<p>Denna rapport beskriver arbetsprocessen och skapandet av en animerad film på uppdrag av Månhusprojektet, Luna Resort. Beräknat 2012 ska ett rött hus med vita knutar sättas på månen, en idé skapad av konstnären Mikael Genberg. Syftet med filmen är att kommunicera månhusprojektets budskap – att göra världen till en bättre plats att leva på. Med det som mål har jag arbetat utifrån två frågeställningar; <strong>Hur kan kunskaper inom informationsdesign tillämpas vid filmproduktion?</strong> och <strong>Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt?</strong> Frågeställningarna har besvarats med hjälp av utprovningar, litteraturstudier och samtal med uppdragsgivarna. Resultatet blev en film med storytelling som kommunikationsverktyg. Filmen utformades i ett serietecknarmanér och kompletterades med text för att förtydliga budskapet. Slutsatsen är att man kan tillämpa teorier i informationsdesign vid filmproduktion genom att tillämpa regler för språk, konst, information, kognition och kommunikation. För att filmens budskap ska kunna nå ut till en bred målgrupp krävs det att filmen är så interkulturell som möjligt. Filmen ska finnas tillgänglig på webbplatser tillgänglig för människor runt om i världen och förhoppningsvis väcker den intresse hos både barn och vuxna.  Examensarbetet har utförts våren 2009 vid Institutionen för innovation, design och teknik på Mälardalens Högskola.</p>

Denna rapport beskriver arbetsprocessen och skapandet av en animerad film på uppdrag av Månhusprojektet, Luna Resort. Beräknat 2012 ska ett rött hus med vita knutar sättas på månen, en idé skapad av konstnären Mikael Genberg. Syftet med filmen är att kommunicera månhusprojektets budskap – att göra världen till en bättre plats att leva på. Med det som mål har jag arbetat utifrån två frågeställningar; Hur kan kunskaper inom informationsdesign tillämpas vid filmproduktion? och Hur bör filmen utformas för att nå en så bred målgrupp som möjligt? Frågeställningarna har besvarats med hjälp av utprovningar, litteraturstudier och samtal med uppdragsgivarna. Resultatet blev en film med storytelling som kommunikationsverktyg. Filmen utformades i ett serietecknarmanér och kompletterades med text för att förtydliga budskapet. Slutsatsen är att man kan tillämpa teorier i informationsdesign vid filmproduktion genom att tillämpa regler för språk, konst, information, kognition och kommunikation. För att filmens budskap ska kunna nå ut till en bred målgrupp krävs det att filmen är så interkulturell som möjligt. Filmen ska finnas tillgänglig på webbplatser tillgänglig för människor runt om i världen och förhoppningsvis väcker den intresse hos både barn och vuxna.  Examensarbetet har utförts våren 2009 vid Institutionen för innovation, design och teknik på Mälardalens Högskola.

Detta arbete handlar om hur lärare kan uppfatta hur elever inom grundskolan lär och vad de kan lära genom att göra egna filmer. Arbetet beskriver lärares syften med att låta elever skapa film i skolan och vad som krävs av lärare och elever för att arbetet ska fungera och svara upp mot läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Undersökningen består dels av en litteratursökning och dels resultatet från en kvalitativ intervju av lärare. Lärarna som intervjuats berättar att det är ett arbetssätt som fungerar mycket bra för dem. Eleverna är ofta väl motiverade och många skolämnen kan integreras. Dock kan inte all undervisning ske på detta sätt eftersom arbetet tar mycket tid och kan orsaka stress. En del av arbetet sker dessutom på lärarnas egen fritid. Elever lär sig att skapa berättelser som kan filmatiseras. Det finns även intention om att elever som arbetar med film genom sina erfarenheter att berätta och få fram sitt budskap ska kunna bli mer kritiska gentemot det mediala utbudet.

