Bakgrund: När Covid-19 pandemin blev fakta stod förlossningsvården inför nya utmaningar. Restriktioner infördes om närvaro vid förlossningen om partner hade symptom på, eller bekräftad Covid-19. Det finns få studier som undersökt en barnmorskas erfarenhet av att arbeta med kontinuerligt stöd hos patienter, och ingen forskning på barnmorskans erfarenhet under en pandemi. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter av att ge stöd vid förlossning när partnern inte fick närvara under Covid-19 pandemin. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats där datainsamlingen utfördes via nio enskilda intervjuer. Både manifest och latent innehållsanalys användes för analys.  Resultat: Resultatet presenterades i tre kategorier med två till tre underkategorier. Kategorierna var: Barnmorskans betydelse och ansvar, Utmaningarna i att ge stöd under förlossning vid Covid-19 och Betydelsen av arbetsmiljön. Barnmorskorna beskrev vikten av att ge kontinuerligt stöd och hög närvaro för att skapa trygghet och tillit hos föderskan som måste föda utan närvaro av sin partner. De berättade även om en distans som skapades på grund av skyddsutrustningen som krävdes under Covid-19 pandemin vilket försvårade kommunikationen. Slutsats: Förlossningsvården behöver förändras och göra det möjligt för barnmorskorna att kunna hålla en hög närvaro och ge kontinuerligt stöd. Speciellt när en föderska är utan sin partner under förlossningen eftersom personalen då blir även kvinnans stödperson. / Background: When the Covid-19 pandemic became a fact, childbirth care was faced with new challenges. Restrictions were introduced regarding the presence of the partner during childbirth if he had symptoms of or confirmed Covid-19. There are few studies that have examined a midwife's experience of working with continuous support with patients, and no research of the midwife's experience during a pandemic. Aim: The aim was to describe midwives' experiences of providing support during childbirth when the partner was unable to be present during the Covid-19 pandemic. Method: The study has a qualitative design with an inductive approach where the data collection was carried out against nine individual interviews. Both manifest and latent content analysis were used for analysis. Result: The results were presented in three categories with two to three subcategories. The categories were: The importance and responsibility of the midwife, The challenges in providing support during childbirth during Covid-19 and The importance of the work environment. The midwives described the importance of providing continuous support and a high presence to create security and trust in the mother who has to give birth without the presence of her partner. They also talked about a distance that was created due to the protective equipment required during the Covid-19 pandemic, which made communication difficult. Conclusion: Maternity care needs to change and make it possible for the midwives to be able to maintain a high presence and provide continuous support. Especially when a mother is without her partner during childbirth because the staff then also becomes the woman's support person.

Bakgrund: Hypertoni var en av de främsta folkhälsosjukdomarna i Sverige 2015 och 1,8 miljoner människor beräknades vara drabbade. Den främsta behandlingen ur såväl medicinskt som omvårdnadsperspektiv vid diagnostiserad hypertoni är livsstilsförändringar. Dock har följsamheten visats låg och endast 20-30% av personerna med hypertoni uppnår behandlingsmålet med ett blodtryck lägre än 140/90 mmHg. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka personers upplevelser av vad som främjar till följsamhet av livsstilsförändringar vid hypertoni. Metod: En induktiv ansats av kvalitativa artiklar låg till grund för litteraturöversikten. Sju artiklar inkluderades och analyserades i resultatet. Resultat: De upplevelser som främjade följsamhet till livsstilsförändringar var upplevelser av trygghet relaterat till kunskap, miljö och ekonomi, autonomi relaterat till vanor, rutiner och livsstil, delaktighet relaterat till omvårdnaden samt samhörighet relaterat till kultur, religion och familj. Slutsats: Sjuksköterskan skulle i mötet med personer med hypertoni kunna framhäva och uppmärksamma upplevelser av trygghet, autonomi, delaktighet och samhörighet för att på så vis stötta personen mot följsamhet till livsstilsförändringar. / Background: Hypertension was one of the main public health diseases in Sweden 2015 with approximately 1.8 million people expected to be affected. The primary treatment when diagnosed hypertension, from both a medical and nursing perspective, is lifestyle changes. However, compliance has been shown to be low, only 20-30% of people with hypertension achieve the treatment goal of a blood pressure less than 140/90 mmHg. Purpose: The purpose of the literature review was to examine people's experiences of what promotes the adherence to lifestyle changes in hypertension. Method: An inductive approach of qualitative articles formed the basis for the literature overview. Seven articles were included and analyzed in the results. Result: The experiences that promoted adherence to lifestyle changes were experiences of confidence related to knowledge, environment and economy, autonomy related to habits, routines and lifestyle, participation related to the care and affection related to culture, religion and family. Conclusion: The nurse could, in meeting with people with hypertension, highlight and draw attention to perceptions of safety and confidence, autonomy, participation and belonging, and thus support the person against adherence to lifestyle changes.

