La Convention européenne du paysage et la problématique des Paysages Urbains Historiques proposée par l’Unesco, confirment l’importance d’une bonne connaissance des paysages pour une gestion du cadre bâti répondant aux besoins actuels. Mais, en France, les atlas du paysage, éléments essentiels de la politique paysagère s’attachent peu aux milieux urbains, apparemment pour des motifs méthodologiques. L’objectif est de réfléchir aux méthodes qui peuvent améliorer cette connaissance La première partie fait l’état de l’art du sujet, rappelle le rôle des paysages dans le bien-être quotidien individuel et collectif, inventorie les intervenants et les doctrines et établit un bilan des démarches actuelles. Une deuxième partie retrace les méthodes de la discipline géographique pour aborder les paysages de la ville et ses échanges avec d’autres disciplines : l’urbanisme, le paysage, l’architecture. La troisième partie, est une expérimentation qui s’appuie sur un atlas des paysages celui de la Meurthe-et-Moselle, et approfondit le territoire de la Métropole du Grand Nancy. La méthode retenue, issue de la pratique des transects, est accompagnée d’analyses paysagères ponctuelles relevant de la méthode des volets paysagers prévus par la loi Paysage de 1993. Une dizaine de secteurs est examinée : centre, entrée de ville, lotissement, grand ensemble zones industrielles. Cette approche permet de formuler quelques propositions méthodologiques qui clôturent l’expérimentation. / The European convention of the landscape and the problem of the Historic Urban landscapes proposed by UNESCO, confirm the importance of a good knowledge of the landscapes for a management of the built frame answering the current needs. But, in France, atlas of the landscape, essential elements of the landscaped politics, don’t take into consideration the urban landscapes, apparently for methodological motives. The objective is to think about the methods which can improve this Knowledge.The first part makes the state of the art of the subject, calls back the role of the landscapes in the individual and collective daily well-being, lists the speaker and the doctrines and establishes a balance sheet of the current steps. A second part redraws the methods of the geographical discipline to approach the landscape of the city and its exchanges with other disciplines: the town planning, the landscape, the architecture. The third part is an experiment which leans on an atlas of the landscapes of Meurthe-et-Moselle and deepens the territory of the Metropolis of Grand Nancy. The reserved method, stemming from the practice of transect, is accompanied by limited landscaped analyses coming from the method of the statutory landscaped based on the Landscape Law of 1993. About ten sectors are examined: center, city entrance, lot, large set industrial parks. This approach allows to formulate some methodological proposals which enclose the experiment.

Orientador: Prof. Dr. Carlos Alberto Kamienski / Dissertação (mestrado) - Universidade Federal do ABC, Programa de Pós-Graduação em Engenharia da Informação, 2016. / Atualmente é comum as pessoas se conectarem à Internet em lugares públicos como praças, parques e bibliotecas. Algumas cidades oferecem conexão gratuita por WiFi, onde os usuários utilizam a Internet para diversas finalidades, como buscar informações, trocar mensagens e assistir a mídias digitais. A abordagem deste trabalho é a utilização de streaming de vídeo em praças digitais distribuídas pelas diversas regiões da cidade de São Paulo. Foram realizadas análises de desempenho do serviço prestado à comunidade nas cento e vinte praças do programa "WiFi Livre SP", no período de um ano. Para isso, foram utilizadas métricas que avaliam tanto a Qualidade de Experiência (QoE) do usuário, como a Qualidade de Serviço (QoS) da rede. Como resultado, obteve-se uma nova ferramenta de avaliação da Qualidade de Experiência dos usuários em transmissões de streaming de vídeo, bem como as características das praças em relação aos dados analisados, os quais mostram que, para diferentes praças, dias e níveis de qualidade de vídeo, na maioria das vezes, o uso é satisfatório para determinados fins. / Currently it is common for people to connect to the Internet in public places such as squares, parks and libraries. Some cities offer free connection by WiFi, where users use the Internet for various purposes, such as searching for information, exchange messages and watch digital media. The approach of this work is the use of video streaming in digital squares distributed among different regions of São Paulo. Performance tests of this service to the community were carried out in the 120 squares belonging to the "WiFi Livre SP program" in one year. For this we used metrics that assess both the Quality of Experience (QoE) of the user, such as Quality of Service (QoS) network. As a result we obtained a new evaluation tool of Quality of Experience of users in streaming videos, and the characteristics of the squares on the data analyzed which show that for different places, days and levels of video quality, in most of the time the use is satisfactory for particular purposes.

