Bakgrund: Det är sen tidigare känt hur återhämtning från psykisk ohälsa yttrar sig. Återhämtning och vägen dit anses vara högst individuell, om än med vissa gemensamma faktorer. Mindre omskrivet är återhämtning från psykossjukdom. Det är av värde att ytterligare litteraturstudier görs för att förtydliga och stärka eller identifiera nya gemensamma drag inom återhämtning vid psykossjukdom. Syfte: Sammanställa individers upplevelse av återhämtning vid psykossjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av 11 studier med kvalitativ ansats. Analysförfarandet genom metasyntes i enlighet med Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Metasyntesen resulterade i tre tredje nivåns tema: Att individen förändras och utvecklas under återhämtningen, Att omgivningen bidrar till återhämtning och Att återhämtningsprocessen har hinder. Diskussion: Jämförelser med tidigare reviewstudiers resultat görs. Vissa skillnader återfinns, främst att återhämtning innebär att vara symtomfri. Likheter som framkommer är att återhämtning är en subjektivt upplevd process. Slutsats: Vetenskapligt stöd för litteraturstudiens resultat finns. Stark indikation för klinisk implikation då studiens resultat kan vara användbart för sjuksköterskor i motivationsarbete med patient. / Background: It is previously known what recovery from mental illness is. The recovery journey is a subjective process, even if some factors are recurrent. Less known is recovery from psychotic disorders. It is of great value that further systematic reviews cover the topic to clarify or strengthening already known results, or to find unknown facts about recovery from psychotic disorders. Aim: To compile the experiences of individuals recovering from psychotic disorders. Method: A systematic review including 11 studies with a qualitative approach, analyzed through meta-synthesis as described by Howell Major and Savin-Baden. Findings: The meta-synthesis resulted in three third-level themes: The individual changes and evolves during the recovery, The environment contributes to reco-very and The recovery process has obstacles. Discussion: Comparison with pre-vious reviews are made. Some differences are found, mainly that recovery means being symptom free. Similarities that emerge are that recovery is a subjectively experienced process. Conclusion: Scientific support for the systematic review is presented. Strong indication for clinical implication as the study's results may be useful for nurses in motivational work with a patient.

No description available.

Abstrakt Bakgrund: För patienter som har en allvarlig psykisk sjukdom är en välfungerande specialistpsykiatri i samverkan med andra aktörer av stor betydelse. Personer med schizofreni löper cirka fem gånger så hög risk att utveckla en beroendeproblematik jämfört med befolkningen generellt. Samsjuklighet innebär att en person vid ett och samma undersökningstillfälle, uppfyller kriterierna för flera psykiatriska diagnoser. Enligt tidigare forskning är det känt att samsjuklighet speglar ett svårare tillstånd med sämre prognos. Samsjuklighet komplicerar diagnostik och behandling och ställer därför stora krav på samverkan mellan psykos- och beroendevården. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av omvårdnaden för patienter med samsjuklighet inom psykosmottagningar i psykiatrisk öppenvård. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med kvalitativ ansats. Intervjumaterialet analyserades utifrån inspiration av Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa fyra kategorier är; Komplex erfarenhet av samverkan, Utmaningar för sjuksköterskan, Strävan efter att uppnå en personcentrerad omvårdnad och slutligen Erfarenheter av kunskapsbrist hos sjuksköterskor. Slutsats: Den psykiatriska vårdens möjligheter att ge en god vård, enligt Hälso- och sjukvårdslagen, visar på stora brister. Författarna upplever att krafttag behöver tas för att den psykiatriska specialistvården ska kunna erbjuda en vård till patienten som är holistisk och patientcentrerad och inte som nu, där en stor andel av patienterna faller mellan stolarna på grund av byråkratiska omständigheter. Den nuvarande uppdelningen i dagens vårdsystem, där patienter förväntas vårdas klart inom den egna specialiteten innan övertag till en annan mottagning kan ske, har skapat en svår situation för vårdpersonalen samt försämrade möjligheter att ge denna patientgrupp en god vårdupplevelse. / Abstract Background: For patients who have a serious psychiatric disease is a well-functioning specialist in psychiatry in collaboration with other caregivers of great importance. People with schizophrenia are about five times as likely to develop substance abuse compared to the population in general. Comorbidity means that a person at the same examination meets the criteria for multiple psychiatric diagnoses. According to previous research it is known that comorbidity reflects a more difficult condition with poorer prognosis. Comorbidity complicates diagnosis and treatment and therefore makes great demands on the