Abstrakt På uppdrag från Diabetesteamet och Diabit vid Linköpings universitetssjukhus har en förbättrad informationsfilm tagits fram. Informationsfilmen presenterar relevant fakta som anses vara nödvändig för de barn och unga som drabbats av diabetes typ 1. Rapporten redogör för tillvägagångssätt som använts för utformningen av en användbar informationsfilm. Materialet skall användas på webbsidan och mötesplatsen Diabit, samt de träffar som teamet anordnar utanför sjukhuset. För att tillmötesgå den aktuella målgruppen är informationen mestadels bildbaserad då barn och unga lättare tar till sig information via det mediet. Genom undersökningar och studier inom ämnen som diabetes, visuellt berättande, manér, färg och form och inlärningsförmåga, samt utprovning av manéret under arbetets gång kan ett slutgiltigt resultat framställas. / Abstract On behalf of the Diabetes team and Diabit at Linköping University Hospital has an improved information movie been developed. The information movie presents relevant facts that are considered necessary for the children and young people who suffer from diabetes type 1. The report describes the approach used for the design of a useful information movie. The material will be used on the website and the meeting place Diabit, as well as the gatherings that the team organizes outside the hospital. To meet the target group the information is mostly image-based since children and young people more easily assimilate information through that medium. Through surveys and studies on topics such as diabetes, visual storytelling, image styles, color and shape, learning ability and also testing of the image styles throughout the work process, and a final result can be produced.

<p><p>Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart. Därför genomfördes det planerade projektet med animation. Jag studerade sedan närmare sex av gruppernas arbeten i klassen med observation och efterföljande intervju. Resultatet av lektionerna blev sex relativt olika visuella representationer med en experimenterande relation mellan bild och ljud. Processen med en visuell gestaltning kännetecknades av ett engagerat kreativt experimenterande där bildlån från samhälle och kultur varit stort och där även elever som vanligtvis har svårt att ta ansvar var drivande. Animationerna visar tydliga spår av tecken som symboler där eleverna kommunicerar med förenklade personliga bilduttryck som kontrast och komposition. Ingen grupp gjorde någon tredimensionell animation utan samtliga gruppers resultat blev i form av en siluettanimation. Det syntes även tydligt hur eleverna valde att kommunicera utan tal och skrift och att arbetet istället kretsat runt valet av filmmusik</p></p>

I detta examensarbete var syftet att undersöka förskollärares förhållningssätt till att använda rörliga bildmedier och de faktorer som påverkar dessa förhållningssätt. De frågeställningar som studien undersökte var: Vilka rörliga bildmedier rapporterar förskollärarna att de använder? Hur motiverar förskollärarna användning eller icke användning av rörlig bild? Vilka ramfaktorer begränsar eller underlättar arbetet med rörlig bild? För att behandla dessa frågor skickades enkäter ut till landsbygdsförskolor och stadsförskolor. Totalt blev det 56 svar som behandlades i studien. Det genomfördes även åtta intervjuer med förskollärare. Intervjuernas syfte var att på ett djupare plan undersöka förskollärares förhållningssätt till rörliga bilder medan enkäten gav ett mer översiktligt perspektiv gentemot intervjuerna. Det var endast förskollärare som blev tillfrågade, både via enkäterna och i intervjuerna. Enkät och intervjusvar har analyserats utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och till viss del ur ett deltagarperspektiv. Resultatet visar att arbete med rörlig bild inte är vanligt förekommande i de berörda förskolorna, men det finns dock ett visst intresse för att använda rörliga bildmedier bland respondenterna. Slutsatsen som dras är att det finns vissa förutsättningar för användning av rörlig bild i förskolan, men att information till de undersökta förskollärarna om just detta ämne, och därmed kunskapen om rörliga bildmedier bland lärarna, är bristfällig.

