I nuläget finns det mycket begränsad kunskap kring avslut i psykologisk behandling. Olika terapiinriktningar läggerolika fokus och tyngd vid slutskedet av terapin. Inom relationell terapi anses avslutet vara en för dyaden betydandedel av terapin. I denna kvalitativa uppsats har reflexiv tematisk analys använts för att studera interaktioner ochskeenden under det avslutande samtalet i en 16-sessions BRT ur forskningsprojektet LURIPP. Videofilmer från sexolika dyader har analyserats med en inledningsvis induktiv ansats. I formuleringen av de tre teman som framkom uranalysen användes relationella termer och modeller. De slutgiltiga temana benämns relation, ovilja och framåt. Varjeenskilt tema innehåller olika aspekter som presenteras och sedan diskuteras. Förslag på vidare forskning ges.

Sammanfattning: E-hälsa och digitala arbetssätt är ett växande område som fyller en viktig funktion inom hälso-och sjukvården. Digitala arbetssätt som integreras i hälso- och vården kan ge en ökad tillgänglighet till vårdkontakt och innebära möjligheter för en mer individualiserad vård samt kan innebära en mer kostnadseffektiv vård. För att implementera digitala arbetssätt på ett lyckat sätt så behöver personalen anpassa sig till den nya tekniken, en övergång som kräver såväl samarbete som god integrering av de digitala verktyg som införs. Mer kunskap behövs om användarna, till exempel hälso-och sjukvårdspersonalens perspektiv vid integrering av digitala vårdplattformar. Syfte: Att undersöka psykologers upplevelser av den digitala plattformen Stöd och behandling (SOB). Metod: Kvalitativ analys av individuella intervjuer (n=8) som genomfördes över Zoom. Intervjuguiden innefattade tio frågor och intervjuerna varade i mellan 30-50 minuter. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys. Samtliga informanter var Legitimerade Psykologer mellan 30-59 år gamla med en medelålder på 40 år. Informanterna rekryterades via ett nätverk för psykologer på Facebook och enbart kvinnor deltog i studien. Resultat: Analysen resulterade i två teman, tre kategorier och flera underkategorier som beskriver psykologers upplevelser av plattformen Stöd och behandling. Det första temat var ”Ökade krav” och det andra ”Potential för ökade möjligheter till jämlik vård”. Flera av informanterna menar att det är svårare för vissa patienter att ta till sig behandling digitalt via Stöd och behandling.Informanterna själva beskriver å ena sidan ökad frihet, effektivitet och flexibilitet, å andra sidan ökade krav, inte minst på egna tekniska färdigheter. Vidare diskuterades plattformens potential att bidra till en mer tillgänglig och jämlik vård. Slutsatser: Informanterna beskriver att det finns fördelar med digital behandling som kan vara gynnsamma för hälso-och sjukvården i framtiden. Men det finns också nackdelar, exempelvis svårigheter för vissa grupper att ta till sig behandling via Stöd och behandling och liknande plattformar. Ytterligare svårigheter som diskuterats är hur implementeringen ska gå till vid införandet av en digital lösning. / ABSTRACT Introduction: E-health and digital interventions are a growing area that fulfills an important function in health care. Digital interventions that are integrated into routine can provide increased accessibility to healthcare and provide opportunities for more individualized care and can mean more cost-effective care. To implement digital ways of working successfully, staff need to adapt to the new technology, a transition that requires both collaboration and good integration of the digital tools that are introduced. More knowledge is needed about users' perspectives when integrating and using digital healthcare platforms. Purpose: To investigate Psychologists' perceptions of the digital platform Support and treatment. Method: Qualitative analysis of individual interviews (n=8) conducted over Zoom. The interview guide included ten questions and the interviews lasted between 30-50 minutes. The material was then analyzed with qualitative content analysis. All informants were Licensed psychologists with an average age of 40 years (30-59 years old) and only women participated in the study. The informants were recruited through a network for psychologists on Facebook. Results: The analysis resulted in two themes, three categories and several subcategories that describe psychologists' experiences of the platform Support and treatment. The first theme was "Increased demands" and the second "Potential for increased opportunities for equal care". Several of the informants believed that it is more difficult for some patients to access treatment digitally via SOB. The informants themselves described on the one hand increased freedom, efficiency, and flexibility, on the other hand increased demands, not least regarding the staff´s technical skills. Furthermore, the platform's potential to contribute to more accessible and equal care was discussed. Conclusion: The informants describe that there are advantages to digital treatment that can be beneficial for health care in the future. But there are also disadvantages, for example difficulties for certain patients to adopt treatment via Support and Treatment and similar platforms. Further difficulties that were discussed were implementation strategies when introducing a digital solution.