interaction between the psychosis care and the addiction care  Purpose: The purpose is to examine nurses' experiences of the care for patients with comorbidity within psychosis clinics in psychiatric outpatient clinics. Method: The study was accomplished through interviews with qualitative effort. The gathered material was then analysed with inspiration from Graneheims and Lundmans content analysis. Results: The outcome was then presented based on four categories with associated subcategories. These four categories are; Complex collaboration between different caregivers, Challenges for the nurse, The quest to achieve person-centered nursing and finally Experiences of lack of knowledge among nurses. Conclusion: The psychiatric care system's ability to provide good care, according to the Health Care Act, shows major shortcomings. The authors feel that efforts need to be made to ensure that specialist psychiatric care is holistic and patient-centered and not, as at present, where a large proportion of patients fall through the cracks due to bureaucratic circumstances. The current fragmentation in the current healthcare system, where patients are expected to complete their care within their own specialty before transfer to another clinic can take place, has created a difficult situation for health care staff and reduced the ability to provide a good care experience for this group of patients.

Bakgrund: Psykossjukdom är en sjukdom som påverkar människan psykiskt, fysiskt och socialt. Sjukdomen förknippas ofta med stigma och skam för den som diagnostiseras. Vården som ges ska vara personcentrerad och utgå från patientens komplexa och unika behov. Forskningen på att det saknas kunskap kring patientens egen upplevelse av att leva med en psykossjukdom. Att inhämta kunskap kring hur patientens upplevelse av stigmatisering vid psykossjukdom kan psykiatrisjuksköterskan få en ökad förståelse av hur det är att leva med en psykossjukdom Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelsen av att leva med en psykossjukdom med fokus på stigma. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt genomfördes. Tio vetenskapliga originalartiklar som hämtades från tre databaser användes i resultatet. Författarna har utgått ifrån Polit och Becks (2020) niostegsmodell och Thomas och Harden (2008) innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Första temat var att Inte få visa vem man är med tillhörande subteman: negativa stereotyper genom medias skildring av psykossjukdom, dåligt självförtroende och låg självkänsla, att känna sig mindre värd samt svårigheter i kontakten med sjukvården. Andra temat var att Avskärma sig från omvärlden med tillhörande subteman: att hålla sin diagnos hemlig, social isolering och uteslutning av samhället, uteslutning av sin egen familj samt hanteringsstrategier och återhämtning. Slutsats: Slutsatsen är att personer med en psykossjukdom upplever lidande relaterat till det stigma som sjukdomen är förenat med. Stigmatiseringen sker både av vårdpersonal och på en samhällelig nivå. Diskriminering, låg självkänsla och dåligt självförtroende relaterat till stigmat ledde till ökad oro och ångest. Att ha ett bra stöd från familj, arbetskamrater och sjukvårdpersonal var av stor vikt för tillfrisknandet. / Background: Psychosis is a disease that affects people mentally, physically and socially. The disease is associated with stigma and shame. The care provided must be centered around the person and based on the patient's unique needs. Research indicates that there is a lack of knowledge about the patient's own experiences. By gaining knowledge about how the patient's experiences of stigmatization connected to psychosis, the psychiatric nurse has an increased understanding of what it is like to live with psychosis. Aim: The aim of the literature study was to shed a light on the experiences of living with psychosis focusing on stigmatization. Method: A qualitative literature review with a systematic approach was conducted. Ten original articles retrieved from three databases were analyzed. Polit and Beck's (2020) nine-step model and Thomas and Harden's (2008) content analysis have been the authors starting point for the study. Results: The first theme was; Not being allowed to show who one is, sub-themes: negative stereotypes through the media's portrayal of psychosis, poor self-confidence and low self-esteem, to feel less worthy, as well as difficulties in contact with healthcare. The second theme was; To shield oneself from the outside world, sub-themes: to keep one's diagnosis secret, social isolation and exclusion from society, exclusion of their own family, as well as management strategies and recovery. Conclusion: Indicates that people with a psychotic illness experience suffering related to stigma. Stigmatization is raised both by healthcare professionals and at a societal level. Discrimination and low self-esteem related to stigma led to increased worry and anxiety. Support from family and healthcare professionals was of great importance for recovery.