The aim of this thesis is to clarify which potential a bridging structure has for handling the consequences created by a physical barrier. The following questions are posed: -Is bridging a suitable strategy for handling a physical barrier? -In what aspects do barriers counteract the development of a qualitative urban environment? -What potential does bridging have as a strategy for addressing these aspects? By studying literature, reference projects and the project site, a framework is set up for handling barriers in general and for the requirements of the specific project site. A design suggestion is made with the objective to address these needs. It uses a combination of the strategies presented in order to adress the consequences of the barrier: decreased intensity, connectivity and lack of pedestrian invitation. The thesis does not recommend bridging as a general solution, as it is complex and requires thorough analyses. However, the thesis argues that the strategy of bridging should not be rejected immidiately, since it has a potential of place-making. The strategy can provide for qualitative public space while offering a direct passage across a barrier. / Denna avhandling avser att klargöra potentialen hos fysisk överbryggning som strategi för att hantera konsekvenserna av barriärer i stadsmiljö. Frågeställningarna är följande: -Är överbryggning en lämplig strategi vid hantering av fysiska barriärer? -Ur vilka aspekter motverkar barriärer utvecklingen av en kvalitetsmässigt god stadsmiljö? -Vilket potential har överbryggning som strategi för att adressera dessa aspekter? Genom att studera litteratur, referensprojekt och ett utvalt projektområde (Bodenvägen, Luleå) beskrivs ett ramverk för hur barriärer i allmänhet bör hanteras, samt vilka förändringar det specifika projektområdet behöver. Ett designförslag tas fram för att möta dessa behov. Det använder en kombination av strategier för att adressera konsekvenserna av barriären: minskad intensitet, minskad tillgänglighet samt brister i miljön för fotgängare. Överbryggning rekommenderas inte som ensam generell lösning, eftersom den är komplex och kräver mer utförlig konsekvensanalys. Strategin bör inte förkastas, utan kan tillämpas i utvalda situationer. Överbryggning har potentialen att skapa unika platser. Samtidigt som barriären kan korsas obehindrat, kan offentliga rum av god kvalitet skapas.

Ett socialt hållbart samhälle utgår från att skapa en miljö där alla individer respekteras och ges lika möjligheter att delta i samhället. Offentliga mötesplatser har en viktig funktion i den sociala hållbarheten med att vara inbjudande, trygga och tillgängliga. Människor med olika förutsättningar ska kunna vara delaktiga i samhället och offentliga miljöer behöver vara planerade efter fysisk tillgänglighet för att inte exkludera vissa grupper. Vilka grupper som kan vara delaktiga i det offentliga rummet påverkar hur samhället utvecklas över tid. Studien uppmärksammar hur tillfällig användning kan användas som metod för att föra arbetet med social hållbarhet framåt. Sommargågator är en tillfällig användning av en plats under sommarmånaderna när användningen temporärt ändras till fotgängares fördel genom att stänga av gatan för fordonstrafik. Konceptet sommargågata studeras i den här studien utifrån perspektivet social hållbarhet, genom att undersöka vilka möjligheter och nackdelar som kan uppstå vid införandet av tillfälliga gågator och hur dessa kan användas i samhällsplanering för att öka fysisk tillgänglighet och socioekonomisk inkludering. En fallstudie har utförts över Östra Ågatan i Uppsala för att undersöka möjligheter och nackdelar med att anordna en sommargågata utifrån social hållbarhet. Resultatet visar att en breddning av konceptet tillgänglighet möjliggör att offentliga platser blir mer inkluderande och flera grupper kan vara delaktiga i den offentliga miljön. Om detta sker kan tillfällig användning vara en metod för att skapa mötesplatser och öka tillgängligheten. Vidare är det grundläggande för att skapa en inkluderande plats att ett långsiktigt mål för platsen uttrycks och att balansen bibehålls mellan allmänna och kommersiella aktiviteter. / A socially sustainable society is based on creating an environment in which all individuals are respected and given equal opportunities to participate in society. Public spaces play an important role in the social sustainability of being involved, safe and accessible. People with different conditions should be able to participate in society and public environments need to be planned after physical accessibility so as not to exclude certain groups. Which groups that participate in the public space affects how society develops over time. The study draws attention to how temporary use can be used as a method to bring forward work on social sustainability. A summer pedestrian street is a temporary use of a place during the summer months when use is temporarily changed to pedestrian advantage by turning off the street for automobile traffic. The concept of summer pedestrian street is studied in this study from the perspective of social sustainability, by examining the possibilities and disadvantages that may arise when introducing temporary pedestrian streets and how these can be used in community planning to increase physical accessibility and socio-economic inclusion. A case study has been carried out across Östra Ågatan in Uppsala to investigate the possibilities and disadvantages of organizing a summer pedestrian street based on social sustainability. The results show that broadening the concept of accessibility enables public places to become more inclusive and several groups may be involved in the public environment. If this happens, temporary use can be a way to create meeting places and increase accessibility. Furthermore, it is essential to create an inclusive location for a long-term goal for the site to be expressed

