Under den preoperativa fasen möter anestesisjuksköterskan patienten för första gången. Tidigare forskning har visat att föräldrar upplever ångest inför att deras barn ska genomgå en operation. Föräldrars och anestesisjuksköterskans attityd påverkar barnet, -och vikten av en god relation är av stor betydelse. Tidigare forskning har belyst att föräldrar har stor påverkan på barnet preoperativt, men ingen tidigare forskning har belyst anestesisjuksköterskans perspektiv på hur föräldrar påverkar barnet. Syftet med studien var att undersöka hur anestesisjuksköterskan uppfattar att föräldrar påverkar sitt barn under den preoperativa fasen samt att undersöka vilka strategier anestesisjuksköterskan använder i mötet med barn och föräldrar. För att få reda på anestesisjuksköterskans upplevelser och erfarenheter valdes kvalitativ forskningsintervju med induktiv ansats som metod. Fem anestesisjuksköterskor som hade erfarenhet av att vårda barn fick frågan om hur de upplever att föräldrar påverkar barnet i den preoperativa fasen. En kvalitativ innehållsanalys utfördes av de transkriberade intervjuerna. Resultatet visade att anestesisjuksköterskorna upplevde att föräldrarna hade stor påverkan på barnet vilka kunde utgöra hinder och förutsättningar i mötet med barn i den preoperativa fasen. Resultatet presenteras i tre kategorier: Förutsättningar i mötet med barn i den preoperativa fasen, Hinder i mötet med barn i den preoperativa fasen och Anestesisjuksköterskornas strategier. De tre kategorierna har tillhörande subkategorier. Tidigare studier styrker att föräldrar påverkar sitt barn i vårdsituationer, men få forskningsstudier tar upp barnets oro för föräldern som mår dåligt av att medverka i en vårdsituation. Vidare forskning om barns oro för föräldern bör göras.

Denna uppsats beräknar ett skuggpris för rädslan att gå ensam i mörkret i individens hemmakvarter samt undersöker skillnader mellan män och kvinnors skuggpriser för att vara mindre rädd. Tidigare studier som har använts sig av skuggpris för att beräkna rädsla har studerats och analyserats för att på bästa sätt kunna genomföra denna uppsats. Datamaterialet som använts i uppsatsen kommer från European Social Survey och består av 1791 observationer. Respondenterna fick i undersökningen svara på en skala mellan 1 till 4, där 1 var ’’mycket säker’’ och 4 var ’’mycket osäker’’ angående individens rädsla vid mörker. Skuggpriset motsvarar den summa av hushållets nettoinkomst som individen är villig att offra för att känna sig en enhet mindre rädd. Skuggpriset för att gå ensam i mörkret jämförs med män och kvinnors separata skuggpriser. Skuggpriset för att gå ensam i mörkret beräknades till 15 744 kronor. I uppsatsen skattades männens skuggpris till 12 881 kronor medan kvinnornas skuggpris blev 27 956 kronor. Därmed kan kvinnorna i Sverige tänka sig offra mer av sin månadsinkomst för att vara mindre rädd än männen i Sverige. Skillnaderna mellan män och kvinnors skuggpriser kan bero på att könen har separata psykologiska kostnader samt olika sociala roller i samhället. En kvinna tenderar att känna mer rädsla i vardagen än vad en man gör. Skillnaden mellan män och kvinnors skuggpriser skulle eventuellt kunna förklaras med att samhället kanske inte anser att en man ska känna rädsla och detta skulle kunna leda till att männen är villiga att betala mindre för att minska sin rädsla.

No description available.

Rädsla för brott är ett välstuderat fenomen som innefattar en könsrelaterad rädsla. Tidigare forskning visar att rädslan är differentierad mellan män och kvinnor vilket anses kunna bero på insocialiserade könsroller. Forskning indikerar att kvinnor upplever i högre utsträckning än män en rädsla att utsättas för brott, trots att män enligt statistiska undersökningar utsätts i större utsträckning för brott. Studien ämnar därför till att undersöka unga kvinnors rädsla att utsättas för brott och de eventuella konsekvenser denna rädsla har för kvinnornas beteende. Studien undersöker även hur brottsrelaterad information som förmedlas via media påverkar den upplevda rädslan. Via semistrukturerade djupintervjuer samt en tematisk analys visade resultatet att kvinnornas rädsla är något situationsbundet. Resultatet visar dels på en rädsla att bli överfallen av en främmande man samt beteendeanpassningar för att hantera rädslan och minimera risken att utsättas för brott. Kvinnornas beskrivningar av sin rädsla påvisar dock en dubbelhet i om man presenterar sig själv som rädd, där antagandet görs att samhället genererar konflikterande signaler på hur en kvinna ska presentera sin rädsla.