En psykossjukdom medför att perceptionen av världen och andra människor förändras. Patienter med en psykossjukdom upplever sig ha sämre livskvalitet och hälsa än andra individer i samhället och de upplever ofta lidande på grund av sin sjukdom. Sjuksköterskor upplever blandade känslor i samband med vård av patienter med en psykossjukdom, men deras grundläggande uppgift är trots detta att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och att lindra lidande. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter med en psykossjukdom upplever vården på en psykiatrisk slutenvårdsavdelning, ur ett patientperspektiv. Studien är en systematisk litteraturstudie och data analyserades med en induktiv latent innehållsanalys. Resultatet visade att patienternas upplevelser kan beskrivas i fyra områden: rädsla och osäkerhet påverkar interaktionen med andra; tvångsåtgärder: skrämmande men nödvändiga; självbestämmande, delaktighet och välbefinnande; samt vårdpersonalen är avgörande för patienternas upplevelser. I studien diskuteras rädsla och osäkerhet; att vårdpersonalen och upplevelserna påverkar attityden till behandlingen; vårdpersonalens betydelsefulla roll när patienten har svåra symtom; individualiserad vård och god kommunikation bidrar till ökat välbefinnande samt att mer kompetens hos vårdpersonal kan minska bruket av tvångsåtgärder. Studiens slutsats är att sjuksköterskor har en central roll i patienternas upplevelse av vården. De har ansvar för att interaktionen med patienten och relationsbyggande fortlöper samt att användandet av tvångsinsatser motiveras och enbart sker när det är absolut nödvändigt, annars finns risk att behandlingsresultat och följsamhet av behandling efter utskrivning påverkas negativt. / A psychosis means that the perception of the world and other people change. Patients with a psychotic disorder perceive themselves as having poorer quality of life and health than other individuals in the community and they often experience suffering because of their illness. Nurses experience mixed feelings while caring for patients with a psychotic disorder, but in spite of this a nurse’s fundamental duty is to promote health, prevent disease, restore health and to alleviate suffering. The purpose of this study is to highlight how patients with a psychotic disorder experience health care in a psychiatric inpatient ward, from a patient perspective. The study is a systematic literature review and data were analyzed using an inductive latent content analysis. The results showed that patients 'experiences involved four areas: fear and insecurity affects the interaction with others; coercive measures: scary but necessary; autonomy, participation and welfare, and nursing staff is crucial for patients' experiences. In the study, several areas were discussed about the patient's experiences: fear and insecurity; that care staff and experiences affect the attitude to treatment; healthcare personnel's important role when the patient experience severe symptoms; individualized care and good communication contribute to increased well-being, and that more skills in healthcare professionals can reduce the use of coercive measures. The study's conclusion is that nurses have a central role in the patients' experience of the health care. They are responsible for the interaction with the patient and for keeping the building of the nurse-patient relationship in progress. They are also responsible so that the use of coercive action is justified and only occurs when it is absolutely necessary, otherwise there is a risk that the treatment results and adherence to treatment after discharge are adversely affected.