Flersamhet är ett svenskt begrepp som beskriver personer som lever polyamoröst, i öppna relationer eller på andra sätt har icke-monogama relationer med samtycke. Vårt samhälle har en väldigt stark monogaminorm som ofta påverkar personer som lever utanför den på ett negativt sätt. Den aktuella studien ämnade att ta reda på vilka erfarenheter personer som jobbar med psykologisk behandling (psykologer, psykoterapeuter och kuratorer eller liknande) har av att ha flersamma klienter i terapi eller behandlande samtal, samt vilka erfarenheter som är viktiga och betydelsefulla i behandling med flersamma klienter. Fyra psykologer intervjuades och data analyserades med reflexiv tematisk analys. Deltagarnas berättelser tyder på att utmaningen som behandlare står inför när det träffar flersamma klienter oftast gäller sig själva och sitt eget arbete, snarare än klienterna. De behöver förhålla sig till ideal kopplat till flersamhet, behandlarrollens ideal och hur de påverkas av samhällsnormer i stort och monogaminormen specifikt. Kunskap beskrivs som en av de viktigaste aspekterna och psykologerna behöver förhålla sig till vem som har ansvar över att tillräcklig och rätt kunskap ska finnas hos behandlarna. Det beskrivs även som en viktig aspekt att förhålla sig till sin professionella roll som behandlare och att reflektera över vad som är ett bra bemötande gentemot flersamma klienter. Resultatet visar att psykologens identitetsarbete är ett övergripande tema som deltagarna behöver förhålla sig till på ett eller annat sätt. / Consensual non-monogamy, CNM, describes people who are polyamorous, have open relationships or other non-monogamous relationships with consent. Our society has a strong monogamy-norm that often will affect people who do not conform to it, often in a negative way. The current study aimed to explore what experiences people who work with psychological treatment (psychologists, psychotherapists and counselors and the like) have of therapy with CNM clients, and which experience they deem important and meaningful in therapy with CNM clients. Four psychologists were interviewed, and the data was analyzed with reflexive thematic analysis. The participants' descriptions suggest that the challenge faced by psychologists primarily revolves around themselves and their own work, rather than the clients. They need to navigate ideals associated with CNM, the ideal role of the psychologist, and how they are influenced by societal norms at large, and monogamy in particular. Knowledge is identified as one of the crucial aspects and they need to navigate questions and concerns regarding who has responsibility that sufficient and appropriate knowledge is held by the psychologists. Another important aspect is to navigate their own professional role as psychologists and reflect on what constitutes positive treatment towards CNM clients. The findings indicate that the psychologist’s process of identity work is an overarching theme which the participants need to navigate in one way or another.