This research focused primarily on exploring the talk of mothers of daughters with Anorexia Nervosa, paying specific attention to their emic perceptions of the underlying causes of Anorexia Nervosa. The research sought to reveal the discourses underpinning participants talk. Further, the way in which these discourses serve to construct Anorexia Nervosa in particular ways as well as the function these discourses serve were explored. This study is qualitative and exploratory in design and provides a unique understanding of Anorexia Nervosa in the form of emic accounts gleaned from mothers' own experiences. The findings of this research suggest that mothers of daughters with Anorexia Nervosa primarily reproduce a discourse on the causality of Anorexia Nervosa that is family or biomedically focused. Through analysis of the discourses embedded in participants’ talk, it became evident that participants reproduce discourses of gender and femininity and are influenced by societal pressure as well as the constructions of womanhood and motherhood. Insight into a side of the mother of the Anorectic, often concealed in the literature, was revealed through a semi-structured interview process with nine urban, middle-class, white South African mothers of daughters with Anorexia Nervosa. Interviews were then transcribed and analysed according to Braun and Clarke's thematic analysis. Incorporating the silenced voices of mothers of daughters with Anorexia Nervosa appears to have allowed for the emergence of a more generous view of the mother and has contributed to a larger set of discursive repertoires through which to understand Anorexia Nervosa. This research further gave rise to the realisation of a need for a critical education program whereby taken for granted notions can be revealed and actively engaged. This program would ideally seek to free the anorexic woman as well as the mother from the constraints of the uncritically constructed conceptualisations of Anorexia Nervosa and femininity.

Bakgrund: Det är fastställt i tidigare studier att sjuksköterskans arbetsglädje direkt påverkar omvårdnadsnivån och att det är flera faktorer som påverkar dennes arbetsglädje. Forskning saknas beträffande vad som ger specialistutbildade anestesisjuksköterskor arbetsglädje. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vad som skapar och hur anestesisjuksköterskor ser på arbetsglädje. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design där datainsamlingen genomfördes via åtta semistrukturerade intervjuer, dataanalysen genomfördes genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Åtta områden relevanta för anestesisjuksköterskans arbetsglädje presenteras; psykosocial arbetsmiljö, fysisk arbetsmiljö, god omvårdnad, kompetensutveckling, ledning, självständighet, arbetstider och personalomsättning. Ett nionde område, lön, utreddes men visade sig inte vara direkt kopplat till arbetsglädje Slutsats: Arbetsglädje visade sig vara en viktig faktor för att anestesisjuksköterskan ska trivas med sitt arbete. Det är därför viktigt att arbeta med dessa områden som ger arbetsglädje från flera håll för att underlätta anestesisjuksköterskans arbetsglädje. / Background: It has been established in earlier studies that the nurse's job satisfaction directly affects the level of nursing and that there are several factors that affect nurse’s job satisfaction. There is no research on what gives specialist educated nurse anaesthetist job satisfaction. Aim: The purpose of the study was to describe what creates and how nurse anaesthetist look at job satisfaction. Method: The study was conducted using qualitative design. The data was collected thru eight semi-structured interviews, data analysis is conducted through qualitative content analysis. Results: Eight areas relevant for nurse anesthetists was presented; psychosocial work environment, physical work environment, nursing care, skill development, management, independence, working hours and employee turnover. A ninth area, salary, was also investigated but was not found to be directly related to work satisfaction. Conclusion: Job satisfaction is an important factor for the anesthetist nurses to enjoy their work. It is therefore important to work with these areas that provide job satisfaction from several directions to facilitate the job satisfaction of the anesthetist nurse.