Nowadays is smoking still tolerated social phenomen in this country, despite belongs to the biggest killer in a human history and every day year die 5 milion people for this. Especially dangerous is smoking among young people, because they aren't grown up physical or mentally and therefore is smoking for them so dangerous. 78% of the adult smokers, started smoke before sixteen. In this paper I present the statistics from actual researches and additional analyses of smokers. In comparison with other european states is Czech republic on the second places in number of young smokers. The influence of social environment is crucial for if people started smoke or not. The government should protect smokers and non-smokers due to the effect of smoking in public places. In the Czech has tobacco industry strong position and there is no political will to change it although people want it.

The thesis presents a vision of the development of the unused area of the former military complex in the context of the development of the territory and its wider connection with the maximum possibility of utilization of the potential of the place. According to the land use plan, 50% of the housing was proposed on the land, the second part consists of shops, administration, kindergarten with children's center and sports. Emphasis was placed on the overall inner well-being of the users and the potential of the area located near the city center. The newly designed object functions together correspond in a balanced way to fill in the missing article in the neighborhood. Designed buildings form a block area typical for this area with indoor atrias for leisure time and a new square that complements the function of the business and office part.

There has been a continual emergence of shopping centres in the 21st century. In recent years the prevailing shopping centres have been designed as an indispensable part of city centres having all the urban elements and qualities of traditional streets in combination with convenience, commercial efficiency, and high functioning design. The evolving shopping malls are challenged to add diversity to the range of shopping facilities and add on to the new experience keeping up with the ever-changing trends in society. This study aims to investigate if shopping malls are over-managed consumer spaces embedded in privatisation and commercialisation, thus creating a hindrance for true public spaces to emerge, or do they have a possibility of becoming a real public realm with true public spaces. Two case studies of shopping centres provided valuable insights on how stakeholders pursued planned public spaces in shopping centres and how the public perceives them. The placemaking model, highlighting the fundamental rights in a public space by covering the tangible and intangible aspects, has been central to this research. The results indicate that the malls should integrate more into the cities. They should focus on incorporating adaptive flexibility with the diversity of usage inclusive of changing demographics and increased urbanisation, which means a greater need for public spaces for mingling and congregation. / Det har skett en ständig uppkomst av köpcentra under 2000-talet. Under de senaste åren har de rådande köpcentrumen utformats som en oumbärlig del av stadskärnan med alla urbana inslag och kvaliteter av traditionella gator i kombination med bekvämlighet, kommersiell effektivitet och hög fungerande design. De utvecklande köpcentrana utmanas att lägga till mångfald i utbudet av shoppingfaciliteter och lägga till den nya upplevelsen som följer de ständigt föränderliga trenderna i samhället. Denna studie syftar till att undersöka om köpcentra är överhanterade konsumentutrymmen inbäddade i privatisering och kommersialisering, och därmed skapa ett hinder för att verkliga offentliga utrymmen dyker upp eller har de en möjlighet att bli en riktig allmänhet med verkliga offentliga utrymmen. Två fallstudier av köpcentrum gav värdefull insikt om hur intressenter förföljde planerade allmänna utrymmen i köpcentra och hur allmänheten uppfattar dem. Platsframställningsmodellen, som belyser de grundläggande rättigheterna i ett offentligt rum genom att täcka de konkreta och immateriella aspekterna, har varit centralt i denna forskning. Resultaten indikerar att köpcentra bör integreras mer i städerna. De bör fokusera på att integrera anpassningsbar flexibilitet med mångfalden av användning inklusive förändrad demografi och ökad urbanisering, vilket innebär ett större behov av offentliga utrymmen för mingling och församling.

