Ämnet idrott och hälsa lyfts ofta fram som en viktig komponent för att utveckla en hälsosam livsstil. Fysisk aktivitet framhålls av forskare som den viktigaste friskfaktorn. Vid den senaste utvärderingen av ämnet idrott och hälsa visade det sig att 16 procent av eleverna inte tyckte ämnet var intressant och ett par procent av eleverna deltar aldrig i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens syfte har varit att undersöka vilka bevekelsegrunder elever i år 7-9 har för att inte delta i undervisningen i ämnet idrott och hälsa. Såväl de grunder som eleverna framför till sina lärare som de som eleverna inte framför har undersökts. Andra frågeställningar har varit: vilka förändringar eleverna önskar för att delta i undervisningen samt hur elevernas skäl att inte delta påverkas av den rådande samhällsdiskursen om allt fler inaktiva och/eller överviktiga barn. Tre intervjuer med totalt fem intervjupersoner har genomförts och analyserats med en hermeneutisk ansats. Resultaten visade att de bevekelsegrunder eleverna anger för sina lärare inte är de samma som dc verkliga. Eleverna som intervjuats har en negativ inställning till ämnet idrott och hälsa. De upplever att de ingenting lär sig och de är rädda att göra bort sig och misslyckas. Några tycker inte att de kommer så bra överens med läraren och några tycker inte att dc lever upp till de kroppsideal som förmedlas via massmedia. Ingen av eleverna duschar i de duschutrymmen som anvisas. De förändringar som eleverna efterfrågar är enskilda duschutrymmen, större valmöjligheter samt mer lek och mindre traditionella bollsporter.

No description available.

Women today feel that their urban surroundings are unsafe, and because of that they use different strategies to reduce the risk of being exposed to criminal acts towards them. The focus of this study is to develop an understanding of the insecure feeling that women feel and what that feeling might originate from. By using previous research and theories we have been able to incorporate a gender perspective on the study this because the gender role is central to understand women’s feelings of insecurity. The purpose of the study was to develop a deeper understanding of women’s sense of safety and insecurity.The central questions of the study are1. How do women describe their insecurity, and what kind of impact does it have on their everyday life?2. How do women relate to and handle their witness of fear and insecurity in their everyday life?To gather answers for these questions we interviewed six women between the ages of 20-30 who all live in Örebro. The women’s responses show that they have a greater sense of insecurity than men, that the feeling of insecurity is always present and the fear cannot be connected to a certain object. Instead the women see many different factors as frightening, and they position themselves as victims in a town, created by and for men. Thus the women use different strategies to reduce the risk of being exposed to crime. The conclusion is that the town is influenced by gender, and that everyday life looks different for women and men. The social construction of gender creates different positions for women and men in society; this is a result of people’s views on other people and their society, an expectation of how things should be and how they are. Keywords: safety, insecurity, fear, gender, city, Örebro

No description available.

Denna undersökning har analyserat vilka grunder det finns för rädsla och ångest i texter relaterat till franciskanorden. Med hjälp av psykologiska teorier om vad känslor är och hur de uppkommer visar undersökningen att det finns objekt i texter som utgör källor för rädsla och ångest. De objekt för rädsla och ångest som förekommer är bland annat pengar, böcker, kläder och makt och hierarkier. Denna undersökning har även jämfört rädsla och ångest som ett maktinstrument. De dokument som franciskanorden vilar på är inte endast baserat på ödmjukhet, som Franciskus annars förespråkade, utan även rädsla och ångest.Franciskus orden kom att förändras både under och efter hans bortgång. I de analyserade dokumenten kan en förändring utsiras utifrån rädsla och ångest. Detta kan vara en del av svaren på frågorna varför förändringarna inom orden skedde och vad som styrde dess utveckling. Franciskus som grundade orden på sina enkla ideal kom att förändras då orden institutionaliseras i den katolska kyrkan och när orden växte i antal.Undersökningen föreslår att Franciskus och hans orden tidsmässigt kan delas in i två utvecklingslinjer. Den första börjar då Franciskus ideal och kall blir klart för honom genom hans uppenbarelser. Den andra när orden växer i antal och idealen institutionaliseras, alltså redan innan Franciskus bortgång. När Franciskus ideal mötte verkligheten så förändrades orden med de dokument som han med hjälp av andra skrev såsom regler, testamente och brev. / Uppsatsen omfattar 10,5 hp inom Historia för lärare III 61-90 hp.

<p>Anledningen till att vi genomförde denna studie är att bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor, och tack vare förbättrade metoder att diagnostisera och behandla sjukdomen, har dödligheten i bröstcancer minskat, vilket medför ett ökande antal överlevare. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor, efter genomgången behandling, upplever att bröstcancer påverkar den fysiska hälsan, det psykiska välbefinnande och det sociala livet. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt. Vår studie resulterade i tre huvudteman och elva underteman. Vårt resultat visade att kvinnorna upplever brist på information från vårdpersonalen inom alla våra tre huvudteman. Resultatet visade att kvinnorna upplever fysiska symtom som ofta ignoreras av vårdpersonalen. Även livsstilen och den sexuella funktionen förändras. Dessutom visade resultatet att kvinnorna upplever en förändrad kroppsbild, en osäkerhet angående framtiden och en rad olika rädslor. De får även nya prioriteringar och värderingar i livet. Vidare upplever kivnnorna en närmre relation med familjen än innan diagnosen och att deras vänner undviker dem. Det sker också förändringar i deras yrkesliv.</p> / <p>The reason we conducted this study is that breast cancer is the most common type of cancer among women, and thanks to better methods to diagnose and treat the disease, mortality in breast cancer has decreased, which results in an increasingly amount of survivors. The aim of this study was to describe how women, after being treated, experience the impact of breast cancer on physical health, psychological well-being and social life. The method used was a qualitative literature review. Our study resulted in three main themes and eleven subthemes. Our result showed that the women experience a lack of information from health care providers within all of our three main themes. Besides, the result showed that women experience physical symptoms which often are being neglected by health care providers. There are also changes in lifestyle and sexual functioning. Also, the result showed that women experience an altered body image, an uncertainty about the future and several different fears. They get new priorities and values in life as well. Furthermore, our result showed that women experience a closer relationship with the family than before the diagnosis and that their friends avoid them. Besides, there are changes in their careers.</p>

