Syftet med studien var att beskriva icke farmakologiska metoder för att reducera barns rädsla och smärta inför cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design. 21 vetenskapliga artiklar inkluderades, analyserades och lades som grund för resultatet. Resultatet visade att distraktion var den vanligaste förekommande icke farmakologiska omvårdnadsåtgärden för att minska barns rädsla och smärta inför smärtsamma cancerrelaterade behandlingar och undersökningar. Distraktion i form av kommunikation, beröring och hjälpmedel distraherar, lugnar, ökar smärttoleransen, förbättrar vårdresultatet och ger positiva vårderfarenheter. Barn som själva fick välja distraktionsmedel visade mindre rädsla, smärta och obehag vid smärtsamma behandlingar och undersökningar. Som distraktion används kommunikation, beröring, elektroniska leksaker, såpbubblor, clowner, virtuell verklighet, filmer, musik och kalejdoskop. Kognitiv beteendeterapi (KBT) visade sig vara bra för att hjälpa barn att hantera rädslan inför provtagningar. Hypnos visade sig vara användbart till rädda och oroliga barn med tidigare vårderfarenhet för att inge trygghet och förebygga ångest. Slutsatsen är att kommunikation, åldersadekvata distraktionsmedel och mänsklig närvaro är ett billigt och effektivt komplement för sjuksköterskan att reducera barns smärta och rädsla under smärtsamma procedurer. Vidare forskning inom området behövs för att utvärdera sjuksköterskornas kunskaper om kommunikation och distraktion. / The aim with the study was to describe non pharmacologic methods in order to reduce children's dread and pain before cancer related treatments and surveys. The study was implemented as a literature study with descriptive design. In the study 21 scientific articles was analyzed for the result. The result showed that distraction was the most common non pharmacologic method in order to decrease children's dread and pain before painful cancer related treatments and surveys. Distraction in the form of communication, touch and accessibility distract, reassuring, increases pain tolerance, improve care results and provides positive care experience. Children who elect distracters funds showed less fear, pain and discomfort at painful treatments and surveys. As distraction was communication, contact, electronic toys, soft soap bubbles, clowns, virtual reality, films, musical and kaleidoscope used. Cognitive behavior therapy (KBT) was found to help children to handle the dread before treatments. Hypnos showed to be useful to cautious and anxious children with earlier care experience stem to submit safety and to prevent anxiety. The authors drew the conclusion that communication, age adequate distraction and human presence is a cheap and effective complements for the nurse to reduce children's pain and dread during painful procedures. Further research within the area is needed in order to evaluate the nurses' knowledge about communication and distraction.

Sjuksköterskor möter ofta patienter med diabetes typ 2 som av flera olika anledningar har problem med följsamheten till egenvården. Därför är det viktigt att känna till de olika faktorer som hindrar samt främjar patienter i deras egenvård. Syftet med studien var att belysa de faktorer som påverkar egenvården hos patienter med diabetes mellitus typ 2. Studien är genomförd som en litteraturstudie. Majoriteten av patienterna upplevde att de saknade kunskap i behandling om diabetes typ 2, en av anledningarna till detta var att de fick olika information från vårdpersonal om hur de skulle sköta sin egenvård. Vidare visar studien hur brist på motivation och rädsla för senkomplikationer påverkar egenvården. Många patienter hade även svårt att identifiera sig som diabetiker. Mer forskning kring hur kunskapsinlärningen om diabetes typ 2 sjukdomen skiljer sig mellan olika patienter vore av intresse.