Projektet syftar till att undersöka flervånings parkeringshus potential i omformning till offentliga utrymmen. Projektet grundar sig i ett alternativt framtidsscenario, där antalet bilar minskar i våra innerstadsområden i relation till ett mobilitetskifte kopplat till ny teknik och förändrade vanor i relaterat till mobilitet. Detta scenario kommer att generera en spatial konsekvens i en stadsmässig skala där ett flertal flervånings parkeringshus kommer bli tillgängliga för omformning i nya typer av användning samt funktioner. Detta projekt undersöker både potentialer och utmaningar i relation till omformningen av flervånings parkeringshus utifrån samtida praktik, tidigare forskning, innovativa projekt och en fältstudie av P-hus Godsmagasinet i Malmö, Sverige. Projektet resulterar i en undersökande designprocess i hur P-hus Godsmagasinet kan omformas till en offentlig plats utifrån en strategisk design utgångspunkt. Där design-metodiken är uppdelad i olika faser, för att samla och använda information samtidigt inom den pågående processen. Genom detta projekt, vill jag bidra till nya reflektioner och kunskap till de professioner som arbetar med urban utveckling, och framför allt lyfta fram flervånings parkeringshus potential, där jag anser att urban design besitter en viktig roll. Omformandet av flervånings parkeringshus är relaterat till hållbar stadsutveckling och är relevant till professioner som arbetar med samtidens och framtidens stadsmiljös problematik, där jag anser att detta projekt inte enbart illustrerar mitt eget intresse utan är relevant för ett flertal som arbetar med stadsmässiga miljöer. / The purpose of the project is to investigate the multi-story parking structures potential in relation to retrofit into public spaces. The project built on an alternative future scenario, there the amount of automobiles decreasing in our inner-city areas out from a mobility shift, linked to new technology and change of habits. This scenario will generate a spatial consequence on a city scale there several multi-story parking structures will become available for retrofitting into new types of uses and functions. This project investigates the potential and challenges of the retrofitting of multi-story parking structures out from contemporary practice, previous research, innovative projects and an actual case study of P-house Godsmagasinet in Malmö, Sweden. The work results in an exploratory design process in how P-house Godsmagasinet can be retrofitted into a public space out from a strategic design approach. There the design methodology is divided into different phases, to collect and use information simultaneously within the ongoing process. Through this project, I want to contribute with extended reflections and knowledge to the professions working with urban developments, and above all highlight the potential of the multi-story parking structure. The retrofitting of multi-story parking structures is related to sustainable urban development and is relevant in the professions dealing with contemporary and future urban environment issues, where I believe that this not only illustrates my own interest but is relevant to everyone who working with the urban environment.