Bakgrund: Att som barn vistas på sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okänd värld som inte sällan känns skrämmande och skapar rädsla hos barnet.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva strategier som kan lindra rädsla hos barn vid kontakt med sjukvården.  Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar vilka är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån en checklista av Foreberg &amp; Wengström.  Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rädsla. Att som barn få adekvat information som förbereder dem på vad som komma skall, och låta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vård lindrar rädslan. Familjens närvaro på sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rädslan. Barnens rädsla har även visats minska med hjälp av strategier som distraktioner och lek vid påfrestande undersökningar och behandlingar.  Slutsats: Barn erfar olika sorters rädslor i mötet med sjukvården. Enligt resultatet kan dessa rädslor lindras med hjälp utav flertalet olika strategier. Det är viktigt för sjuksköterskan att ha en medvetenhet om dessa strategier, då dess syfte är att lindra barns vårdlidande.

Bakgrund: Till följd av sjukdom, rutinkontroll eller skada söker barn vård i olika former såsom akutsjukvård eller via vårdcentral. Mötet med sjukvården ha en avgörande betydelse för barnens upplevelse av sjukvård. Därför är det viktigt som sjuksköterska att känna till omvårdnadsåtgärder som kan minska rädsla och smärta vid undersökning eller behandling utav barnen, för att tillsammans kunna skapa en positiv upplevelse. Syfte: Att belysa omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan kan använda för att minska upplevelse av smärta och rädsla hos barn i samband med undersökning och behandling. Metod: Vald metod blev en allmän litteraturöversikt, vilken beskrivs likt ett strukturerat arbetssätt med avsikt att skapa en överblick av ett avgränsat område, en beskrivande presentation. Resultat: Omvårdnadsåtgärder som kan minska barns upplevelse av rädsla och smärta i samband med undersökning eller behandling i sjukvården kan exempelvis vara med hjälp av distraktion, olika sätt att bemöta barnen eller farmakologiska åtgärder. Sjuksköterskan kan på detta sätt hjälpa barnen att få en positiv upplevelse och minne från sjukvården. Slutsats: Många barn upplever rädsla inför kommande sjukhusbesök, men också smärta från de besök som redan passerat. Viktigt för barnen är förälders närvaro, att inte bli lämnade ensamma men också få tid till förståelse för varför sjukhusbesöket måste ske, samt individanpassad information.

Bakgrund: I dagens sjukvård möter sjuksköterskor patienter med många olika smittsamma sjukdomar. Smittoämnen sprids lätt när resandet i världen har ökat och sjuksköterskor står i frontlinjen när det gäller att utsättas för smittsamma sjukdomar på sina arbetsplatser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka faktorer som inverkar på sjuksköterskors vilja att vårda patienter med smittsamma sjukdomar. Metod: En systematisk litteraturstudie som bygger på 18 artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor upplevde stor rädsla och oro för att bli sjuka och smitta sina familjer, kolleger och vänner. Trots risken för att själva smittas framkommer att sjuksköterskorna accepterade dessa risker eftersom de såg det som en del av sin professionella skyldighet att vårda alla patienter. För att sjuksköterskor ska känna sig trygga i sitt arbete krävs att de har effektiv skyddsutrustning, har adekvat utbildning, och stöd från arbetsgivare som ser till att det finns riktlinjer att följa. Slutsats: Sjuksköterskor anser sig ha en etisk plikt att arbeta, även när de står inför en risk för att själva bli utsatta för smitta. Tydliga rutiner och riktlinjer kan minska sjuksköterskornas rädsla för att bli smittade eller för att smitta sina familjer. Detta kan bidra till viljan att gå till arbetet trots hotet om smitta. Sjukvårdens arbetsgivare måste ligga steget före i planeringen och se till att det finns effektiv och säker skyddsutrustning tillgänglig inför framtida pandemier.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 11000 kvinnor av hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt kan vara en traumatisk upplevelse som medför förändringar av kroppen, psyket och livet. Trots att både män och kvinnor drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar har tidigare forskning om hjärtinfarkt främst bedrivits på män vilket innebär att kvinnor ofta bemöts och behandlas enligt en manlig standard. Detta trots att tidigare forskning har visat att kvinnor mår sämre under en längre tid efter infarkten jämfört med män.                 Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.               Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitativ innehållsanalys utifrån induktiv ansats. Resultat: Resultatet innehåller fyra kategorier: Att leva i ovisshet, En förändrad tillvaro, Förändrade relationer och Upplevelser av sjukvården. Kvinnorna var rädda för återinsjuknande och hjärtinfarkten medförde fysiska förändringar som påverkade vardagen, familjen och relationer. Kvinnorna upplevde också bristande information och stöd ifrån sjukvården. Slutsatser: En hjärtinfarkt leder till ett förändrat liv och orsakar lidande för kvinnorna. Eftervården är ofta otillfredsställande vilket kan leda till onödigt lidande och ökad risk för återinsjuknande. Sjuksköterskan bör alltid eftersträva en förståelse för patientens situation för att kunna ge en så god vård som möjligt. Författarna anser att ett ökat samarbete mellan olika vårdprofessioner skulle kunna förbättra eftervården.