Bakgrund En majoritet av alla barn är rädda för stickrelaterade interventioner, interventioner som är nödvändiga för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomar och ohälsotillstånd. Då de stickrelaterade interventionerna inte kan undvikas behöver sjuksköterskan strategier för att skapa tillit och överbrygga rädslor. Sjuksköterskans uppgift är att se till att den stickrelaterade interventionen kan genomföras utan att barnet utsätts för onödiga skrämmande, traumatiska och smärtsamma upplevelser. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan skapa tillit och minska rädsla när barn genomgår stickrelaterade interventioner i vården. Metod En allmän litteraturöversikt där 19 artiklar inkluderades från sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och manuell sökning. Innehållsanalys användes för att analysera inkluderade vetenskapliga artiklar. Resultat Artiklar som berörde olika typer av distraktion och förberedelser inkluderades till resultatet. Distraktionsmoment gav varierat resultat och pedagogiska förberedande interventioner bidrog till att minska rädslor hos barnen. Kommunikation och information visade sig vara en nödvändig komponent för att skapa tillit och därigenom hjälpa barnet att överkomma sina rädslor. Slutsats Barn, precis som vuxna individer har individuella önskemål, preferenser och förutsättningar. Sjuksköterskan kan vinna barnets tillit och därigenom minska hens rädslor genom att ge ett individanpassat bemötande och individanpassad information. Flertalet barn uppskattar distraktion men inte alla. Sjuksköterskan behöver förvissa sig om hur det aktuella barnet vill bli bemött och eventuellt distraheras före, under och efter den stickrelaterade interventionen.

No description available.

I det preoperativa mötet träffar anestesisjuksköterskan patienten och genom att vara närvarande kan en vårdande relation skapas för att inge mod och lindra lidande. Oro och rädsla är något naturligt som alla människor erfar i livet. Studien visar att oro och rädsla preoperativt är vanligt förekommande hos de patienter som ska genomgå generell anestesi. Preoperativoro kan medföra negativa konsekvenser för patienten genom hela det perioperativa vårdförloppet både på kort och lång sikt. Syftet med studien var att belysa omvårdnadsåtgärder för att minska oro inför kirurgiska ingrepp i generell anestesi. För att svara på studiens syfte valdes en systematisk litteraturstudie med kvalitativ design som metod. Studiens resultat presenterades i tre huvudkategorier: Relationens betydelse för att skapa trygghet, den individanpassade informationen samt vårdande handlingar som lindrar oro. Genom att vara närvarande och skapa förtroende samt bekräfta patienten skapades en relation som möjliggjorde en god dialog vilket resulterade i en känsla av trygghet hos patienten. Anestesisjuksköterskan gav adekvat information om anestesin och det kirurgiska ingreppet samt anpassade den utefter varje unik patient för att lindra oro och rädsla. Vårdande handlingar handlade om att ge tillbaka en känsla av kontroll genom att bjuda in patienten till delaktighet. Anestesisjuksköterskan använde även olika avledande strategier samt administrering av lugnande läkemedel för att lindra oro och rädsla. En utmaning var att bemöta oro och rädsla hos patienter med annan kulturell bakgrund eller modersmål än svenska och patienter med kognitiv svikt.

Islamophobia is a phenomenon that has developed very dramatically since the beginning of the 21st century due to several different factors. This has given rise to negative consequences for many individuals around the world who identify with the religion of Islam (Muslims). It has led several researchers to study Islamophobia from different perspectives based on their scientific disciplines, which has resulted in various definitions, theories, results, and solutions. The purpose of this study has been to analyze existing research over time that defines the term Islamophobia as a phobia, in order to understand the definition and development of the concept. Additionally, the study aims to critically examine the concept and the included definition factors. Through a qualitative literature review, eight psychological research papers were examined to answer the purpose of this study. All of the scientific studies that were examined based their definition on Islamophobia being a phobia (fear) towards Muslims. The difference between the definitions lies in what people are afraid of at the core and how this fear spills over onto Muslims. Upon critical examination, it has been found in this study that the term "phobia" is not a suitable term for defining discrimination towards Muslims, because a phobia is often defined as an unfounded and exaggerated fear. Moreover, the psychological research studies examined in this study contradict this definition, as they consider the fear to be strong. Based on the critical examination of scientific works in this study, it is suggested that a new term should be used to define all psychological feelings that have an essence in this research field.

Som sjuksköterska kommer man ofta i kontakt med nålar och olikablodprovtagningar. Dessa provtagningar är inte helt riskfria. Ino m vården finnsdet patienter med olika blodsmittor en sjuksköterska kan bli exponerad för. Idenna litteraturstudie tas upp hepatit B, hepatit C och HIV. Syftet med dennalitteraturstudie var att ta reda på vilka reaktioner som finns rapporterade isamband med blodsmittorisk och om vårdpersonal fortfarande har låg kunskap omblodsmittor. Litteraturen som har analyserats har bestått av tio vetenskapligaartiklar. Resultaten visar att kunskapen om de olika smittvägarna fortfarande ärlåg, att många stickskador inte blir rapporterade på grund av dålig kunskap om hurrapportering ska ske och att många inom vårdpersonalen har fördomar motpatienter med blodsmitta. / As a nurse you will often get in contact with needles and different blood testprocedures. These procedures aren’t completely without risk. In the care unit thereare patients with different kinds of blood diseases, which a nurse can be exposedto. In this literature review blood disease are known as hepatitis B, hepatitis C andHIV. The purpose of this literature revie w was to find out what reactions that arereported in connection with risk of blood contagion and if nursing staff still has alow level of knowledge about blood disease. Ten scientific articles was analysedand the result showed that the knowledge about the different ways to be infectedby a blood disease still is low, that many needle stick injuries doesn’t get reporteddue to low level of knowledge about how to report and that many of the nursingstaff has prejudice against patients with blood disease.

