During the past recent years the Police presence on social media in Sweden has grown. These new tools and resources have resulted in a change of practise in communication. This qualitative study intends to identify how the Swedish Police have portrayed themselves on the social media platform Instagram, in relation to organizational identity theory and strategic communication theory, during the period 1 January to 26 October 2018. This has been done by applying a multimodal critical discourse analysis method to 13 Instagram posts, posted on the official national swedish Police Instagram account, @Polisen. The results show that the Swedish Police mainly portray themselves using values such as efficiency, collectivity, availability, functionality, masculinity and dedication. Meanwhile there is a lack of self criticism, hierarchy and ethnic variety. The results also show that the police do achieve their strategic goals to some degree, while there is also a non-disclosed marketing agenda present in regards to the Swedish Police Academy.

abstract: In a contemporary socioeconomic context that pushes universities toward a more neoliberal agenda, some are answering a call to reinvest in the public purpose of higher education. Their strategies increasingly integrate teaching, research, and service through university-community partnerships. Within this movement, several initiatives aim to support a qualitative transformational shift toward a more egalitarian paradigm of collaboration. However, the literature and knowledge-building around these aims is largely insular to higher education and may be insufficient for the task. Thus, this study situates these aspirations in the community development literature and theories of power to better conceptualize and operationalize what is meant by reciprocal, mutually-beneficial approaches to university-community partnerships. First, a theoretically grounded analytical framework was developed using both higher education and community development literatures to build two ideal-typical approaches to community practice characterized by power-over versus power-with. Within power-over, the institution exclusively holds authority, control, and legitimacy. Power-with is built through partnerships that share these elements with communities. Second, the resulting theoretical framework was developed further through a multi-stage deductive-inductive content analysis of written data readily available from university websites about their community partnerships. This process operationalized the framework by identifying and clarifying specific indicators within the power-over and power-with ideal-types. The analytical framework was then compared to the aspirational community empowerment goals found in materials about the Carnegie elective classification for Community Engagement and materials from both the Anchor Initiatives Task Force and Anchor Initiatives Dashboard Learning Cohort. This comparative analysis found that while these initiatives aspire to transform power dynamics between universities and communities, they are vague on the meaning of these practices and their antitheses. This gap in clarity hinders these initiatives from distinguishing transformative work from the status quo, potentially inadvertently allowing the perpetuation of power-over dynamics in university-community partnerships. The more robust analytical framework developed herein will enable these initiatives to better assess the quality of university-community partnerships against the aspirations of equity, social justice, democratic practice, mutual respect, shared authority, and co-creation. Such assessment will enable more effective knowledge-building toward transformational practice. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Community Resources and Development 2018

The focus of this study was the organizational working environment and existing partisanship evident in the United States Congress. There has been a reduction in the number of laws passed over the last 30 years from a high of over 1,000 to a low of around 120, with a period of complete government shutdown in 2013. This qualitative research utilized qualitative content analysis to discover the nature of partisan conflict as demonstrated by 6 members of Congress. The conceptual framework for this study was moral foundations theory. Different moral principles held by Democrats and Republicans were studied as a possible explanation for the inability of one end of the political spectrum to identify with, work with, and comprehend the belief systems of the other. Archival video data for each participant was viewed on C-Span and related transcripts were analyzed using qualitative content analysis. Emerging themes were then inductively coded in order to understand the nature of the partisan conflict in Congress. Results demonstrate that Republicans and Democrats rely on different sets of moral foundations and that there is limited crossover between those who occupy the extreme ends of the ideological continuum. This lack of crossover essentially leads members with differing ideology and moral foundations to not comprehend the moral message of their opponents. With this knowledge, political strategists can help to develop communication and political approaches that take into consideration the moral foundations of ideological opponents. Social change implications include improved understanding of the ideological stance of members of the opposing party and improved working relationships in Congress, resulting in an organizational working environment that is less conflicted.