Bakgrund: Forskning har visat goda effekter vid fysisk aktivitet hos patienter med psykossjukdom. Trots detta är fysisk aktivitet ett ämne och en komponent i behandling som inte prioriteras tillräckligt. Patienter med psykossjukdom lever ofta ett stillasittande liv där isolering är en del av symtombilden. Samtidigt bidrar patienters läkemedelsbehandling med biverkningar som på lång sikt påverkar den fysiska hälsan. Fysisk aktivitet beskrivs kunna bidra till förbättrad fysisk och psykisk hälsa samt bidra till återhämtning. Något som i ett längre förlopp kan påverka en annars dyster prognos med förkortad livslängd relaterad till fysiska hälsoaspekter. Ett sätt att påverka detta är att kontinuerligt arbeta hälsofrämjande med gruppen, vilket är ett ansvarsområde som faller på sjuksköterskan. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet vid omvårdnad av patienter med psykossjukdom. Metod: Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie där analysen skedde med hjälp av induktiv innehållsanalys. Tretton sjuksköterskor verksamma inom psykos öppenvård intervjuades. Resultat: Resultatet presenterades i ett tema, tre kategorier samt åtta underkategorier. Resultatet visade att ett arbete med fysisk aktivitet för gruppen innebär en viktig roll som lyssnare. Samtidigt behöver sjuksköterskor vara lyhörda i mötet. Ett arbete med fysisk aktivitet är tidskrävande då symtombild och övriga omvårdnadsbehov också behöver uppmärksammas. Det är ett arbete som kan bidra till positiva förändringar för patienter vilket i sig kan leda till ett skapande av nya möjligheter i patienters liv. Slutsats: Fysisk aktivitet är en kompletterande behandling som bör få mer prioritet och ges resurser för att utvecklas i omvårdnadsarbetet för patienter med psykossjukdom. / Background: Previous research has shown the positive effects that physical activity has in patients with psychosis, highlighting how antipsychotics induce weight gain and increase the risk of patients developing metabolic syndrome. Despite studies clearly demonstrating the importance of physical activity and the positive effect it has on this patient group, physical activity is still low on the agenda in the healthcare treatment and management of psychosis. Patients with psychosis often live a sedentary life, where isolation is a part of the symptomatology. At the same time, prescribed medical treatments often result in side effects that have detrimental effects on the long-term physical health of patients. Recent research demonstrates that physical activity contributes to patients’ physical health as well as their mental health, significantly contributing to their recovery. One way to improve the prognosis of patients with psychosis, often related to poor physical health, is to work with patients to promote all aspects of good health, including physical activity – a role that often fall upon nurses. Aim: The aim of the study was to illustrate nurses' experiences of physical activity in the nursing of patients with psychosis. Method: This is a qualitative study performed using inductive content analysis and is based on the interviews of 13 nurses working in Swedish outpatient care. Results: The result is presented as an overall theme, consisting of three main categories and eight subcategories. The result shows that the promotion of physical activity for nurses involves active and attentive listening, and demonstrates the time-consuming aspect of this work, especially as symptomatology and other needs still needs to be addressed. It is a work that can contribute to both positive change and new opportunities for patients. Conclusion: Physical activity is a complementary treatment that should be given increased priority and resources to further contribute to the improved healthcare for patients with psychosis.

