Många undersökningar har gjorts inom marknadsföringsområdet med hjälp av eye-tracker. Gemensamt för majoriteten av dessa undersökningar är att de har gjorts på statisk reklam såsom reklam i tidningar och reklambanderoller på hemsidor. Relativt få undersökningar har gjorts där reklamen är integrerad i den rörliga bilden. I denna rapport undersöks logotyper i rörlig bild med hjälp av en eye-tracker där syftet var att undersöka relationen mellan fixering av blick på, tidigare kännedom om och hågkomst av logotyper. En studie genomfördes på 12 testpersoner som fick titta på ett filmklipp medan en eye-tracker registrerade deras ögonrörelser. De fick därefter svara på en enkät som handlade om logotyperna som presenterats i klippet. Resultatet visar att personer kommer ihåg logotyper som de har fixerat blicken på och samtidigt har tidigare kännedom om i större utsträckning än logotyper som de inte har någon tidigare kännedom om. En säker relation mellan tidigare kännedom och benägenhet att fixera blick har inte kunnat hittas. Fler studier bör därför göras med fler filmklipp, logotyper och testpersoner för att uppnå ett säkrare resultat. Vid studier av objekt i rörlig bild med eye-tracker, där intresse av att undersöka om objektet uppfattats eller ej finns, bör en studie av den minsta fixeringstid som krävs för att uppfatta objektet först göras. Det bör även göras fler studier på hur graden av hågkomst, tidigare kännedom och egenskaper hos fixeringar påverkar resultatet. / Many studies have been done in the field of marketing with the help of an eye-tracker. The common element in the majority of these studies is that they have been done on static advertising such as advertisements in magazines and web banners. Relatively few studies have been done when the advertisements are integrated in the moving picture. In this report logotypes that are integrated in the moving picture are investigated. The purpose of this report is to investigate the relationship between fixation of gaze on, prior knowledge of and the ability to recall logotypes. A study was done on 12 test subjects. The given task was to watch a film clip while their eye movements were registered with an eye-tracker. After the test they filled out a questionnarie about the presented logotypes in the clip. The result tells us that people are better at remembering logotypes that they have fixated on and simultaneously had prior knowledge of than logotypes that they fixated on but had no prior knowledge of. No certain relation was found between prior knowledge and the tendancy of fixating ones gaze was found. More studies have to be done with more clips, logotypes and test subjects in order to obtain a certain result. When investigating objects in moving picture with the help of an eye-tracker, when you are interested in investigating whether the object are resigistred or not, a study about the shortest required fixation duration for registration of the object should be done in advance. More studies has to be done on how properties of fixations, the degree of recollection and prior knowledge affects the result.

Syftet med studien är att skapa förståelse och få en djupare inblick i narrativa redskap och dess funktioner i ljuddesign. I studien granskades huvudsakligen David Sonnenscheins metod ”Sound Mapping”, som i fortsättning refereras till som ljudkartläggning. Avsikten med arbetet var att studera olika förslag och metoder som behandlar kreativitet i ljuddesigners arbete. I undersökningen har också teoretiska metoder prövats på en kort filmsekvens i syfte att granska hur planläggningen fungerar och hur kreativitet förhåller sig till ljudläggning av rörlig bild. Studiens resultat visar på att en noggrann planering och ett öppet sinne, det vill säga att hålla öron och ögon öppna för det oväntade, kan resultera i en väl genomarbetad ljuddesign.