The aim of the following study is to examine the portrayal of Islam in Swedish textbooks for upper secondary education, as well as to compare how the textbooks present Islam with how they present Christianity. The textbooks used in this study have been examined using a qualitative content analysis. The result of the study suggests that the textbooks’ presentation of Islam has, based on previous research on the same subject, become better, although it is still not completely unproblematic. Even though modern textbooks try – and are relatively successful – to avoid stereotypical and over-generalised portrayals of Islam and Muslims, descriptions and formulations that are highly charged are still present. The study also shows that the textbooks rarely examine Islam through the lens of source criticism. In their respective chapters on Christianity, the textbooks examine Christianity using source criticism. This, however, does not occur in the chapters on Islam. / Syftet med följande studie är att undersöka presentationen av islam i svenska läroböcker avsedda för gymnasieutbildning, samt att jämföra hur läroböckerna presenterar islam med hur de presenterar kristendom. Läromedlen som använts i denna studie har undersökts utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av undersökningen tyder på att läromedlens presentation av islam har, utifrån tidigare forskning av samma ämne, blivit bättre. Trots detta är det fortfarande inte helt oproblematiskt. Även om moderna läroböcker försöker – och gör det relativt bra – att undvika stereotypa och övergeneraliserande framställningar av islam och muslimer förekommer ändå beskrivningar och formuleringar som är ytterst värdeladdade. Undersökningen visar även att läromedlen sällan granskar islam källkritiskt. I sina respektive kapitel om kristendom granskar läroböckerna kristendomen källkritiskt. Detta förekommer emellertid inte i kapitlen om islam.

<p>När en person söker en första kontakt med hälso- och sjukvården sker det oftast via ett telefonsamtal till vårdcentralen. Vid telefonsamtalet, som tas emot av en sjuksköterska, bedöms och åtgärdas vårdsökarens ärende. Sjukskrivningar är ett av många ärenden som hanteras. De senaste åren har hanteringen av sjukskrivningar i Svensk hälso- och sjukvård förändrats vilket har orsakat en minskning av antalet sjukskrivningar. Sjuksköterskor har i varierande grad deltagit i denna utveckling och denna studie vill synliggöra sjuksköterskans deltagande i vården av sjukskrivna på vårdcentralen.</p><p>Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentralen och speciellt hantering av sjukskrivningar. Studien är kvalitativ med induktiv ansats. Datainsamling har skett genom fokusgruppssamtal med 14 stycken sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på tre vårdcentraler. Insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys.</p><p>Gruppsamtalen visade att sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning är att arbetet är kvalificerat och stimulerande. Hanteringen av sjukskrivningar innefattar att göra bedömning, ge patienten information och bevaka patientens rättigheter. Hindrande och möjliggörande omständigheter påverkar sjuksköterskornas arbete och deras hantering. De hindrande omständigheterna kan ibland leda till att sjuksköterskan vill frånsäga sig ansvar. Studien har identifierat ett behov av att tydliggöra omvårdnadsansvaret för verksamma sjuksköterskor i telefonrådgivning på vårdcentral så att sjuksköterskans bedömningar i telefonrådgivningssituationen i högre grad baseras på omvårdnadens mål.</p> / <p>When a person seeks contact with community health services in Sweden it’s usually via a phone call to the primary health care centre. By the phone call, received by a nurse, the health seeker’s case is assessed and addressed. Sick leave is one of many cases being managed. In recent years, management of sick leave in Swedish primary health care has changed and decreased the number of sick leaves. However, nurses have in varying degrees, participated in this change. This study will visualize the nurse's participation in the care of patients on sick leave at the primary health care centre.</p><p>The aim was to describe nurses' experiences of telephone advisory services at the primary health care centre and especially the management of sick leaves. The study is qualitative with an inductive approach. Data collection was done through focus group discussions with 14 nurses working with telephone advisory services at three primary health care centres. Collected material was analyzed by qualitative content analysis.</p><p>The group discussions demonstrated nurses' experiences of telephone advisory services as qualified and stimulating. The specific management of sick leave was described as a combination of making assessment, providing patient information and monitoring the patient's rights. Obstructing and enabling circumstances affect nurses telephone advisory services and their management of sick leaves. The obstucitive cirumstances sometimes causes nurses wanting to abdicate responsibility. The study has identified a need to clarify the caring responsibility for nurses in telephone advice services so that nurse's assessments increasingly are based on caring goales.</p>