För forskning om emotioner och emotionsbehandling är det en spännande tid. Nyare hjärnforskning har öppnat nya möjligheter för förståelsen av hjärnan och emotioner. En ny teori inom psykologisk konstruktionism, som utgår från hjärnforskningen, tvärvetenskapliga studier och bristerna i den dominerande affektteorin, basic emotion, är Theory of constructed emotion (TCE). Ännu finns ingen behandlingsmodell kopplad till TCE men utifrån dess fokus att beskriva hur hjärnan fungerar och emotioner skapas är det ändå intressant att undersöka om dess verksamma mekanismer. Detta är en översiktlig litteraturstudie med syfte att undersöka begreppen; allostas, interoception och emotionell granularitet i sammanhanget psykisk ohälsa och psykologisk behandling av emotionell problematik. Resultatet visar att allostas, kroppsbudgeten, är grunden i vår fysiska och psykiska mående, interoception och hjärnans prediktioner är viktiga för vår förmåga att förstå våra emotioner och emotionell granularitet hjälper oss att konstruera finkorniga emotionskoncept vilket hjälper oss att välja rätt handling vid rätt tillfälle till rätt emotion. Att träna upp interoception och emotionell granularitet hjälper oss att vidmakthålla psykisk hälsa och är bra psykoedukativa inslag i psykologisk behandling. Mer forskning behövs, främst kring hur man kan tillämpa begreppen i psykologisk behandling samt generellt för att bättre kunna integrera ny emotionsforskning med dominerande teorier för en gemensam förståelse för emotioner och psykoterapi. / For research on emotions and emotion processing, it's an exciting time. More recent brain research has opened new possibilities for the understanding of the brain and emotions. A new theory in psychological constructionism, based on brain research, interdisciplinary studies and the shortcomings of the dominant affect theory, basic emotion, is the Theory of constructed emotion (TCE). There is no treatment model linked to TCE yet but based on its focus on describing how the brain works and emotions are created, it is still interesting to investigate whether its active mechanisms. This is a general literature study with the aim of examining the concepts; allostasis, interoception and emotional granularity in the context of mental illness and psychological treatment of emotional problems. The results show that allostasis, the body budget, is the foundation of our physical and mental well-being, interoception and brain predictions are important for our ability to understand our emotions and emotional granularity helps us construct fine-grained emotion concepts that help us choose the right action at the right time to the right emotion. Training interoception and emotional granularity helps us maintain mental health and is a good psychoeducative element in psychological treatment. More research is needed, primarily on how to apply the concepts in psychological treatment and in general to better integrate new emotion research with dominant theories for a common understanding of emotions and psychotherapy.

Endometrios är en vanlig gynekologisk problematik som ofta är smärtsam. Trots att flera studier påpekar hög prevalens av psykiatrisk komorbiditet bland kvinnor med endometrios och att psykoterapeutiska och psykologiska insatser förordas så finns mycket lite forskning kring psykologisk behandling vid endometrios. Den här studien var explorativ och undersökte kvantitativa effekter och kvalitativa detaljer från tre fallstudier av kognitiv beteendeterapi vid smärtsam endometrios. Behandlingen innehöll fyra behandlingsmoment; psyko-edukation, fallformulering, beteendeförändring/exponering samt mindfulness och gavs i komprimerad form vid fem behandlingssessioner. Behandlingarna föll väl ut och fick positiva utvärderingar av samtliga patienter. Resultaten var blandade men vissa förbättringar kunde ses. En patient hade i slutet av studien ökad livskvalitet, sänkt nedstämdhet, minskad katastrofiering, ökad aktivitet och sänkt funktionsnedsättning. Den andra patienten beskrev behandlingen positivt men fick få utslag i mätningar utöver tendens till minskad katastrofiering. I slutet av studien färgades hennes mätningar av förändrat hälsotillstånd, som antagligen överskuggade eventuella positiva effekter av behandlingen. Den tredje patienten hade svårigheter med att följa behandlingsplanen och hade en varierande funktionsnivå. Problem uppstod kring hennes mätresultat men de visade tendens till ökad livskvalitet, minskad katastrofiering och minskad funktionsnedsättning. Resultaten ses som lovande och ytterligare utveckling av kognitiv beteendeterapeutisk behandling vid smärtsam endometrios föreslås. / Endometriosis is a common gynecological disorder which is often painful. Dispite several studies remarking on the high prevelence of psychiatric comorbidity among women with endometriosis, and that psychological treatments are recommended, there is very little research of psychological treatment of endometriosis. This study was explorative and investigated quantitative effects and qualitative details from three case studies of cognitive behavioural therapy for painful endometriosis. The treatment contained four components: psychoeducation, case formulation, behavioural change/exposure, and mindfulness. The treatment was given in a short form of five sessions. The treatments went well and reseaved positive evalutations from all patients. The results were mixed, but some improvements were noticed. One patient had at the end of the study elevated life quality, reduced depression, reduced catastrophizing, increased activity and reduced disability. The second patient described the treatment positively, but showed few changes apart from tendency to reduced catastrophizing. At the end of the study her results were affected by changes in her physical condition, which probably overshadowed any positive results from the treatment. The third patient had difficulties with following the treatment plan, and had a variable level of functioning. Problems arose with her measures, but the measures showed tendency to improved life quality, reduced catastophizing and reduced disability. The results of the study are promising and further development of cognitive behavioural therapy for painful endometriosis are suggested.