Med deepfake-teknologi kan det skapas manipulerade videor där det produceras falska bilder och ljud som framställs vara verkliga. Deepfake-teknologin förbättras ständigt och det kommer att bli svårare att upptäcka manipulerade videor online. Detta kan innebära att en stor del mediekonsumenter omedvetet exponeras för tekniken när de använder sociala medier. Studiens syfte är att undersöka unga vuxnas medvetenhet, synsätt och påverkan av deepfake videor. Detta eftersom deepfake-teknologin förbättras årligen och problemen med tekniken växer samt kan få negativa konsekvenser i framtiden om den utnyttjas på fel sätt. Insamlingen av det empiriska materialet skedde genom en kvantitativ metod i form av en webbenkät och en kvalitativ metod med tre fokusgrupper. Slutsatsen visade på att det finns ett större antal unga vuxna som inte är medvetna om vad en deepfake video är, dock existerar det en viss oro för deepfake-teknologin och dess utveckling. Det upplevs att det finns risker för framtiden med teknologin i form av hot mot demokratin och politik, spridning av Fake news, video-manipulation samt brist på källkritik. De positiva aspekterna är att tekniken kan användas i sammanhang av humor, inom film- och TV-industrin samt sjukvård. Ytterligare en slutsats är att unga vuxna kommer att vara mer källkritiska till innehåll de exponeras av framöver, dock kommer de med stor sannolikhet ändå att påverkas av deepfake-teknologin i framtiden. / Manipulated videos can be created with deepfake technology, where fake images and sounds are produced and seem to be real. Deepfake technology is constantly improving and it will be more problematic to detect manipulated video online. This may result in a large number of media consumers being unknowingly exposed to deepfake technology while using social media. The purpose of this study is to research young adults' awareness, approach and impact of deepfake videos. The deepfake technology improves annually and more problems occur, which can cause negative consequences in the future if it’s misused. The study is based on a quantitative method in the form of a web survey and a qualitative method with three focus groups. The conclusion shows that there’s a large number of young adults who are not aware of what a deepfake video is, however there’s some concern about deepfake technology and its development. It’s perceived that there can be risks in the future with the technology in terms of threats to democracy and politics, distribution of Fake news, video manipulation and lack of source criticism. The positive aspects are that the technology can be used for entertainment purposes, in the film and television industry also in the healthcare department. Another conclusion is that young adults will be more critical to the content they are exposed to in the future, but likely be affected by deepfake technology either way.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i ämnet Rörlig Bild på gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjälp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt på vilket sätt ett normkritiskt förhållningssätt kan prägla undervisningen samt motverka kränkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlättat deras skrivande samt lärt dem skriva bättre och mer spännande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jämfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att någon har blivit kränkt.

Syftet med detta arbete har varit att bekräfta att film är användbart och bör dessutom enligt styrdokument användas i undervisningen. Vi ville veta hur lärare går till väga för att införskaffa rörlig bild till sin undervisning. Syftet har vidare varit att ta reda på vilka hinder lärare, skolledare och sakkunniga upplever för rörlig bild i undervisningen. Arbetet ger en inblick i tidigare forskning om varför film är användbart, införskaffandet av rörlig bild, vilka hinder som föreligger, samt om framtidssatsningar för rörlig bild och andra medier. Med hjälp av enkätundersökningar bland lärare på gymnasieskolor i Malmö vill vi se hur lärare använder sig av rörlig bild idag, och vilka hinder de upplever. Vi gjorde enkätundersökningar med skolledare och frågade dem om vilka hinder de upplever, och om ekonomiska förutsättningar.Vi gjorde även en enkätundersökning med sakkunniga inom området rörlig bild och andra medier. Vi frågade om deras syn på fördelar, hinder och framtid för rörlig bild i undervisningen. Vi gjorde också en telefonintervju med en film- och videodistributör.Arbetet med media ska enligt styrdokument idag ingå i undervisningen. Trots ett aktivt arbete i Malmö de senaste decennierna har detta inte gett resultat fullt ut i skolorna. Vi märker i vår undersökning att svaren på vissa frågor skiljer sig mellan äldre och yngre lärare. I arbetet framlägger vi de hinder som lärare, skolledare och sakkunniga upplever. För att komma över dessa hinder använder dock många lärare sig av rörlig bild på ett olagligt sätt, många utan att vara medvetna om de regler som råder.