When children are hospitalized they will face a new and unknown environment. Many children experience this situation as stressful and with fear. It is important that the nurse is aware of this fact in order to facilitate the hospitalization for the child. The purpose of this study is to investigate the fear that children feel when they are hospitalized, and to investigate the meaning of being well prepared for clinical examinations and procedures. The method used was a literature review. The result is based on fourteen empirical articles published in scientific journals the year 1998 to 2007, and one dissertation from 2002. The articles were screened and read critically. The result indicates that most of the children who are hospitalized feel fear and that this could be reduced by proper behaviour from the nurse. The findings also show the importance for the parents and children to be well prepared, prior to the examination and treatment. The results show that the nurse needs to adapt the behaviour towards the child and the parents due to age and maturity of the child / När ett barn kommer i kontakt med sjukvården är detta en ny och okänd värld. Många barn upplever denna situation som mycket stressande och som ger upphov till rädsla. Det är viktigt för sjuksköterskan att vara medveten om dessa faktorer. Syftet med studien var att beskriva barns upplevelser av rädsla vid vård på sjukhus samt hur sjuksköterskor kan minska densamma. Metoden som användes var en teoretisk litteraturstudie. Resultatet är baserat på fjorton stycken vetenskapliga artiklar, publicerade mellan 1998 och 2007 och en avhandling från 2002. Artiklarna granskades kritiskt och lästes igenom noggrant. Det som framkom i resultatet var att de flesta barnen som vårdas på sjukhus känner någon form av rädsla, som kan minskas genom att bra bemötande från sjuksköterskan. Det framkom också att det är viktigt med förberedelse av både föräldrar och barn inför undersökning/behandling. Resultatet visade också att sjuksköterskan behöver anpassa sitt beteende mot barnet och dess föräldrar beroende på barnets ålder och mognad.

Äldres rädsla för att bli utsatt för brott är ett relativt outforskat område. Aktuell forskning om äldres rädsla sammanställs genom statistik för hur många äldre som känner rädsla, men det fattas ett berättande perspektiv där man lyfter fram vad de äldre har att säga om sina erfarenheter och upplevelser av rädsla för att bli utsatt för brott. Syftet för denna studie är att undersöka vad äldre personer har att säga om fenomenet rädsla för att bli utsatt för brott och ta reda på hur det ser ut och påverkar deras vardag.Studien har en fenomenologisk ansats med livsvärldsteorin som utgångspunkt. Datainsamlingen har skett genom öppna intervjuer. Resultatet visar att fenomenet äldres rädsla för att bli utsatt för brott visar sig som att vara riskanalytiskt medveten. Detta framgår i följande konstituenter: (i) att utveckla strategier för eventuell utsatthet av brott, (ii) upplevelse av oro, (iii) upplevelse av rädsla, (iv) rationellt tänkande kring brott och (v) tidigare erfarenheter av utsatthet för brott. Dessa konstituenter bildar fenomenet som i sin tur är den upplevelse som visar sig i informanternas livsvärldar.De kunskaper som studien bidrar med kan användas för fortsatt arbete med förebyggande åtgärder för brott relaterat till äldre och för att göra de äldres känsla av sin tillvaro tryggare. / Elderly people's fear of becoming a victim of crime is a relatively unexplored area. Current research on elderly people’s fear is compiled by statistics on how many elderly people who feel fear. A narrative perspective where one highlights what the elderly people have to say about their experience for fear of becoming a victim of crime is missing. The purpose of this study is to analyze what elderly people have to say about the phenomenon “fear of becoming a victim of crime” and ascertain how it looks and how it affects their everyday life.The study has a phenomenological approach with life-world theory as a starting point. The data collection was made through open interviews. The results show that the phenomenon “elderly peoples fear of becoming a victim of crime” proves to be a risk analytical conscious. This is shown in the following constituents: (i) to develop strategies for eventual exploitation of crime, (ii) the experience of anxiety, (iii) the experience of fear, (iv) rational thinking about crimes and (v) the previous experience of victimization. These constituents are forming the phenomenon, which in turn is the experience that is reflected in the informant’s life worlds.The knowledge this study contributes with can be used for continued work with prevention of crimes related to the elderly and to make their sense of their lives safer.

