om sexuella övergrepp måste vårdpersonal som möter dem vara uppmärksamma på tecken som kan tyda på sexuella övergrepp, samt ge den vård som tillämpar kvinnornas individuella behov. / Background:Everyone has the right to decide about their own body and their sexual health. Nevertheless, women around the world are exposed to sexual violence. Sexual violence can be used as a weapon to limit the woman's own choices and her life. Nurses observe that women suffer from anxiety and depression, experience pain and fear after a sexual assault. Women also experience secondary victimization of society, which could lead to feelings of guilt and inferiority complex.Aim: The purpose of this literature review was to compile results from various studies on the health consequences for women who were subjected to sexual abuse.Method:To carry out the study, a descriptive review of literature with a qualitative and quantitative approach was used. Data were obtained after searching via PubMed, Cinahl and Scopus. After the quality review, there were twelve articles that constituted the study's data material.Result: The literature review showed that women's physical and mental health was adversely affected by sexual abuse and leads to suffering for the woman. For instance, women suffered from depression, anxiety and posttraumatic stress syndrome. Recurrent physical health problems were sleeping problems, fibromyalgia and difficulties with sexual health such as ectopic pregnancy. Over-consumption of food and alcohol in order to relieve the pain were also found. Furthermore, the studies showed that the women were inclined to a develop self-destructive behavior.Conclusion: The emotional health and well-being of women was significantly affected by sexual abuse. When the sexual abuse was partner-related, more women tended to suffer from posttraumatic stress syndrome and depression. Feelings of guilt and shame were common among the women and limitations in social life as a result of their mental illness. Since women find it hard to talk about the sexual assault, health care professionals must be aware of the symptoms and signs that may indicate sexual abuse and provide the care that applies to the women's individual needs.

Följande studie utgår från fenomenet att främja psykisk hälsa hos medarbetarna på arbetsplatsen. Det är en kvalitativ forskningsstudie med deduktiv forskningsansats och hermeneutisk forskningsdesign. Med detta menas att det läggs stor vikt vid tolkning och förståelse samt att studien utgår från tidigare kända teorier, Herzbergs tvåfaktorsteori och mental hälsa. För att samla in det empiriska underlaget sker semistrukturerade intervjuer med tre respondenter som jobbar med personalfrågor inom detaljhandeln som rör motivation och mental hälsa.  Frågorna som besvaras är: Vilka faktorer främjar medarbetarnas psykiska hälsa på arbetsplatsen? Vilka olikheter och likheter finns mellan dessa faktorer och Herzbergs tvåfaktorsteori?  Enligt respondenterna är de faktorer som främjar medarbetarnas psykiska hälsa; hållbart ledarskap, bekräftelse, delaktighet, god kommunikation, utbildning, interpersonella relationer samt företagskultur. Det visar sig finnas betydligt fler olikheter än likheter mellan respondenternas och Herzbergs syn på faktorerna och den främsta skillnaden är att respondenterna lyfter att behov är individuella och att det handlar om att förstå varje enskilds medarbetares individuella behov.