Background: There is earlier research in the field of recovery and from a patient perspective. However, it is relatively unexplored if you look within the specific group of patients who suffers from a psychotic disease, and in a context of what support the patient desire from the nurse in the open psychiatric care unit. Aim: To describe what type of support patient with psychotic disease would like from the nurse, in the open psychiatric care unit. Method: The study´s methodology is qualitative and inductive. The study is built on five interviews from patients in a psychiatric open care unit who suffers from psychotic diseases. The interviews have been analysed based on qualitative content analysis. Result: The result indicates that the patients express a desire that the nurse supports them in four areas to focus on health, to get support with its problems, to be able to tell and someone listens and through time given, be able to get to know the nurse, which is the foundation of comfort and stability. Conclusion: The result responds to the purpose of the study, and the result also reveals that it's a difference in what support´s requested between de two groups of patients, one with the severe mental illness and the other who´s studied -patients who suffers from psychotic disease. The conclusion is made by compare the earlier research with the result from this study. / Bakgrund: Det finns tidigare forskning inom området återhämtning och ur ett patientperspektiv. Det är däremot relativt outforskat om fokus riktas mot gruppen psykossjuka och i en kontext av vad de önskar för stöd av just sjuksköterskan inom ramen för den öppna psykiatrin. Syfte: Att beskriva vad patienter med psykossjukdom i den psykiatriska öppenvården önskar för stöd av sjuksköterskan i sin återhämtning. Metod: Studie bygger på fem intervjuade patienter som har kontakt med ett psykiatriskt öppenvårdsteam specialiserat på psykossjukdomar. Studien genomfördes med en induktiv ansats. Insamlade data analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det framkommer att patienterna uttrycker en önskan om att sjuksköterskan ger stöd inom fyra huvudområden; att ha fokus på det friska, att få stöd med sina problem, att få berätta för någon som vill lyssna och att få tid att lära känna sjuksköterskan är grunden till en trygg och god relation. Slutsatser: Resultatet svarar på studiens syfte, utifrån resultatet i förhållande till tidigare forskning kan också slutsatsen dras att det är skillnad i vilket stöd som efterfrågas mellan gruppen ”svårt psykiskt sjuka”, som bakgrunden i huvudsak utgörs av, mot gruppen av psykossjuka personer.

Syfte: Syftet med arbetet är att fördjupa och undersöka relevanta kunskaper om patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder som underlättar deras följsamhet vid antipsykotisk läkemedelsbehandling. Bakgrund: Sverige drabbas 1500–2000 människor av psykos varje år och forskning inom ämnet är viktigt då psykossjukdom utgör ett stort lidande för individen, dess anhöriga samt orsakar stora kostnader för samhället. Följsamheten vid antipsykotisk läkemedelsbehandling är ofta bristfällig vilket många gånger leder till återinsjuknande och inläggningar inom slutenvården. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. Studiens resultat baserades på tio kvalitativa artiklar. Dataanalys: Latent innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kärnteman. Dessa var; personcentrerad vård, coping-strategier, terapeutisk allians och självinsikt. Slutsats: Problematik framträder när vårdtagaren inte är delaktig i sin vård och när samsyn brister eller saknas vilket leder till negativ inverkan på följsamhet. Nyckeln till god följsamhet bygger på en kombination av de fyra kärnteman och det är viktigt att sjuksköterskan inger hopp och stöttar patienten genom behandlingen för ett positivt vårdförlopp. / Aim: The aim of the study was to explore patients’ experiences of nursing care measures that facilitate their adherence during antipsychotic treatment. Background: On a yearly basis about 1500-2000 people develop psychosis in Sweden. This leads to great suffering for the affected individual, their relatives and is also causing high economic burden on the society. The adherence during antipsychotic treatment is often poor which frequently leads relapse and rehospitalization. Method: Qualitative literature review. Data analysis: Latent content. Result: The result was based on ten qualitative articles whereof four main themes were found. These were; person-centered care, coping strategies, therapeutic alliance and self awareness. Conclusion: Poor patient involvement and lack of consensus between care providers and patients leads to negative impact on the treatment adherence. The key for successful medication adherence is based on the understanding and implementation of the four themes. It is also important for the nurse to provide hope, trust and security during the treatment.

