Frågan om misstro hos gruppen nyanlända är en problematik för människor som jobbar med socialt arbete i Sverige idag har varit detta arbetets huvudfokus. Vi kommer fram till att nyanländas förtroende för den välfärdsstat den kommer till ofta är högre än generalpopulationens. Det är funnit i både forskningen vi studerat samt bekräftas av våra intervjupersoner. Förtroendes dalande och andra generationens invandrares låga förtroende för samhällets myndigheter är något vi finner i detta arbete. En tydlig, rak och personlig kommunikation underlättar förtroendet.  Det är oftare snarare en rädsla hos gruppen som kan hindra ett positivt samarbete mellan en socialarbetare och nyanländ. Rädslan för att du ska bli deporterad eller att socialtjänsten ska ta ditt barn är reella rädslor som ofta bygger på misinformation av olika slag.  Studien baseras på kvalitativa intervjuer av sex personer som alla arbetar med vår studerade grupp. Vi har transkriberat, kodat och sedan analyserat för att komma fram till vårt resultat. / The documentary “More to be told” made by Al Jazeera, has caught our attention to the less debated problem of fear and distrust of authorities among newly arrived people in Sweden. The documentary interviews newcomers parents whose kids were taken into custody by social services in Sweden. Those parents feel powerless toward the authorities' decision and an atmosphere of lack of communication is dominating. Even though the aim of this study was not to study this controversial topic (taking kids in custody), the documentary gives indications of high levels of distrust toward the social services.  We aimed therefore at this study to explore if there is fear and distrust of authorities among newcomers in Sweden and how the Swedish authorities work with this group which supposedly don’t trust the system. With authorities in this context, we mean different kinds of social service within the regional and state-driven agencies.  The study was based on interviewing six professionals who all work directly with newly arrived people. By using both interviews and previous research we have found that it is not a direct problem with distrust for this group of people. Rather the opposite, this group ranks higher when it comes to having trust in authorities. However this trust in authorities decreases, according to both previous research and our interviews, by spending more years in Sweden.

SAMMANFATTNING  Bakgrund   Många barn besöker sjukvården varje år och det kan vara en plats som upplevs skrämmande. Medicinska moment som omfattar procedurer med kanyler är förekommande och en av de vanligaste källorna till smärta, ångest och rädsla. Känslorna är individuella och om inte barns sjukvårdsrädslor tas på allvar så kan det påverka barns välbefinnande och framtida sjukvårdsbesök. Barns reaktioner och hantering av rädslor påverkas av barns mognadsgrad och utveckling. Samtidigt är familjen viktig och det är familjen som de flesta barnen tyr sig till för trygghet. Då grundutbildade sjuksköterskor kommer i kontakt med barn inom sjukvården så ses det värdefullt att även de har kunskap kring barns sjukvårdsrädslor.   Syfte  Syftet var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan förebygga och hantera sjukvårdsrädsla hos barn. Metod  Metoden för arbetet var en icke-systematisk litteraturöversikt där författarna använt artiklar med kvantitativ samt kvalitativ metod. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Sammanlagt består resultatdelen av 15 artiklar som kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och artiklarna analyserades med en integrerad analysmetod. Resultat  Resultatet av litteraturöversikten presenteras i fem kategorier som redovisar barns erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvården, vilka i olika hög grad besvarar hur omvårdnadsåtgärder kan anpassas för att förebygga och hantera sjukvårdsrädsla: Stödja copingstrategier, Information, Distraktion, Underlätta hantering av känslor samt Uppmärksamma föräldrars närvaro. Slutsats  Resultatet visar att barn efterfrågar och är i behov av distraktion, information och undervisning i självhantering för att lättare hantera känslomässiga situationer. Resultatet visar att barn behöver känna trygghet och många barn vill ha en förälder närvarande för att uppleva den känslan, vilket betonar behovet av att använda familjefokuserad omvårdnad. Omvårdnadsåtgärderna som beskrivits i resultatet är en blandning av bland annat tekniska hjälpmedel, musik och lek, med syfte att informera, förbereda, distrahera samt underlätta barns hantering av känslor. Med stöd av de omvårdnadsåtgärder som barn behöver kan sjuksköterskor förebygga samt hantera sjukvårdsrädslor och göra det lättare för barn att känna trygghet i