Många kvinnor som överlevt bröstcancer får en rädsla för återfall. Trots avsaknad av sjukdom kan människan uppleva minskad känsla av välbefinnande. Människans livsvärld kan påverkas av att vardagen eller den fysiska kroppen ändras. Studiens syfte är att belysa hur rädslan för återfall påverkar svenska kvinnor som drabbats av bröstcancer. Datamaterial har samlats in från nio biografier och självbiografier. Materialet har samlats in och analyserats utifrån metoden att analysera berättelser. Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier. De fyra kategorierna är återfallsångest, känslan att inte kunna lita på sin kropp, påverkan på vardagen och rädslan för återfall minskar. För flera kvinnor är rädslan så stark att den utvecklas till återfallsångest. Rädslan för återfall har gjort att kvinnorna känner att de inte kan lita på sin kropp och att de då blir oroliga om något med kroppen inte är som det brukar vara. Rädslan påverkar också vardagen då vissa kvinnor lättare kan se det positiva i små saker medan andra kvinnor har svårare för det. Däremot minskar rädslan för återfall med tiden men kan komma tillbaka vid speciella tillfällen. / Many women who have survived breast cancer still have a fear of relapse. The human can experience diminished sense of wellbeing despite the absence of disease. The life-world of the human can be affected by everyday life or by changes in the physical body. The aim of this study is to illuminate how the fear of relapse affects Swedish women who have had breast cancer. Data sets were collected from nine biographies and autobiographies. The material was collected and analysed from the model analysing narratives. The results are presented in four categories. The four categories are relapse anxiety, the feeling of not being able to trust your body, impact on the daily life and the reduced fear of relapse. For many women, the fear was so strong that it developed in to a relapse anxiety. The fear of relapse has made the women feel that they can not trust their bodies and that they are worried about something that is unusual with their bodies. The fear also affects the everyday life as some women can more easily see the positive in small things while others find it more difficult. However, the fear of relapse is reduced over time, but can come back at special circumstances.

Det här examensarbetet behandlar lärares rädslor. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka rädslor som påverkar lärare. Jag har därför undersökt vilka rädslor lärare har i olika situationer i skolan, samt hur dessa hanteras. Undersökningen bygger på sju kvalitativa intervjuer, varav en är en fokusgrupp. Totalt deltog nio lärare som undervisar på gymnasiets Individuella program.   Resultatet visar att de situationer som kan väcka rädslor hos lärare i skolmiljön har mycket varierande karaktär. Några av de situationer som nämns handlar om att träffa nya elever, att tala inför människor, att konfrontera elever och om våld i skolan. Undersökningen visar att lärare har rädslor som är nära förenade med det komplexa läraryrkets betingelser, men också rädslor som inte kan härledas till läraryrkets specifika betingelser.   De rädslor som jag har identifierat i min studie handlar om allmänmänskliga rädslor grundade i rädsla för att inte duga, rädsla för det okända och rädsla för sitt liv. Kopplat till läraryrkets uppdrag visar undersökningen dessutom att lärarna är rädda för att inte räcka till i sin profession. Flera rädslor är kopplade till konflikter mellan eller inom individer. Rädslorna varierar också i styrka från att vara av akut karaktär till en mer malande oro. Lärarna hanterar sina rädslor genom endera ett undvikande eller ett konfronterande beteende, det vill säga enligt kamp- eller flyktprincipen. I de fall lärare reagerat på ett konfronterande sätt har undersökningen urskilt två karakteristiska ageranden. Det ena är ett agerande som är mer instinktivt till sin art och det andra är mer reflekterande. Det reflekterande agerandet kan ytterligare delas in i intra- och interpersonellt reflekterande.