Syftet med studien var att undersöka hur elever i år 9 väljer att gestalta och kommunicera med hjälp av visuella representationer i form av animation i bildämnet. Syftesfrågorna var att studera deras arbetsprocess samt att se vilka inspirationskällor som används. Eleverna i år 9 fick i grupper skapa en animation med både ljud och bild. Som metod valde jag intervju och observation för att få svar direkt i den praktiska verksamheten. Jag utförde även ett pilotprojektföre min projektstart. Därför genomfördes det planerade projektet med animation. Jag studerade sedan närmare sex av gruppernas arbeten i klassen med observation och efterföljande intervju. Resultatet av lektionerna blev sex relativt olika visuella representationer med en experimenterande relation mellan bild och ljud. Processen med en visuell gestaltning kännetecknades av ett engagerat kreativt experimenterande där bildlån från samhälle och kultur varit stort och där även elever som vanligtvis har svårt att ta ansvar var drivande. Animationerna visar tydliga spår av tecken som symboler där eleverna kommunicerar med förenklade personliga bilduttryck som kontrast och komposition. Ingen grupp gjorde någon tredimensionell animation utan samtliga gruppers resultat blev i form av en siluettanimation. Det syntes även tydligt hur eleverna valde att kommunicera utan tal och skrift och att arbetet istället kretsat runt valet av filmmusik