sjukvården. / ABSTRACT  Background  Many children seek healthcare every year and it can be a place that is perceived as unknown. Medical procedures that include needles are common and also one of the most usual sources of pain, anxiety and fear. These feelings are individual and if children's healthcare fears are ignored, it can affect the children's well-being and future healthcare visits. Children's reactions and fear management are affected by children's maturity and development. Family is important and it is the family that children turn to for safety. As undergraduate nurses come into contact with children in healthcare, it is seen as valuable that they also have knowledge about children's healthcare fears.   Aim  The purpose was to shed light on nursing measures that can prevent and manage fear of healthcare in children. Method  The method for the work was a non-systematic literature review where the authors used articles with quantitative and qualitative methods. Database searches were performed in CINAHL Complete and PubMed. In total, the results consist of 15 articles that were quality examined on the basis of Sophiahemmet's assessment data and the articles were analyzed through an integrated analysis method. Result  The results of the literature review are presented in five categories that report children's perception and experiences of health care, which to varying degrees answer how nursing measures can be adapted to prevent and treat healthcare fears:Support coping strategies, Information, Distraction, Facilitate emotion management and Attention to the presence of parents Conclusion  The results show that children demand and are in need of distraction, information and teaching in self-management to more easily deal with pain, anxiety and fears. The results also show that children need to feel safe and many children want a parent present to experience that feeling, which emphasizes the need to use family-focused care. The nursing measures as described in the results are a mixture of technical aids, music and play, with the aim of informing, preparing and distracting children. With the support of nursing measures that children prefer, nurses can prevent and treat healthcare fears and make it easier for children to feel secure.

Bakgrund: Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig från den generella symtombilden vilket kan vara diffus smärta, trötthet och ångest. Vid hjärtinfarkt upplevs kroppen och tillvaron förändrad, fysiska och psykiska begränsningar skapar lidande. Välbefinnande går emellertid att uppnå trots förekomst av sjukdom, dock krävs återfunnen kontroll över livssituationen. Sjuksköterskan ska besitta kunskap för att lindra lidande och främja hälsa och välbefinnande. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar som utgår från ett patientperspektiv. Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier: Ett försenat vårdmöte; Upplevelsen av välbefinnande påverkas av sjukvården; En förändrad tillvaro och Vikten av meningsfulla relationer. Konklusion: Uppsatsen påvisar att kvinnor med hjärtinfarkt upplever ett dagligt lidande till följd av sin sjukdom. Kvinnor upplever att sjukdomen begränsar deras vardag och påverkar deras livssituation. Vikten av att ha ett socialt kontaktnät och professionellt stöd blir centralt för en förbättrad återhämtning. / Background: Women's symptoms of myocardial infarction differ from the general symptomatology, which may be diffuse pain, fatigue and anxiety. After myocardial infarction, the body and lifestyle are perceived changed, physical and mental limitations create suffering. Well-being can be achieved even during the presence of illness, however, control over the life situation is required. The nurse should possess knowledge to relieve suffering and promote health and well-being. Purpose: To shed light on women's experiences of being affected by a heart attack. Method: A qualitative literature review where the data material consists of ten scientific articles based on the perspective of the patient. Results: In the result four main categories emerged: A delayed care meeting; The experience of well-being is affected by health care; A changed existence and the importance of meaningful relationships. Conclusion: The essay demonstrates that women with myocardial infarction experience a daily suffering connected to their illness. Women feel that the disease limits their daily lives and affects their life situation. The importance of having social contacts and professional support becomes central to improve recovery.