<p>Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim. Seven CRNAs participated in the study and the result was processed with a qualitative method for content analysis. The result showed that the majority of the participants experienced bothersome events at work but most of them managed not to develop future harmful experiences from these events. The participants could clearly describe their experiences around difficult events and also provide what type of processing that fits best for them. This study gives an increased understanding how CRNAs experience difficult work related events.</p> / <p>Sjukvårdspersonal som arbetar inom akutsjukvård måste ofta handskas med extrema och känsloladdade situationer. Större delen av alla anestesisjuksköterskor kommer någon gång under sitt yrkesverksamma liv att konfronteras med händelser som är svåra att hantera och för några kommer dessa händelser att leda till en mer eller mindre allvarlig traumatisk stress som i vissa fall kan utvecklas till ett posttraumatiskt stressyndrom. Ett flertal studier påvisar att personal som arbetar i ovan liknande stressrelaterad miljö löper större risk för att få stressrelaterade symtom. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser kring svåra arbetsrelaterade händelser. Studien genomfördes som en deskriptiv studie med kvalitativ ansats via en frågeguide med öppna frågor relevanta för studiens syfte. Sju anestesisjuksköterskor deltog i studien och resultatet bearbetades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys. Resultatet visade att många upplever jobbiga händelser på arbetet men att få tar det med sig hem och utvecklar det till en skadlig erfarenhet. Anestesisjuksköterskan kunde klart beskriva sina upplevelser kring svåra händelser och även förmedla den typ av bearbetning som passar bäst för just honom/henne. Denna studie ger en ökad förståelse över hur anestesisjuksköterskor upplever svåra arbetsrelaterade händelser.</p>

<p> </p><p>Intensivvårdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete många patienter som behandlas i respirator. Långvarig respiratorbehandling innebär ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta är det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urträning. Att tränas ur respiratorn är en individuell process och bör därför anpassas efter patientens förmåga. Syftet med examensarbetet<strong> </strong>var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors<strong> </strong>erfarenheter av tracheostomerade patienters urträning ur respirator. Metoden var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med intervjuer av fem intensivvårdsjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att urträningsprocessen är ett komplext fenomen och beskriver intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av olika möjligheter och hinder som kan påverka patienten i urträningsprocessen. Dessa beskrivs närmare under tre kategorier: IVA sjuksköterskans kompetens, att vara medveten om patientens olika förutsättningar och ett fungerande samarbete har betydelse för urträningen. Intensivvårdssjuksköterskan ansågs ha en betydelsefull roll i patientens urträning och för det krävdes kunskaper och erfarenheter. Dokumentation och utvärdering har betydelse för en framgångsrik urträning. Varje patient har olika förutsättningar och det är individuellt hur mycket patienten klarar av. Urträningen påverkas av patientens välbefinnande, andning och cirkulation. Kommunikation och medverkan av både personal och patient ansågs även viktigt i urträningsprocessen.</p><p> </p> / <p>The critical care nurse faces in her daily work, many patients who are mechanically ventilated. Prolonged ventilated treatment often means increased risk of complications therefore it is important to reduce the time on the ventilator with effective weaning. Weaning from ventilator is an individual process and should<em> </em>be adapted<strong><em> </em></strong>to the patient’s ability. The aim was to describe<strong> </strong>the<strong> </strong>critical care nurses’ experiences of tracheotomy patient’s weaning from ventilator. The research method was qualitative and the data collection was conducted with interviews of five critical care nurses in a hospital in central Sweden. The interviews were analyzed with latent qualitative content analysis. The result shows that the weaningprocess is a complex phenomenon and describes the critical care nurses´ experiences of different opportunities and barriers that may affect the patient in the weaning process. These experiences are described in detail in three categories; the critical care nurse’s competence, to be aware of the patient’s different conditions and good cooperation has been important for weaning. The critical care nurse was considered to have a significant role in the weaning process and for that she requires knowledge<strong> </strong>and experience. Documentation and evaluation are important for a successful weaning. Each patient has different circumstances and it is an individual process how much the patient can cope. The weaning process is affected by the patient’s wellbeing, breathing and circulation. Communication and involvement of both staff and patient was also considered important in the weaningprocess.</p> / Specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård

Intensivvårdsjuksköterskan möter i sitt dagliga arbete många patienter som behandlas i respirator. Långvarig respiratorbehandling innebär ofta ökade risker för komplikationer. Med anledningen av detta är det viktigt att minska tiden i respirator med effektiv urträning. Att tränas ur respiratorn är en individuell process och bör därför anpassas efter patientens förmåga. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av tracheostomerade patienters urträning ur respirator. Metoden var kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med intervjuer av fem intensivvårdsjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. Intervjuerna analyserades med latent kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att urträningsprocessen är ett komplext fenomen och beskriver intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av olika möjligheter och hinder som kan påverka patienten i urträningsprocessen. Dessa beskrivs närmare under tre kategorier: IVA sjuksköterskans kompetens, att vara medveten om patientens olika förutsättningar och ett fungerande samarbete har betydelse för urträningen. Intensivvårdssjuksköterskan ansågs ha en betydelsefull roll i patientens urträning och för det krävdes kunskaper och erfarenheter. Dokumentation och utvärdering har betydelse för en framgångsrik urträning. Varje patient har olika förutsättningar och det är individuellt hur mycket patienten klarar av. Urträningen påverkas av patientens välbefinnande, andning och cirkulation. Kommunikation och medverkan av både personal och patient ansågs även viktigt i urträningsprocessen. / The critical care nurse faces in her daily work, many patients who are mechanically ventilated. Prolonged ventilated treatment often means increased risk of complications therefore it is important to reduce the time on the ventilator with effective weaning. Weaning from ventilator is an individual process and should be adapted to the patient’s ability. The aim was to describe the critical care nurses’ experiences of tracheotomy patient’s weaning from ventilator. The research method was qualitative and the data collection was conducted with interviews of five critical care nurses in a hospital in central Sweden. The interviews were analyzed with latent qualitative content analysis. The result shows that the weaningprocess is a complex phenomenon and describes the critical care nurses´ experiences of different opportunities and barriers that may affect the patient in the weaning process. These experiences are described in detail in three categories; the critical care nurse’s competence, to be aware of the patient’s different conditions and good cooperation has been important for weaning. The critical care nurse was considered to have a significant role in the weaning process and for that she requires knowledge and experience. Documentation and evaluation are important for a successful weaning. Each patient has different circumstances and it is an individual process how much the patient can cope. The weaning process is affected by the patient’s wellbeing, breathing and circulation. Communication and involvement of both staff and patient was also considered important in the weaningprocess. / Specialistsjuksköterska med inriktning mot intensivvård