Kommuner har planmonopol i Sverige vilket innebär att de har ensamrätt att ta fram och anta detaljplaner. En detaljplan reglerar hur kommunens mark- och vattenområden ska användas och upplåtas. I planen regleras vilken mark som ska utgöra allmän plats och kvartersmark. Allmän plats är sådan mark som parker, natur, torg eller vägar som är till för allmänhetens behov. Upplåtelser av allmän plats får i regel inte ske för enskilt ändamål, då den allmänna platsen är till och upplåten för allmänna intressen. Platsens användning ska redovisas i plankartan med tillhörande planbestämmelser som är juridiskt bindande. Således ska den allmänna platsen bland annat vara tillgänglig för utryckningsfordon. Fastighetsbildning ska ske i överenstämmelse med gällande detaljplan. Vid beslut om en fastighetsbildningsåtgärd kan kommunen i sitt planerande bedöma en åtgärd som en mindre avvikelse enligt fastighetsbildningslagen 3:2 om det inte motverkar syftet med planen. Det har ifrågasatts om det är tillåtet att upplåta allmän plats för enskilt ändamål. Vissa kommuner menar att syftet med den allmänna platsen försvinner om den upplåts för ett enskilt intresse. Andra menar att det finns behov. Skälen som har använts är mindre avvikelse från detaljplan, att syftet med detaljplanen inte motverkas samt att den allmänna platsens tillgänglighet för allmänheten inte påverkas i större mån. I studien framgår att tillfälliga upplåtelser regleras i ordningslagen och upplåts med ett polistillstånd. Permanenta upplåtelser regleras i jordabalken samt i fastighetsbildningslagen och kan upplåtas via nyttjanderättsavtal eller servitut. I denna studie avser den allmänna platsen den som anges i plan- och bygglagen samt motsvarande definition av offentlig plats i ordningslagen. Syftet med denna studie är att beskriva rättsläget kring upplåtelse av allmän plats för enskilt ändamål. Studien ska även ge svar på hur utvalda kommuner och lantmäterimyndigheter förhåller sig till frågan. Vidare avser den att belysa de bakomliggande motiv som de utvalda myndigheterna har för sina beslut. Studien har avgränsats till att endast behandla upplåtelser i form av nyttjanderätter och servitut. Efter genomförd studie kan vi konstatera att enskilda upplåtelser förekommer på allmänplats. Kommuner upplåter den allmänna platsen främst med motiveringen som en mindre avvikelse från detaljplan och att syftet med platsen inte motverkas. Vidare konstaterar studien att det råder delade meningar om lagstiftningen bör förtydligas eller ändras. I dagsläget kan författarna till denna studie se att frågan om upplåtelser av allmän plats bör hanteras tidigt i planprocessen. Genom att få in frågan tidigt kan myndigheterna undvika en tidskrävande och dyr planändring. Vi ser även att det finns ett behov av att ändra eller förtydliga lagstiftningen. / Municipalities have the plan monopoly which means that they have the exclusive right to produce and adopt detailed plans. A detailed development plan regulates how land and water areas should be used and granted. The plan regulates which land that should constitute a land for public space and an area for building sites. Public space is for example land as parks, nature, squares or roads that are made for the public's needs. Public spaces are usually not allowed to be leased for private interests as they are made for public interests. The use of the site's must be reported in the map for the detailed plan, with associated plan regulations that both are legally conclusive. The public spaces should, among other things, also be available for emergency vehicles. Property formations should compliance with the current detailed plan. Minor deviations from the detailed plan can be made if the deviations are compatible with the purpose of the plan, according to the Real Property Formation Act 3:2. It has been questioned if it´s allowed to lease public spaces for private interests. Certain municipalities mean that the purpose with the public spaces disappears if it is leased for a private interest, but other municipalities think that there is a need. The selected authorities' reasons for the leases are minor deviation from the detailed plan, that the purpose of the detailed plan is not counteracted and that the public place's accessibility to the public is not affected that much. This thesis clear that land which is leased temporary regulates in the Order Act of Sweden and is leased with a police license. Permanent leases regulate in the Code of Land Laws forms part of the Statute Book of Sweden as well as in the Property Formation Act and make the leases with a use agreement or an easement. In this thesis public spaces definition that specifies in the Planning and Building Act and the corresponding definition in the Order Act of Sweden. The purpose of the thesis is to describe the legal situation concerning private leases on public places. The study is supposed to describe how four municipalities and two land survey authorities deal with the issue. The study also intends to clarify the underlying motives that the selected authorities have for their decisions. There are several rights to apply for private interests in public spaces. The authors of this thesis have defined to only investigate whether it is possible to grant land for private interests through easements or rights of user. After completing the study, we can conclude that there are shared opinions about whether the legislation should be clarified or changed. The authors of this study can see that the issue of granting public space should be dealt with early in the planning process. To start setting the issue up early, the authorities can avoid a time-consuming and expensive change of plan. We also can see that there is a need to change or clarify the legislation.