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en utbredd sjukdom som drabbar ett stort antal människor varjeår. Ett stort lidande infinner sig ofta hos personer som drabbas och skrämmer många i denakuta fasen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelser ivardagen efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Totalt 15 artiklar från databasernaCINAHL och PubMed inkluderades i litteraturöversikten varav 12 artiklar av kvalitativdesign och tre av kvantitativ design. Resultat: Tre kategorier skapades efter analys avartiklarna med kvalitativ design; känslomässig påverkan, fysiska aspekter och behov av stöd. Dekvantitativa artiklarna analyserades och skapade tillsammans kategorierna; begränsningar ivardagen och i vården och PTSD efter hjärtinfarkt. Diskussion: Personers upplevelser ivardagen efter hjärtinfarkt kantades av mycket som kunde kopplas till Erikssons teori omlidande. Lidandet berodde i grunden på den fysiska och känslomässiga påverkan somuppstått efter hjärtinfarkten, men även på att sjukvårdens arbete inte fullföljdes på ettkorrekt sätt. Därför borde vården vara personcentrerad och ges enligt den enskildaindividens specifika behov. Slutsats: Personer som drabbades av hjärtinfarkt hade ett ökatbehov av stöd från vårdpersonalen men också av andra personer i samma situation. Attgenom ökad förståelse för dessa upplevda känslor bör vården se till vilket stöd som finns inuläget och att detta förbättras. / <p>Examinationsdatum 2019-11-25</p>

My aim with this study was to examine The Body Shop´s presentation of itself on its Web site, more specifik: how the brand communicates and what kind of stories there is. My conclusion is that the brand communicates through storytelling and with a focus on "good" aspects. This is done by pointing out the differences between "We and Them" and by promoting justice - and environmental issues. Fears change with changes in society, and the consumer is offered to moderate anxiety by consuming the "right" product; a kind of identity formation through consumption which is a part of The Body Shop´s marketing.

Bakgrund: Långvarig smärta antas drabba var femte person i Sverige och bland dem är rörelserädsla vanligt. Rörelserädsla är komplext och kan påverka en person biomedicinskt, psykologiskt och socialt, varför fysioterapeuten bör använda ett beteendemedicinskt arbetssätt. Forskning har visat att fysioterapeuter har svårt att identifiera psykosociala faktorer kopplade till rörelserädsla. Syfte: Att studera hur fysioterapeuter beskriver sitt arbete med patienter med rörelserädsla relaterat till långvarig smärta. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sju fysioterapeuter från olika typer av verksamheter rekryterades genom ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval. Data analyserades manifest med en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier med tre till fem underkategorier vardera: “Uppfattning om utmärkande drag och beteenden hos patienter med rörelserädsla”, “Grundförutsättningar för ett framgångsrikt arbete”, “Identifiera och skapa förståelse för patientens rörelserädsla”, “Strategier för att förändra tankar och känslor i samband med rörelse” och “Omständigheter som kan göra arbetet utmanande eller svårt”. Slutsats: Ett biopsykosocialt och beteendemedicinskt arbetssätt beskrevs användas vid arbetet med dessa patienter. Arbetet beskrevs som komplext och utmanande för en fysioterapeut att hantera ensam. Teamarbete, tydliga målsättningar och en god relation mellan parterna uttrycktes vara viktigt för att lyckas. / Background: Chronic pain is assumed to affect every fifth person in Sweden and fear of movement is common. Fear of movement is complex and affects a person biomedically, psychologically and socially, why physiotherapist's should use a behavioral medicine approach. Research has shown that physiotherapist's have difficulty identifying psychosocial factors involved in fear of movement. Aim: To study how physiotherapist's describe their work with patients with fear of movement related to chronic pain. Method: A qualitative interview study was conducted. Seven physiotherapist's were recruited through a purposive convenience sample. Data was analyzed manifestly with an inductive approach. Result: The analysis resulted in five main categories: “Perception of distinguishing features and behaviors in patients with fear of movement”, “Essential prerequisites for successful work”, “Identify and create understanding of the patient's fear of movement”, “Strategies for changing thoughts and emotions related to movement” and “Circumstances that can make the work challenging or difficult”. Conclusion: A biopsychosocial and behavioral medicine approach was described to be used when working with these patients. The work was described as challenging for physiotherapist's to handle alone. Teamwork, clear goal setting and a good patient-therapist relationship were expressed to be important.