Bakgrund: I sjuksköterskans roll inom den psykiatriska vården ingår det att skapa och upprätthålla goda vårdrelationer med patienter med psykossjukdom. Den goda vårdrelationen är betydelsefullt för patientens återhämtning, en uppfattning som delas av både sjuksköterskor och patienter. Samtidigt framkommer både utmaningar och möjligheter som påverkar sjuksköterskans förutsättningar att skapa goda vårdrelationer.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att skapa en god vårdrelation med patienten med psykossjukdom. Metod: Den deskriptiva kvalitativa intervjustudien baserades på intervjuer med fjorton sjuksköterskor inom psykiatrisk öppen- och slutenvård, rättspsykiatri samt behandlingshem. Insamlade data analyserades med konventionell innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier med tillhörande subkategorier. Kategorin Att kliva in i en annan verklighet innehåller subkategorierna Viljan att visa engagemang och Visa respekt för patientens upplevelser. Kategorin Att möta en människa, inte en ”patient” innehåller subkategorierna Att göra det lilla extra och Det mellanmänskliga mötet. Kategorin Att vara en trygg hamn innehåller subkategorierna Den trygga och tillitsskapande sjuksköterskan och Att vara stöttepelare. Konklusion: En god vårdrelation kräver en engagerad och respektfull sjuksköterska, som besitter ett genuint intresse att möta patienter med psykossjukdom. Att skapa goda vårdrelationer är en unik process där sjuksköterskan behöver besitta förmågan att vara flexibel. / Background: The nurse's role in psychiatric care includes creating and maintaining good care relationships with patients with psychosis. The good care relationship is important for the patient’s recovery, a view shared by both nurses and patients. At the same time, both challenges and opportunities arise that affect the nurse's ability to create good care relationships. Aim: To describe the nurse's experiences of creating a good care relationship with the patient with psychosis. Method: The descriptive qualitative interview study was based on interviews with fourteen nurses in outpatient and inpatient psychiatric care, forensic psychiatry and treatment homes. Collected data were analyzed by conventional content analysis. Results: The results are presented in three main categories with associated subcategories. The category Stepping into another reality contains the subcategories Willingness to show commitment and Show respect for the patient's experiences. The category Meeting a person, not a "patient" contains the subcategories To do the little extra and The interpersonal meeting. The category To be a safe haven contains the subcategories The safe and trust-building nurse and To be a mainstay.  Conclusion: A good care relationship requires a committed and respectful nurse, who has a genuine interest in meeting patients with psychosis. Creating good care relationships is a unique process where the nurse needs to possess the ability to be flexible.

Background: In Sweden 1500-2000 people fall ill with psychosis every year and approximately 30,000-40,000 people live with schizophrenia, which is the most common psychotic illness. Symptoms of psychosis such as lack of perception of reality and thought disorders cause difficulties in communication for healthcare professionals. When caring for people with psychotic illnesses healthcare professionals require knowledge about treatment and caregiving for this patient group. Aim: The aim of the study was to describe people with psychotic illnesses experience with healthcare professionals. Method: Nine articles are included in this literature study and the results were analyzed using a thematic analysis. Result: Two main themes with associated sub-themes have been identified to answer the aim of this study. The first main theme is Obstacles in the meeting that resulted in three sub-themes, Lack of conversational support, Lack of individually tailored patient information and Participation. The second main theme is Affirmative meetings with two sub-themes of Confidence, trust and security in the meeting and To see the person behind the illness. Conclusion: The results indicate that a relationship built on respect and empathy enables person-centered nursing. Inadequate communication and information are described as negative experiences that created difficulties in the meeting / Bakgrund: I Sverige insjuknar 1500-2000 personer i psykos varje år och cirka 30 000-40 000 personer lever med schizofreni, den vanligaste psykossjukdomen. Symtom på psykos såsom bristande verklighetsuppfattning och tankestörningar medför svårigheter i kommunikationen för vårdpersonalen. Vid vårdandet av personer med psykossjukdomar behövs det kunskap kring behandling och omvårdnadsbehov samt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykossjukdomar upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades utifrån en tematisk analys. Resultat: Två huvudteman med tillhörande subteman har identifierats för att besvara syftet. Första huvudtemat var hinder i mötet som resulterade i tre subteman: Brist på samtalsstöd, Brist på individanpassad patientinformation och Delaktighet. Det andra huvudtemat var Bekräftande möten med två subteman Förtroende, tillit och trygghet i mötet samt Att se människan bakom sjukdomen.    Slutsats: Resultaten tyder på att en relation som är byggd på respekt och empati möjliggör för personcentrerad omvårdnad. Bristfällig kommunikation och information beskrivs som negativa upplevelser som skapade svårigheter i mötet.