Dans un contexte de saturation des réseaux de circulation liée à l'accélération de l'urbanisation, le but de cette recherche est d’alimenter le débat scienti8ique sur les réponses à apporter à cet enjeu social par l’étude des comportements de régulation des distances physiques entre les piétons dans les lieux publics. La composante urbaine de la théorie de la proxémie d'Edward T. Hall est prise comme inspiration liminaire. Celle-ci soutient qu'il existe une corrélation entre l'organisation de l'espace macro de la Société et celui micro des comportements individuels. Elle conduit Hall à une distinction entre « cultures du contact » et du « non – contact », les premières préférant une plus grande proximité physique entre les corps. Toutefois, la différenciation des aires culturelles de Hall (par exemple : « monde arabe »= « culture du contact ») n'apparaît plus pertinente à l'ère de la mondialisation urbaine.Une nouvelle théorie « micromacro », fondée sur 4 macro-orientations susceptibles d'avoir une influence sur les comportements, est alors proposée : égalité entre citadins, individualisation, urbanité relative et régulation de l'urbanisme. Deux autres appréciations de l’existence d’une corrélation scalaire entre des niveaux de description des relations spatiales sont également testées. L'une, appelée « micromeso », s’inspire de la théorie des « sites comportementaux » de Roger Barker. Elle considère que les comportements proxémiques sont corrélés avec des unités intermédiaires définies par un lieu et une heure spécifiques telles que «le métro à l'heure de pointe». L'autre théorie,appelée « micro », affirme que toute forme de corrélation scalaire est une erreur écologique.Delhi, Los Angeles, Paris et Tokyo, qui répondent différemment aux macro-orientations de la théorie micromacro sont prises comme terrains d’étude. Les comportements à l'intérieur et à l'extérieur du métro de chacune de ces aires métropolitaines sont observés (théorie micromeso). Dans ces deux conditions, des niveaux similaires d’enjeu spatial sont étudiés (théorie micro). Les résultats amènent à conclure que les relations de circulation sont mieux décrites par ordre d'efficacité lorsqu'on les considère cumulativement comme micro > micromeso >micromacro. Je défends alors la thèse selon laquelle les sociétés devraient débattre des améliorations des microconditions des relations de circulation plutôt que de se concentrer sur les explications micromacro et micromeso des dysfonctionnements de celles-ci, qui peuvent par exemple être identifiées dans la mise en compétition des individus autour du thème de la civilité. / In a context of traf8ic networks saturation related to urbanisation acceleration, thisresearch is aimed at contributing to the scienti8ic debate on this issue by building a model to describe dynamic pedestrians’ physical distances regulation behaviours in public places.The urban dimension of Edward T. Hall’s theory of proxemics is taken as an initial inspiration. This author argues that a correlation exists between the organisation of space at the macro level of Society and the micro level of individual behaviours. It leads him to a synthetic distinction between ‘contact cultures’ and ‘non-contact cultures’. The former tends to prefer smaller distances at all scales of space organisation compared to the latter.This hypothesis is considered seriously in the research. Nonetheless, Hall’s macroculturalist anthropological area distinction (e.g.: the ‘Arab World’ = ‘contact culture’) isnot relevant anymore in the urban globalization era. Therefore, a new ‘micromacro’theory, based on 4 macro orientations expected to have an influence on micro behaviours,is proposed: equality between urban citizens, individualisation, relative urbanity and urban planning regulation.Two other scalar correlation theories of spatial relations description are also tested. One,called ‘micromeso’, is based on Roger Barker’s behaviour setting theory. It states thatproxemical behaviours are correlated with intermediate units related to a specific placeand time such as ‘the subway at peak hours’. The other theory, called ‘micro’, states thatany form of scalar correlation is an ecological fallacy. Accordingly, the description processhas to remain at the very level of physical distance relations between individuals.These different theories are tested empirically in Delhi, Los Angeles, Paris and Tokyowhich all answer differently to the macro orientations of the micromacro theory. Behaviours inside the metro and outside of it are observed (micromeso theory). In each condition, similar levels of spatial competition for places are taken into consideration (micro theory).The results lead to conclude that traffic relations between pedestrians are best describedwhen considered cumulatively as micro > micromeso > micromacro by order of efficiency. Eventually, I defend the thesis that urban dwellers should debate of traffic relationshipsmicro conditions improvements rather than focusing on micromacro and micromeso explanations of the networks breakdowns which can be found for instance in the competition promoted between individuals on civil behaviours.