Bakgrund: I Sverige, drabbas 5000 personer av hjärtstopp varje år och av dessa räddas 500 personer. Att drabbas av ett hjärtstopp är traumatiskt för den drabbade och kräver tid för återhämtning. Anhöriga har en central roll i omvårdnaden av den drabbade, både vid hjärtstoppet samt tiden efter. Syfte: Denna litteraturstudie syftar på att öka förståelsen av de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Tio relevanta artiklar fanns vid sökning i databaserna Cinahl och Pubmed. Artiklarna kvalitets granskades och analyserades via Fribergs (2017) modell. Resultat: studien resulterade i fyra huvudkategorier: De första känslorna, information och kommunikation, känsla av kontroll samt förändring. Vidare framkom 15 subkategorier. Konklusion: Vid ett hjärtstopp upplever anhöriga olika känslor; det är en överväldigande och chockerande incident. De ställs inför livsförändringar och deras egna hälsa påverkas. Att ta hand om de anhöriga är av stor betydelse för den närståendes tillfrisknande. Kunskap om de anhörigas upplevelse då deras närstående drabbas av ett hjärtstopp är essentiell för sjuksköterskan för att hon ska kunna bidra med omhändertagande av de. / Background: In Sweden, every year approximately 5000 people suffer from cardiac arrest, from these 500 get saved. A cardiac arrest is traumatizing for the ones affected and requires time for recovery. The relative has a central part in the care of the one affected, both during and after the event. Aim: This literature study aims to get a better understanding of relatives lived experiences when a relative suffers from a cardiac arrest and survives. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. Ten articles were found through CINAHL and Pubmed database which were examined in quality and furthermore analyzed through the model of Friberg (2017). Results: The study resulted in four main categories: The initial feelings, information and communication, feeling of control, and change. From these 15 subcategories were formed. Conclusion: At a cardiac arrest, relatives experience a lot of different emotions. It is an overwhelming and shocking event. They face significant changes in life, and their health is affected. Taking care of a relative is of solid matter for a patients recovery. The knowledge of relatives' experience is essential for a nurse to make sure relatives receive proper care in devastating events.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt där patienter med obotlig sjukdom behandlas i syfte att främja välbefinnande och lindra lidande. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården innefattar en beredskap inför oväntade och oförutsägbara situationer.  Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede på sjukhus.   Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. 12 artiklar inkluderades till resultatet. Analysen skedde med hjälp av Fribergs fem-stegsmodell.   Resultat: Analysen resulterade i tre huvudteman som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede på sjukhus. Det första temat var känslomässiga utmaningar med följande subteman skilja på det professionella och personliga och känslan av otillräcklighet. Det andra huvudtemat var patientens förespråkare med följande subteman att kämpa emot och känna ansvar. Det tredje och sista huvudtema som framkom var begräsningar med följande subteman barriärer i vårdandet och frånvaro av kunskap och erfarenhet.   Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser av att vårda palliativa patienter i livets slutskede upplevdes huvudsakligen negativa som att vara otillräcklig och att möta hinder i vårdandet i form av tidsbrist och bristande vårdmiljö. Framtida forskning kan ytterligare belysa vad sjuksköterskor upplever som utmaningar och barriärer men också vad som upplevs som möjligheter i vårdandet med palliativa patienter i livets slutskede. / Background: Palliative care is an approach where patients with terminal illness is treated with the purpose to alleviate suffering and promote well-being. The nursing role in end-of-life care involves being prepared for unexpected and complex situations.   Aim: To describe nurses’ experiences of palliative care in the final stages of life in a hospital setting.   Result: The analysis resulted in three main themes that describe nurses’ experiences of caring for palliative patients in the final stages of life in a hospital setting. The first theme was emotional challenges with the subthemes separating professional and private life and feeling inadequete. The second theme was patients advocate with the subthemes fighting against and feeling responsibilities. The third theme was limitations with the subthemes barriers in the caring process and lack of knowledge and experience.  Conclusions: Nurses’ experiences of caring for palliative patients in the final stages of life in a hospital setting are mainly negative. Experiences of feeling helplessness and meeting limitations such as lack of time and a care environment that is not designed for palliative care in the final stages of life. Future research could focus on nurses’ experiences of what possibilities a hospital setting has that can have a positive effect on the caring of palliative patients in the final stages of life.