Syfte: Syftet med studien var att belysa strokedrabbade patienters upplevelser avätsvårigheter. Bakgrund: Varje år insjuknar ca 33 000 personer i stroke i Sverige. Omkring hälften av dessa upplever ätsvårigheter. Ätsvårigheter definieras som svårigheter som, ensamma eller tillsammans, inverkar negativt på förberedelsen och intagandet av mat och dryck. Metod: Detta är en litteraturstudie med artiklar hämtade från tre olika databaser: PsycInfo, Cinahl och Pubmed. Analysen av artiklarna gjordes genom att hitta textinnehåll i artiklarna som svarar mot syftet i denna studie. Dessa har format kategorier som redovisas i resultatet. Resultat: Fyra kategorier av upplevelser framkom: Ny tugg- och sväljproblematik, Försämrad matupplevelse och ork, Rädsla för att inte kunna kontrollera födointaget och Skam för sitt bordsskick. Slutsats: Sjuksköterskan kan med hjälp av metoder för bedömning av patientens ätsvårigheter hjälpa patienten att undvika negativa upplevelser. Om patienter känner skam och döljersina ätsvårigheter kan detta leda till att de inte orkar fullfölja en måltid. Det i sin tur kan leda till ett försämrat födointag och ett förvärrat hälsotillstånd. Med ett förhållningssätt till patientens individuella upplevelse av skam och rädsla kan sjuksköterskan försöka få patienten att sätta ord på hur han/hon känner sig och på så sätt förbättra ätsvårigheterna. / Aim: The aim of this study was to highlight the stroke affected patients' experience of eating difficulties. Background: Each year approximately 33 000 people are diagnosed with stroke in Sweden. About half of them experience eating difficulties. Eating difficulties are defined as difficulties that alone or together cause a negatively affect to the preparation and ingestion of food and drink. Method: This is a literature review of articles from three different databases: PsycInfo, Cinahl and Pubmed. The analysis of the articles was done by finding text content in articles that met the aim of the study. These formed then the categories as shown in the results. Results: Four categories of experiences emerged in the results: New chewing and swallowing problem, Impaired dining experience and stamina, Fear of not being able toc ontrol the food intake and Shame for ones table manners. Conclusion: The nurse can with acorrect assessment of the patient's eating problems help the patient avoid negative experiences. If patients feel shame and hide their eating problems can it result in not beingable to complete a meal. This in turn can lead to decreased food intake and a worsening health condition. With an individual approach to the patient's experience of shame and fear the nurse can try to get the patient to express how they feel, and this way improve the eating difficulties.

No description available.

Introduktion: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem. 12 422 fall av inomhusmisshandel i nära relation riktat mot kvinnor över 18 år anmäldes under 2010. I medeltal dör 30 kvinnor årligen i Sverige på grund av fysiskt våld. 17 av dessa dödas av sin nuvarande eller tidigare partner. Psykiskt våld kan utgöras av hot, kontroll samt trakasserier och kan vara svårt att identifiera. Sexuellt våld kan vara misshandel vid samlag och tvång till olika sexuella handlingar. Våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser och barn drabbas direkt eller indirekt av våld i nära relationer. Regeringen har presenterat en handlingsplan med åtgärder och insatser för att bekämpa bland annat mäns våld mot kvinnor. Polisen utbildas för att bättre kunna bemöta och hjälpa utsatta kvinnor. Ideella organisationer finns där kvinnor och barn kan få stöd och hjälp. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter av våld i en nära relation. Metod: Metoden som användes var litteratur-studie. Databaser som användes var Academic Search Elite och PsycINFO. Resultat: Den trevlige och charmige mannen som kvinnor mött visade sig efter hand vara en våldsam man. Våldet kom smygande och ökade sedan successivt i förhållandet. Kvinnor skuldbelade sig själva för våldet. De skämdes över sin situation och de höll upp en fasad utåt. Graviditet sågs inte som något skydd mot våldet. Kvinnor upplevde både att det fanns stöd runt omkring och att stödet inte kom dem till gagn. Skyddad identitet blev ett alternativ för några. Implikation: Det komplexa och ökande problemet Våld i nära relationer behöver komma upp mer på dag-ordningen. Det är av stor vikt att vidare forskning bedrivs i Sverige inom området och att kunskapen omvandlas till praktiska redskap i samhället. / Introduction: Intimate partner violence is a public health problem. 12 422 cases of indoor assault in the intimate partnership against women over 18 were reported in 2010. An average of 30 women dies each year in Sweden due to physical violence. 17 of them are killed by their current or former partner. Psychological violence may be constituted by threats, control and harassment and can be difficult to identify. Sexual violence can be abuse during sex and compulsion into various sexual acts. Intimate partner violence occurs in all social classes and children are affected directly or in-directly by domestic violence. The government has presented a plan of action with measures and efforts to, among other things, fight men’s violence against women. The police are trained to better treat and help vulnerable women. Women and children can receive help and support from nonprofit organizations. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of violence in an intimate partnership. Method: The method that was used in this study was based on facts from literature. The Databases that were used was Academic Search Elite and PsycINFO. Result: The nice and charming man that women met proved over time to be a violent man. The violence came stealthy and it increased gradually in the relationship. Women blamed themselves for the violence. They were ashamed of their situation and tried to keep up an appearance. Pregnancy did not seem to be any protection against the violence. Women experienced both that there was support around them and that the support did not came them to the benefit. Protected identity became an alternative for some women. Implication: The complex and growing problem of intimate partner violence needs to be a frequent topic on the agenda. It is of great importance that further research is conducted in Sweden in this area and that the knowledge will be transformed into practical tools in the community.

Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva förberedelser och distraktionsmetoder som sjuksköterskor använder sig av i samband med smärtsamma omvårdnadsprocedurer för att hjälpa barn i åldern 4-6 år samt vilka fördelar detta hade. Metod: En deskriptiv design användes till den kvalitativa studien. Materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor som arbetade på barnkliniker. Det insamlade materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Resultatet av berättelserna kunde kategoriseras i ”Sociala och praktiska förberedelser”, ”Ickefarmakologiska distraktionsmetoder”, ”Farmakologiska distraktionsmetoder” samt ”Distraktionen kan hjälpa barnet att främja dess självkänsla”. Att verbalt och praktiskt förbereda barn inför smärtsamma omvårdnadsprocedurer ansågs underlätta barnets besök på kliniken. Både farmakologiska och ickefarmakologiska distraktionsmetoder användes med gott resultat för att distrahera barnets uppmärksamhet från den smärtsamma omvårdnadsproceduren. Distraktionen ansågs även hindra utvecklingen av en långvarig stick- och sjukhusrädsla genom att barnet fick ett positivt minne och en stärkt självkänsla. Slutsats: Verbal och praktisk information till barn och föräldrar var viktiga aspekter i förberedelsen inför den smärtsamma omvårdnadsproceduren. Såväl farmakologiska som ickefarmakologiska distraktionsmetoder användes i stor utsträckning med gott resultat vilket kunde ha många fördelar på både kort och lång sikt. / Aim: The aim of this study was to describe preparations and distraction techniques that nurses use when dealing with painful care procedures to help children aged 4-6 years, and the benefits they have. Methods: A descriptive design was used for the qualitative study. The materials have been collected by semi-structured interviews with nine nurses working in paediatric clinics. The collected data was analyzed through a qualitative content analysis. Results: The results of the interviews were categorized in “Social and practical preparations”, “Non-pharmacological distraction techniques”, “Pharmacological distraction techniques” and “Distractions can help the child promote their self esteem”. To verbally and practically prepare the child for painful procedures was considered to facilitate the child’s visit to the clinic. Both pharmacological and non pharmacological distraction techniques were used successfully to distract the child’s attention from the painful procedure. Distraction could also prevent the development of a long term fear of hospitals and needle related procedures if the child received a positive memory and there by an enhanced self esteem. Conclusion: Verbal and practical information to children and parents were important aspects in the preparation for the painful procedure. Both pharmacological and non pharmacological distraction techniques were used extensively with good results, which could have many benefits, in both short and long term.