<p>Syftet med studien att skapa en förståelse av vilka känslor gravida missbrukare har utifrån yrkesprofessionellas synvinkel. Vi vill även se vilken hjälp som erbjuds gravida missbrukare. Vi tar även upp olika insatser som finns för gravida missbrukare. Studien har fokus på fyra teman som är: missbruk, gravida missbrukare, emotioner samt yrkesprofessionella. Studien har en hermeneutisk ansats som vill förklara och tolka livsvärlden. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har haft semistrukturerade intervjuer med åtta informanter som jobbar med gravida missbrukare eller liknande. Resultatet visar att de yrkesprofessionella har en stor roll i gravida missbrukares liv, de mest utmärkande känslorna som yrkesprofessionella kunde identifiera var skam och skuld. De vanligaste drogerna som används av kvinnorna är cannabis, alkohol samt amfetamin. Vårt resultat verifieras av tidigare forskning då vi fick många liknande tema som tidigare diskuterats inom forskningen, men framförallt upptäckte vi något nytt, att gravida missbrukare har en positiv inställning till sin graviditet.</p>

<p>De senaste åren har antalet kejsarsnitt på humanitär indikation ökat i Sverige. Den vanligaste bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Med förlossningsrädsla menas att man känner ångest och fruktan inför sin förlossning.</p><p>Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av förlossningsrädsla samt vilket behov av stöd förlossningsrädda kvinnor behöver. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar bildades två huvudkategorier, dessa var; upplevelser och stöd. Resultatet visade att den vanligaste upplevelsen vid förlossningsrädsla var rädsla för smärta och oron för sin och sitt barns hälsa och välmående. Förlossningsförloppet var också något som orsakade rädsla hos vissa kvinnor. Mest utsatta för förlossningsrädsla var kvinnor som led av dålig självkänsla och tvivlade på sin prestationsförmåga. Kvinnans tidigare erfarenheter spelade en stor roll vid upplevelsen av förlossningen. Den bästa vård förlossningsrädda kvinnor kan få är stöd från sin omgivning och vårdpersonal. Den mest framgångsrika behandlingsmetod enligt denna litteraturstudie var terapi.</p><p>En slutsats blev att det är viktigt att upptäcka kvinnans förlossningsrädsla i ett tidigt stadium och att omvårdnaden är individualiserad.</p>

<p>Abstract</p><p>Bakgrund: Totalt har nästan 30 miljoner avlidit sedan första AIDS- fallet diagnostiserades år 1981. Ovissheten och hotet om sjukdom och för tidig död innebär stora psykiska påfrestningar på individen. Sjuksköterskans attityder och sätt att vara spelar en viktig roll för etablering av en terapeutisk relation.</p><p>Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans attityder till patienter med HIV- infektion.</p><p>Metod: Genom en litteraturstudie av tidigare forskning har 16 vetenskapliga artiklar granskats. Dessa fann vi på databaserna PubMed och Cinahl.</p><p>Resultat: Sjuksköterskor upplevde rädsla vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS på grund av dess smittrisk. De ansåg att de behövde mer utbildning och support och professionell support mellan kollegor för att orka med sitt arbete. Från forskarnas observationer sågs ett fysiskt undvikande av patienter, som att vårdpersonalen inte svarade på patientens ringningar, de undvek att gå in till patienten. Sjuksköterskestuderande som hade en rädsla för HIV/AIDS har mer homofobier, de ansåg att det var ett straff för deras oordnade sexliv och att de förtjänade sitt öde.</p><p>Slutsats: Vi anser att många av dessa attityder skulle kunna undvikas om personalen får mer kunskap om smitta, sexuallitet och droger, hur sjukdomsförloppet ser ut, och vilka funderingar en HIV/AIDS smittad kan ha. Detta skulle bidra till att sjuksköterskor/vårdpersonal vågar möta patienten och utveckla en god relation till denne.</p>

<p>I Voxnabruk i Hälsingland vågar folk inte släppa ut sina barn i skogen av rädsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör vargen så många, så innerligt? Hur är det egentligen att ha vargen nära - runt knuten - eller i hjärtat?</p>

I Voxnabruk i Hälsingland vågar folk inte släppa ut sina barn i skogen av rädsla för vargattacker. Samtidigt arbetar andra med att skydda den svenska vargstammen. Varför berör vargen så många, så innerligt? Hur är det egentligen att ha vargen nära - runt knuten - eller i hjärtat?

De senaste åren har antalet kejsarsnitt på humanitär indikation ökat i Sverige. Den vanligaste bidragande orsaken till detta är förlossningsrädsla. Med förlossningsrädsla menas att man känner ångest och fruktan inför sin förlossning. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa faktorer som kan påverka upplevelsen av förlossningsrädsla samt vilket behov av stöd förlossningsrädda kvinnor behöver. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie som omfattade 16 vetenskapliga artiklar. Vid granskningen av dessa artiklar bildades två huvudkategorier, dessa var; upplevelser och stöd. Resultatet visade att den vanligaste upplevelsen vid förlossningsrädsla var rädsla för smärta och oron för sin och sitt barns hälsa och välmående. Förlossningsförloppet var också något som orsakade rädsla hos vissa kvinnor. Mest utsatta för förlossningsrädsla var kvinnor som led av dålig självkänsla och tvivlade på sin prestationsförmåga. Kvinnans tidigare erfarenheter spelade en stor roll vid upplevelsen av förlossningen. Den bästa vård förlossningsrädda kvinnor kan få är stöd från sin omgivning och vårdpersonal. Den mest framgångsrika behandlingsmetod enligt denna litteraturstudie var terapi. En slutsats blev att det är viktigt att upptäcka kvinnans förlossningsrädsla i ett tidigt stadium och att omvårdnaden är individualiserad.