Bakgrund  Med stigande andel äldre i befolkningen och ett ökat antal personer med kroniska sjukdomar förväntas förekomsten av svårläkta sår att öka. Sårbehandling är en av de vanligaste arbetsuppgifterna för sjuksköterskor i primärvården och kan pågå från månader till flera år. Att ha ett svårläkt sår har av äldre personer beskrivits som att vara fast i en situation utan slut, en situation där den äldre är beroende av sjuksköterskans hjälp för att nå läkning.  Syfte  Att beskriva äldre personers upplevelser av mötet med sjuksköterskan vid omvårdnad av svårläkta sår i primärvården.  Metod  Studien är av kvalitativ design med induktiv ansats. Data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat  De äldre beskrev att mötet med sjuksköterskan kännetecknades av en upplevelse av att vara i trygga händer. En känsla av välbefinnande kunde infinna sig och relationen med sjuksköterskan upplevdes vänskaplig och ömsesidig och beskrevs som nära. De äldre kände att sjuksköterskan engagerade sig och visade en vilja att deras sår skulle läka, vilket skapade förtroende. I mötet fanns förväntningar på professionalitet och ansvarstagande och dessa förväntningar uppfylldes.  Slutsats  Upplevelsen av mötet karaktäriseras av en ömsesidig och nära relation där den äldre, trots sitt behov av vård, gavs möjlighet att fortsätta vara en person snarare än patient. Mötet är en viktig aspekt i sjuksköterskors omvårdnadsarbete och studien belyser vad omvårdnad utifrån ett personcentrerat förhållningssätt betyder för äldre personer med svårläkta sår. / Background  With the increasing proportion of elderly people in the population and an increased number of people with chronic diseases, the incidence of hard-to-heal wounds is expected to increase. But even now, wound treatment is one of the most common tasks for nurses in primary care. Wound treatment can last from months to several years and has been described by older people as being stuck in a situation without an end, a situation where the older person is dependent on the help of a nurse to achieve healing.  Aim  To describe elderly people’s experiences from meeting a nurse giving care for hard-to-heal wounds in primary care.  Method  The study has a qualitative design with an inductive approach. Data were collected by nine semi-structured interviews and analyzed using qualitative content analysis.  Results  The elderly described that the meeting was characterized by an experience of being in a safe place. A feeling of well-being could be present and the relationship with the nurse was experienced as friendly and mutual and was described as close. The elderly felt that the nurse was engaged and showed a will for their wounds to heal, which created trust. There were expectations of professionalism and responsibility and the nurse met these expectations.  Conclusions  The experience of the meeting is characterized by a mutual and close relationship where the elderly, despite their need for care, were given the opportunity to continue being a person rather than a patient. The meeting is important in nursing care, and the study illuminates what nursing based on person-centered care means for older people with hard-to-heal wounds.