Bakgrund: Personer med hiv utsätts för stigmatisering både av samhället och avsjukvårdspersonal. En sjuksköterska ska ha en vilja att ge god vård och kunskap omhiv och dess smittvägar. Trots detta ses stora kunskapsluckor som resulterar i attpersoncentrerad vård blir åsidosatt. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors upplevelser av attbemöta patienter med hiv inom hälso- och sjukvård. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design där 15 artiklar från år 2008–2019analyserades och sammanställdes med hjälp Fribergs analysmodell. Resultat: Resultatet beskrev faktorer i omgivningen som påverkar sjuksköterskansupplevelse av att bemöta patienter med hiv. Sjuksköterskor uttryckte rädsla, stress, brist på kunskap och resurser samt vilja att vårda. Attityder fanns gentemot bådepatienten och sjuksköterskan som arbetade med hiv. Sjuksköterskor önskade merkunskap för att minska negativa attityder och ge en mer personcentrerad vård. Slutsats: Gemensamma faktorer beskrevs gällande sjuksköterskans upplevelser avbemötandet med patienter med hiv. Den mest betydande faktorn var okunskap.Kunskap och vidare forskning om hiv kan leda till minskade vårdskador, minskastigmatiseringen och öka möjligheterna för att kunna ge en personcentreradomvårdnad så att vårdmötet blir positiv. Nyckelord: hiv, kunskap, utbildning, stigmatisering, rädsla. / Background: People with HIV experience stigma both by society and by healthcareprofessionals. Nurses must be willing to provide good care and have knowledge aboutHIV and it’s transmission routes. Despite this, large knowledge gaps are seen whichresults in person-centered care being neglected. Aim: Describe factors that affect nurses experience of treating patients with HIV inhealth care. Method: A literature review with qualitative design where 15 articles from 2008-2019were analyzed and compiled using the analysis model of Friberg. Results: The results described factors in the environment that affect the nursesexperience of treating patients with HIV. Nurses expressed fear, stress, lack ofknowledge, resources and willingness to care. Attitudes existed towards both thepatient and nurses who worked with HIV. Nurses want more knowledge to changenegative attitudes and provide more person-centered care. Conclusion: Factors were described regarding experiences of treating patients withHIV. The most significant factor was lack of knowledge. Knowledge and furtherresearch can lead to reduced care injuries, reduce stigma to be able to provide personcentered nursing so that the care meeting becomes positive. Keywords: hiv, knowledge, education, stigma, fear.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och kan förändras efter en hjärtinfarkt. Sjuksköterskor kan uppleva samtal om sexuell hälsa som tabu, samtidigt önskar kvinnor information om sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med nio artiklar med kvalitativ metod genomfördes. Resultat: Huvudtemat som framkom var Rädsla och oro, med sex subteman: Att sakna information, Att vara rädd för att återinsjukna, Att vara rädd för fysisk kontakt, Att sakna tilltro till sig själv, Att kommunicera med partnern och Att ha behov av närhet. Kvinnorna upplevde rädsla och oro efter hjärtinfarkten som kunde spegla sig på hur de såg på sin sexuella hälsa. Bristfällig information från sjukvården var den bidragande faktorn till kvinnornas rädsla som utgjorde hinder för kvinnan gällande hennes sexuella hälsa. Stödet från partnern upplevdes ha stor betydelse för hennes självkänsla, lust och trygghet. Slutsats: Bristande eller felaktig information kan leda till onödiga begränsningar i kvinnans liv. Kunskapen hos sjuksköterskor gällande sexuell hälsa behöver förbättras för att en adekvat behandling ska kunna ges. Likväl behöver sjuksköterskor ges mer gynnsamma förutsättningar för att kunna identifiera kvinnans resurser och förmåga till egenvård. / Background: Sexual health is a state of emotional, physical, mental and social well-being and can change after a heart attack. Nurses can experience conversations about sexual health as taboo, while women want information about sexual health. Aim: The aim was to describe women's experience of their sexual health after a heart attack. Method: A literature review with nine articles with a qualitative method was conducted. Result: The main theme that emerged was Fear and anxiety, with six sub-themes: Lacking information, Being afraid of re-illness, Being afraid of physical contact, Lacking confidence in oneself, Communicating with the partner and Having a need for closeness. The women experienced fear and anxiety after the heart attack that could be reflected in how they viewed their sexual health. Lack of information from the health service was the contributing factor to the women's fear that posed obstacles for the woman regarding her sexual health. The support from the partner was felt by the woman to be of great importance for her self-esteem, desire and security. Conclusions: Lack of or incorrect information may lead to unnecessary restrictions in the woman's life. The knowledge of nurses regarding sexual health needs to be improve for adequate treatment to be given to women. Nevertheless, nurses need to be given more favourable conditions to be able to identify the woman's resources and ability to self-care.