The purpose of this review was to examine in what situations patients with myocardial infarction could feel anxiety. We also wanted to examine what a nurse could do to relieve the anxiety. The results are based on eight scientific articles and one literature review. The results shows that the patient could feel anxiety before examinations and transfers. The patient's anxiety increased if relatives had anxiety and if there were a lack of information from the nurse. Information, support, teaching in different relaxations and music therapy are useful interventions, which the nurse could use to relieve the anxiety among patients with myocardial infarction. / Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka i vilka situationer patienten med hjärtinfarkt kunde känna ångest. Vi ville även undersöka vad sjuksköterskan kunde göra för att lindra denna ångest. Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar samt en litteraturstudie. Resultatet visade att patienten kunde känna ångest inför undersökningar, förflyttningar, brist på information från sjuksköterskan och vid överföring av ångest från anhöriga. Information, stöd, undervisning i olika avslappningsövningar och musikterapi är användbara omvårdnadsåtgärder, som sjuksköterskan kunde använda för att lindra ångest hos patienten med hjärtinfarkt.

No description available.

Patienter inför operation känner ofta oro, ångest och rädsla. Den komplexa och tekniska operationsmiljön kan skapa oro, ångest och rädsla för det okända. Denna fysiska och psykiska stress kan leda till ökad postoperativ smärta, längre sjukhusvistelse och en ökad användning av smärtstillande läkemedel. I den snabba och utmanade operationsmiljön kan operationssjuksköterskor ha svårt att förbereda sig noggrant för att ge optimal omvårdnad. Att involvera patienten, skapa utrymme för deras önskemål och ge dem en känsla av delaktighet i vården är avgörande för att minska oro, ångest och rädsla samt förbättra den perioperativa vården. Syftet med studien var att beskriva perioperativa interventioner som kan lindra oro, ångest och rädsla hos patienter. Det är en systematisk litteraturstudie med kvantitativ design. Databaserna Cinahl och Scopus tillämpades. 12 artiklar analyserades utifrån Bettany-Saltikov & McSherrys (2016) analysmodell för kvantitativ metod. Resultatet består av fem kategorier: musikterapi och bildspel skapar en lugnande och stödjande miljö, virtuell verklighet som avledning, avslappningsövningar, aromaterapi – ett sätt att skapa inre närvaro och närhet som stöd. Studien visade att interventioner, såsom musikterapi, bildspel, VR, avslappningsmetoder, aromaterapi och närhet, är fördelaktiga för att minska oro, ångest och rädsla i perioperativ vård. Kombinationer av dessa interventioner visar positiv resultat. Anpassning av interventioner efter patienternas individuella preferenser är viktig. Personcentrerad vård och omtänksamma vårdåtgärder bidrar till att minska oro, ångest och rädsla, vilket kan förbättra även den postoperativa återhämtningen.

This study explored young adults experiences of the recent increase of gang related crime in Stockholm and possible impact on their everyday life. This study also aimed to study how these experiences varied due to genderand socioeconomic background. Semistructured interviews with six women and four men aged 20–29 from different socioeconomic areas were conducted. Stigma, Doing Gender and Empathy Identification theories were applied as a theoretical framework. The result shows that gender influenced the level of fear of crime, where women reported a higher fear of crime than men. The gender aspect also affected the level of influence on everyday life of the informants, none of the male informants was affected by the increased gang violence. Socioeconomic status was also shown to be a contributing factor since women from areas with low socioeconomic status were not affected by the increased gang violence, whereas women from areas with a high socioeconomic status were influenced. Finally socioeconomic status was a contributing aspect in the approach towards gang related crime and criminal individuals, as informants from areas with low socioeconomic status had a higher level of understanding and empathy for gang violence and why individuals become criminal gang members.

Bakgrund: Fysisk inaktivitet är vanligt hos äldre (+65) och en anledning till det kan vara rörelserädsla som orsakas av smärta och fallrädsla. För att identifiera och behandla rörelserädsla behöver fysioterapeuten ta hänsyn till biologiska, psykologiska och sociala faktorer som påverkar beteendet och för att bryta mönstret och främja fysisk aktivitet. Syfte: Att undersöka fysioterapeuters upplevelser av att främja fysisk aktivitet hos äldre med rörelserädsla inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ deskriptiv intervjustudie genomfördes utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Ett bekvämlighetsurval gjordes och sex fysioterapeuter deltog. Studiens material analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Analysen gav tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna var att skapa förutsättningar i mötet med patienten, viktigt att förändra patientens tankar, känslor och vanor samt att närma sig fysisk aktivitet på ett lugnt sätt. Slutsats: För att främja den fysiska aktiviteten upplevde deltagarna att det var viktigt att identifiera rörelserädsla, öka förståelsen för smärtan samt stärka självförtroendet för fysisk aktivitet och därmed self-efficacy för beteendet. Vidare var det viktigt att lugnt introducera aktiviteter som var viktiga för patienten.