Bakgrund:  Vid majoriteten av kvinnofridsbrotten är förövaren anhörig eller bekant. Våldets konsekvenser kan orsaka både fysiska, psykiska och sociala svårigheter samt följa kvinnan under lång tid. Genom personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan möta kvinnan i den utsatta situationen, skapa tillit och trygghet genom att se och våga fråga.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer inom akut- och primärvård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar där Fribergs (2017a) femstegsanalys genomförts. Resultat: Två huvudteman och sex subteman formulerades utifrån artiklarnas resultat; Omgivningens inverkan (tid och miljö, kultur och integritet, känslor i relation till mötet). Sjuksköterskors kunskapsläge (identifiering av våldsutsatthet, kompetens och utbildning, professionens ansvarsområden). Slutsatser: Sjuksköterskor uppger att tidsbrist, hög arbetsbelastning och känslor av otillräcklighet är vanligt förekommande. Sjuksköterskan behöver mental förberedelse, stöd och tydliga riktlinjer inför mötet, för att bli tryggare i sin profession. Utbildning och praktisk erfarenhet skapar bättre förutsättningar för sjuksköterskan att erbjuda god personcentrerad vård. Genom ytterligare forskning om ämnet kan sjuksköterskans förutsättningar tillika vården utvecklas och förbättras. Nyckelord: kunskap, kvalitativ design, patientmöte, personcentrerad vård, upplevelse. / Background: In the majority of women abuse, the perpetrator knew the woman. The consequences of violence can cause long lasting physical, psychological and social difficulties. Through person-centered approach, nurses can create trust and security with the right attention and questions. Aim: To describe nurses’ experiences of meeting women who have been subjected to violence in close relationships in emergency and primary health care. Method: Qualitative design with an inductive approach. The literature review was based on 13 scientific articles in which Friberg’s (2017a) five-step analysis was conducted. Result: Two main themes and six sub-themes were formulated based on the results of the articles; The impact of the environment (time and the environment, culture and integrity, Emotions in relation to the meeting). Nurses’ state of knowledge (identifying victims of violence, competence and education, responsibilities of the nursing profession). Conclusions: Nurses state that lack of time, high workload and feelings of inadequacy are common. They need mental preparation, support and clear guidelines to become more confident in their profession. Education and practical experience create better conditions for nurses to offer good person-centered care. Through further research the nurse’s conditions as well as care can be improved. Keywords: Experience, knowledge, patient-meeting, person-centered care, qualitative design

Bakgrund: Akutmottagningen är en plats där troligtvis alla har varit eller någon gång kommer besöka. Platsen skulle kunna beskrivas som hektisk och kaotisk med stress och tidspress. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelser av patienttillfredsställelse på akutmottagningen. Metod: Sökningen genomfördes i databasen MEDLINE genom sökmotorn PubMed. Sökorden som användes baserades på litteraturstudiens syfte och analyserades med hjälp av Evans narrativa syntes med deskriptiv sammanställning. Huvudresultat: Flertalet upplevelser som kan ha påverkan på patienttillfredsställelsen, såväl negativa så som positiva, framkom. De negativa upplevelserna handlar bland annat om dålig kommunikation, långa väntetider och ett opersonligt bemötande. De positiva upplevelserna belyser bland annat en god kommunikation, kortvarig väntetid och ett empatiskt bemötande. De negativa upplevelserna är något som framkommer mer än de positiva upplevelserna. Slutsats: Patienttillfredsställelse är ett komplext begrepp som inte kan besvaras på ett enkelt sätt, men som kan påverkas av både negativa och positiva upplevelser. Upplevelserna kan utlösa dominoeffekt på varandra där kommunikationen verkar ha stor inverkan, dock får ingen av de övriga upplevelserna förminskas. Behovet av att förstå vad som påverkar patienttillfredsställelsen är stor och behöver belysas. Denna litteraturstudie kan bidra till en bättre personcentrerad omvårdnad där patientens behov är det centrala. / Background: The emergency department is a place everyone most likely has or will visit. The emergency department might be described as a chaotic and hectic place with stress and pressure regarding time. Aim: To describe adult patients experiences of patient satisfaction in the emergency department. Method: The search was done in the data base MEDLINE via PubMed. The search terms used was based on this literature reviews aim, and the selected articles were analyzed based on Evans analyze method of narrative synthesis with a descriptive summary. Findings: A plentiful amount of experiences, both positive and negative, may influence on the perception of patient satisfaction. The negative experiences include for instance bad communication, long waiting times and impersonal treatment. The positive experiences include for instance good communication, short waiting times and an empathic treatment. The negative experiences appear more frequent than the positive experiences. Conclusion: Patient satisfaction is a complex concept that cannot be answered in a simple way but might be affected by both negative and positive experiences. The different experiences could trigger a domino effect on each other, where communication seems to have great impact, however no other experience should be diminished. The need to understand what contributes to the experienced patient satisfaction may vary and must be highlighted. This literature review may contribute to a better person-centered nursing care where the patient needs is central.