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom som 61000 individer drabbas av i Sverige varje år. Antalet överlevande är större tack vare tidigare upptäckt av cancer. Att drabbas av cancer kan upplevas traumatisk varför flera efter friskförklarande upplever rädsla för canceråterfall. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska upplevelser av att leva med rädsla för canceråterfall. Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar enligt Fribergs metod. Artiklarna till resultatet hämtades från Academic Search Complete, Cinahl Complete och Nursing &amp; Allied Health Database. Resultat: Rädsla för canceråterfall kan ses som ett fenomen som orsakar lidande hos den drabbade, och påverkar fler områden i livet negativt, fysiska, psykologiska samt psykosociala. Litteraturöversikten presenteras i två teman. Det första temat är Utlösande fenomen som behandlar fenomen som ökar rädslans intensitet. Det andra temat är Hantering av rädslan för canceråterfall som behandlar hur det drabbade påverkas psykosocialt och hur de hanterar livet. Diskussion: Canceröverlevare befinner sig i en ny livssituation efter cancerbehandlingen är klar, detta kan innebära svårigheter att hantera livet efter cancersjukdom. Sjuksköterskan behöver vara uppmärksam på att dessa patienter inte enbart dyker upp i onkologisk kontext utan också i öppenvården. Litteraturöversiktens fynd har diskuterats utifrån Roys adaptionsmodell. / Background: Cancer is a disease that 61,000 individuals suffer in Sweden each year. The number of survivors is greater due to early cancer detection. Being affected by cancer can be perceived as traumatic, which is why several people whom survived cancer, experience fear of cancer recurrence. Aim: The aim of this literature review was to explore experiences of living with fear of cancer recurrence. Method: A literature review of nine scientific articles according to the Friberg method. The results articles were taken from Academic Search Complete, Cinahl Complete and Nursing &amp; Allied Health Database. Results: Fear of cancer recurrence can be seen as a phenomenon that causes suffering in the affected person, and affects areas of life negatively, physically, psychological and psychosocially. The literature review is presented in two themes. The first theme is Triggering Phenomena which deals with phenomena that increase fear. The second theme is Managing the Fear of Cancer Recurrence, which addresses how the fear affect the affected psychosocially and how the affected deal with life. Discussion: Cancer survivors are in a new life situation after the cancer treatment is complete, this can mean difficulties in managing life after cancer. The nurse needs to be aware that these patients not only appear in the oncological context but also in outpatient care. The findings of the literature review have been discussed on the basis of Roy's adaptation model

Abstrakt Denna studie undersöker våld i nära relationer och hur detta upplevs och bemöts av tjänstepersoner på olika myndigheter och ideella organisationer. Vidare berör studien hur våldsutsatta kvinnor upplever detta bemötande och hur detta påverkar deras tillit till tjänstepersonerna. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats och innefattar genomförda semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har valts ut med hjälp av ett snöbollsurval och består av sex tjänstepersoner och två våldsutsatta kvinnor. Empirin som insamlats har visat att tjänstepersonerna har en stor förståelse för våldet som kvinnorna upplever, deras avsikter är goda och de vill erbjuda all hjälp och stöd som de kan erbjuda. Dock har analysen även visat att det finns en bristande känsla av tillit gentemot tjänstepersonerna från de våldsutsatta kvinnorna. Denna bristande tillit har framförallt berott på rädsla över att socialtjänsten skall omhänderta kvinnornas barn, vilket gör att kvinnorna kan känna sig begränsade i vad de vågar att berätta. Detta har senare visat sig överensstämma med den tidigare forskningen som presenterats. Den insamlade empirin har analyserats med en tematisk analys med utgångspunkt i Thomas J. Scheffs teori om sociala band, Paulina de Los Reyes och Diana Mulinaris teori om intersektionalitet och Jürgen Habermas teori om kommunikativt handlade. Nyckelord: Våld i nära relationer, utsatthet, interaktion, rädsla, oro, tillit.