<p>Vi är två snart färdigutbildade gymnasielärare som har gjort ett delvis gestaltande examensarbete. Arbetet består av två delar. Den första skriftliga delen består av en undersökning av vad tre gymnasielärare inom medieämnet anser om, och hur de arbetar utifrån, de kursplaner som berör ämnena i kurserna medieproduktion A samt rörlig bild A. Vi ville genom de intervjuer vi genomförde med lärarna undersöka vilka metoder de använder när de går igenom de teoretiska respektive praktiska momenten kring videoproduktion. Målsättningen var att undersöka vilken typ av läromedel lärarna använder i de här ämnena, på grund av att vi själva har upplevt att det är en brist på undervisningsmaterial i dessa ämnen, och att lärarna ofta sätter ihop eget. Vi sökte svar på våra frågor för vår andra del och huvudsyftet med detta arbete, var att producera ett eget läromedel för vår egen skull som blivande lärare i medieämnet och till kommande elever. Vi har även forskat kring hur man skapar ett läromedel och vad man ska tänka på för att främja lärande genom en litteraturgenomgång. Det vi har kommit fram till är att de intervjuade lärarna följer styrdokumenten men väljer att ibland lägga till eller ta bort något moment. Skälen till detta varierar, men oftast handlar det om att eleverna behöver kunskap om något extra i sina projekt, eller att de går igenom de momenten på andra kurser. Lärarna ansåg att det viktigaste i kurserna var att eleverna skulle få en helhetssyn på videoproduktion, från ide till färdig produktion. Metoderna som lärarna använde sig av i undervisningen var likartade. De började oftast med att ha lite teori i början av varje moment, för att eleverna skulle få en grund att stå på, för att sedan låta eleverna arbeta praktiskt med uppgifterna. Lärarna gick sedan runt i grupperna och hjälpte eleverna om de stötte på problem. En av lärarna brukade gå igenom en del moment gruppvis, som till exempel redigeringen. Det som lärarna undervisade om när det gällde videoproduktion var allt från synopsis, bildmanus, berättarkomponenter och kameravinklar till dramaturgi och grundläggande redigering. Vi hade i början lite problem med att finna forskning kring läromedel och läromedelsproduktion mentillslut kom vi i kontakt med Mayers sju designprinciper för multimedia. Vi använde oss av några av dem när vi producerade den gestaltande delen av detta arbete, ett lärmedium om de grundläggande kunskaperna man behöver för att arbeta med videoproduktion. För att komplettera arbetet skapade vi även en lathund om grundläggande redigering i Adobe Premiere.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka hur svenska dagstidningar använder mediekanalen webb-tv i sitt redaktionella utbud på webben. I undersökningens första del kartlade jag vilka svenska dagstidningar som har webb-tv och om de producerar materialet själva. I den andra delen gjorde jag en närmare studie av de strategiskt valda dagstidningarna Barometern, Dagens Nyheter, Norrbottens Kuriren, Ulricehamns Tidning och Vestmanlands Läns Tidning. Jag undersökte deras webb-tv i fråga om innehåll, form och produktionsvillkor för att ta reda på varför deras webb-tv blir som den blir. I den första delen gjorde jag, under vecka 14 2009, en kvantitativ analys av alla svenska dagstidningar som finns representerade på webben. De metoder jag använde i den andra delen var kvalitativ innehållsanalys av de fem dagstidningarnas webb-tv-inslag samt kvalitativa intervjuer med en producent på varje tidning.</p><p>Min kartläggning visar att 45 procent av alla svenska dagstidningar som finns representerade på nätet har webb-tv. De flesta producerar även rörlig bild själva. Innehållsanalysen klargör att de fem undersökta tidningarnas webb-tv-utbud är spretigt både vad gäller innehåll och form. Tydligt är dock att en stor del av webb-tv-inslagen är av underhållande och varaktig karaktär. Det kan hänga samman med att webb-tv inte är fullt ut integrerat i de fem tidningarnas redaktionella utbud på webben. Intervjuerna visar också att producenterna utnyttjar webbens möjlighet till interaktivitet, det vill säga ökad publikstyrning i valet av ämnen.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att skänka en grundläggande illustration av hur relationen bild</p><p>inom bild och skräck kan se ut. Studien koncentrerar sig på estetiken och reflexiviteten hos</p><p>bilderna inom bilden hos de japanska skräckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water. Dessa</p><p>bilder består av ett videoband i The Ring, webbkamerabilder i Pulse och övervakningsbilder i</p><p>Dark Water.</p><p>Användningen av rörliga bilder inom rörliga bilder är reflexivt i den meningen att vi</p><p>medvetandegörs om filmmediet självt som en konstruktion av bilder. Detta fenomen</p><p>uppmärksammar oss också på akten att se. Syftet i skräckfilm är att skapa känslor av olust och</p><p>skräck hos oss och detta åstadkoms, bland annat, genom hur bilderna ser ut och är upplagda.</p><p>Ett återkommande element hos bilderna inom bilden hos våra filmer är otydligheten hos</p><p>flera av dem och detta att vi inte kan se bilden tydligt kan ge upphov till olustkänslor. Något</p><p>dessa bilder också har gemensamt och som kan te sig otäckt är att de är ologiska på olika sätt.</p><p>Ologiska i förhållande till verkligheten, det vill säga vår verklighet utanför fiktionen, och</p><p>ologiska i förhållande till det klassiska filmberättandet där åskådarna ska föreställa ”osynliga</p><p>vittnen” till en händelse.</p> / <p>The aim of this paper is to give a basic illustration of how the relation horror and image</p><p>within image can present itself. The study is concentrated upon the aesthetics and reflexivity</p><p>of the images within the image in the Japanese horrorfilms The Ring, Pulse and Dark Water.</p><p>The images within the image in these films consist of a videotape in The Ring, webcamera</p><p>images in Pulse and images of surveillance in Dark Water.</p><p>The use of moving images within moving images is reflexive in the sense that we come</p><p>aware of the medium as a construction of moving images. This phenomenon also attracts our</p><p>attention to the act of looking. The purpose in horrorfilm is to frighten us and to make us feel</p><p>unpleasant. That is achieved, among other, by how the images look - it is the images that</p><p>assault our eyes.</p><p>An element that recurs is the indistinctness of several of these images, which can</p><p>generate an unpleasant feeling. Another theme these images have in common and that may</p><p>seem awkward is how illogical they appear. Illogical in comparison to our reality outside the</p><p>fiction, and illogical in relation to classical narration in fiction film as far as the audience</p><p>being invisible observers.</p>