Bakgrund: Bensår är ett globalt hälsoproblem och befolkningen blir allt äldre. Därmed ökar kroniska sjukdomar och risken att utveckla bensår. De flesta bensåren behandlas inom primärvården där distriktsköterskans roll är central. Det krävs att distriktssköterskan har en helhetsyn i vårdandet och därmed ett personcentrerat arbetsätt. Personcenterad vård är en av distriksköterkans kärnkompetenser varför erfarenheter av personcentrerad vård i mötet med personer med bensår utforskas. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av personcentrerad vård i mötet med personer som har bensår. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Nio distriktsköterskor intervjuades genom individuella semistrukturerade intervjuer. Texten bearbetades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att personcentrerad vård ansågs vara ett naturligt arbetssätt för distriktssköterskorna och innefattade helhetsyn, delaktighet och kontinuitet. Resultatet belyste distriktsköterskans roll att anpassa sitt förhållningsätt, vikten av teamarbete samt att distriksktssköterskorna besitter djupare kunskap i det personcentrerade vårdandet av personer med bensår. Det framkom varierande förutsättningar för personcenterad vård i organsiationer, arbetsplatsen och patientmöten. Slutsats: Distriktssköterskorna har en central roll i den personcentrerade vården genom fördjupade kunskaper. Därför är det viktigt att det finns goda förutsättningar för personcentrerad vård för personer med bensår eftersom det kan öka livskvalitén och minska tiden för sårläkning. Det kan även bidra till större arbetstillfredsställelse för distriktsköterskor och kostnadseffektivitet. / Background: Leg ulcers are a global health problem and the population is getting older. This increases chronic diseases and the risk of developing leg ulcers. Most leg ulcers are treated in primary care where the district nurse's role is central. It is required that the district nurse has a holistic view of care and thus a person-centered way of working. Person-centered care is one of the district nurse's core competencies, which is why experiences of person-centered care when dealing with people with leg ulcers are explored. Aim: To describe district nurses' experience of person-centred care in the meeting with people having leg ulcer. Method: Qualitative interview study. Nine district nurses were interviewed through individual semi-structured interviews. The text was processed with qualitative content analysis using an inductive approach. Results: The result showed that person-centred care was considered a natural way of working for the district nurses and included a holistic view, participation and continuity. The result highlighted the role of the district nurse in adapting their approach, the importance of teamwork and that the district nurses have deeper knowledge in the person-centred care of people with leg ulcers. Various conditions emerged for person-centred care in organisations, the workplace and patient meetings. Conclusions: The district nurses have a central role in person-centred care through in-depth knowledge. Therefore, it is important that there are good conditions for person-centered care for people with leg ulcers because it can increase the quality of life and reduce the time for wound healing. It can also contribute to greater job satisfaction for district nurses and cost efficiency.