Healthcare staff working within emergency care must often handle extreme and emotional situations. Most of the certified registered nurse anesthetists (CRNAs) will some time during their professionally active lives confront with events that are difficult to handle and for some these events will lead to more or less serious traumatic distress and in certain cases develop post traumatic stress disorder symptoms. Many studies demonstrate that staff working in similar stress related environment runs larger risk in order to get stress related symptoms. The aim with the study was to describe the experiences around difficult work related events among CRNAs. The study was implemented as a descriptive study with qualitative run-up via a questionnaire with open questions relevant for the study's aim. Seven CRNAs participated in the study and the result was processed with a qualitative method for content analysis. The result showed that the majority of the participants experienced bothersome events at work but most of them managed not to develop future harmful experiences from these events. The participants could clearly describe their experiences around difficult events and also provide what type of processing that fits best for them. This study gives an increased understanding how CRNAs experience difficult work related events. / Sjukvårdspersonal som arbetar inom akutsjukvård måste ofta handskas med extrema och känsloladdade situationer. Större delen av alla anestesisjuksköterskor kommer någon gång under sitt yrkesverksamma liv att konfronteras med händelser som är svåra att hantera och för några kommer dessa händelser att leda till en mer eller mindre allvarlig traumatisk stress som i vissa fall kan utvecklas till ett posttraumatiskt stressyndrom. Ett flertal studier påvisar att personal som arbetar i ovan liknande stressrelaterad miljö löper större risk för att få stressrelaterade symtom. Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser kring svåra arbetsrelaterade händelser. Studien genomfördes som en deskriptiv studie med kvalitativ ansats via en frågeguide med öppna frågor relevanta för studiens syfte. Sju anestesisjuksköterskor deltog i studien och resultatet bearbetades med hjälp av en kvalitativ metod för innehållsanalys. Resultatet visade att många upplever jobbiga händelser på arbetet men att få tar det med sig hem och utvecklar det till en skadlig erfarenhet. Anestesisjuksköterskan kunde klart beskriva sina upplevelser kring svåra händelser och även förmedla den typ av bearbetning som passar bäst för just honom/henne. Denna studie ger en ökad förståelse över hur anestesisjuksköterskor upplever svåra arbetsrelaterade händelser.

När en person söker en första kontakt med hälso- och sjukvården sker det oftast via ett telefonsamtal till vårdcentralen. Vid telefonsamtalet, som tas emot av en sjuksköterska, bedöms och åtgärdas vårdsökarens ärende. Sjukskrivningar är ett av många ärenden som hanteras. De senaste åren har hanteringen av sjukskrivningar i Svensk hälso- och sjukvård förändrats vilket har orsakat en minskning av antalet sjukskrivningar. Sjuksköterskor har i varierande grad deltagit i denna utveckling och denna studie vill synliggöra sjuksköterskans deltagande i vården av sjukskrivna på vårdcentralen. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning på vårdcentralen och speciellt hantering av sjukskrivningar. Studien är kvalitativ med induktiv ansats. Datainsamling har skett genom fokusgruppssamtal med 14 stycken sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på tre vårdcentraler. Insamlat material analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Gruppsamtalen visade att sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning är att arbetet är kvalificerat och stimulerande. Hanteringen av sjukskrivningar innefattar att göra bedömning, ge patienten information och bevaka patientens rättigheter. Hindrande och möjliggörande omständigheter påverkar sjuksköterskornas arbete och deras hantering. De hindrande omständigheterna kan ibland leda till att sjuksköterskan vill frånsäga sig ansvar. Studien har identifierat ett behov av att tydliggöra omvårdnadsansvaret för verksamma sjuksköterskor i telefonrådgivning på vårdcentral så att sjuksköterskans bedömningar i telefonrådgivningssituationen i högre grad baseras på omvårdnadens mål. / When a person seeks contact with community health services in Sweden it’s usually via a phone call to the primary health care centre. By the phone call, received by a nurse, the health seeker’s case is assessed and addressed. Sick leave is one of many cases being managed. In recent years, management of sick leave in Swedish primary health care has changed and decreased the number of sick leaves. However, nurses have in varying degrees, participated in this change. This study will visualize the nurse's participation in the care of patients on sick leave at the primary health care centre. The aim was to describe nurses' experiences of telephone advisory services at the primary health care centre and especially the management of sick leaves. The study is qualitative with an inductive approach. Data collection was done through focus group discussions with 14 nurses working with telephone advisory services at three primary health care centres. Collected material was analyzed by qualitative content analysis. The group discussions demonstrated nurses' experiences of telephone advisory services as qualified and stimulating. The specific management of sick leave was described as a combination of making assessment, providing patient information and monitoring the patient's rights. Obstructing and enabling circumstances affect nurses telephone advisory services and their management of sick leaves. The obstucitive cirumstances sometimes causes nurses wanting to abdicate responsibility. The study has identified a need to clarify the caring responsibility for nurses in telephone advice services so that nurse's assessments increasingly are based on caring goales.