Det förändrade medielandskapet och eran av det interaktiva internet har medfört förändringar i hur nya generationer konsumerar nyheter, och nyhetsspridning på sociala medier är ett konstaterat fenomen. Unga är den mest aktiva grupp på medierna, men samtidigt den som i lägst utsträckning tar del av nyheter. Enligt mediebranschen förväntas sociala medier revolutioneras av ett ökat innehåll av rörligt format, i form av videor och livetjänster. Hur kan dessa komma att påverka den fortsatta utvecklingen av ungas nyhetsvanor och det generella nyhetslandskapet?Denna studie syftar till att undersöka hur unga vuxna i Sverige resonerar kring nyhetsspridning på sociala medier och den förväntade ökningen av mer video- och livesänt innehåll. Delvis ämnar studien undersöka huruvida de anser att nyheter i video- och livesänt format har en annan grad av tillförlitlighet än de i bild- och textformat. Förhoppningen är att resultatet ska ge en indikation om unga vuxnas nuvarande och eventuella framtida konsumtion av nyheter, samt till den trendspaning av video- och livestreaming som gjorts av sociala medier år 2016. Studiens utgår från en kvalitativ utgångspunkt och det empiriska materialet är insamlat via fyra kvalitativa intervjuer med unga vuxna i åldrarna 20-28 år, samt via en kvantifierbar enkätundersökning på webben med 55 unga vuxna i samma åldersspann.Resultatet visar en indikation om att unga vuxna i Sverige har en relativt kritiskt och tröttsaminställning till nyhetsspridning på sociala medier och en önskan råder att avveckla sitt generella sociala medier-användande. Trots att den aktiva konsumtionen av nyheter nästintill uteslutande sker på digitala och sociala medier, är den huvudsakliga uppfattningen att fenomenet medför många risker och negativa effekter i den mänskliga tillvaron. De digitala nyhetsmedierna segrar dock på grund av sin tillgänglighet vad gäller tid, plats och kostnad. Majoriteten av de unga vuxna upplever en ökning av rörligt och livesänt innehåll på sina sociala medier och anser att formaten kommer fortsätta öka även för den digitala nyhetsförmedlingen. Det egna intresset för att producera mer rörligt och livesänt format är däremot betydligt lägre än intresset för att konsumera. Respondenterna verkar omedvetet värdera medier och format olika när det kommer till tillförlitlighet och transparens, då livesändningar upplevs som mer sanningsenliga än nyheter i textformat då de är svårare att manipulera. / The changed media landscape and the era of the interactive Internet has led to changes in how new generations are consuming news, and news sharing on social media is an established phenomenon. Young people are the most active group on social media, but at the same time the lowest in consuming news. According to the media industry we can expect social media to be revolutionized by an increased content of moving media, such as videos and live stream. How will these affect the progress of young people's news habits and the news landscape in general?This study aims to examine how young adults in Sweden reflect on news spreading on social media and the expected increase of more video and live content. The study also partly intend to investigating whether they consider the news in video and live broadcast format has a different degree of reliability than those in still picture and text formats. The hope is that the results will give an indication of young adults' current and possible future consumption of news, and on the expected trend of video and live streaming in social media during 2016. The study is based on a qualitative foundation and the empirical material is collected through four qualitative interviews with young adults aged 20-28, as well as through a quantifiable survey on the web with 55.The results show an indication that young adults in Sweden has a relatively critical and tiringapproach to news spreading on social media and a desire to reduce their general social media usage. Although the active consumption of news takes place almost exclusively on digital and social media, the main view is that the phenomenon involves many risks and negative impacts. However, the digital news media triumphs based on its convenience in terms of time, location and cost. The majorities of the young adults are experiencing an increase in mobile and live content on their social media, and believe that the formats will continue to increase in digital news. The individual interests in producing more mobile and live content are significantly lower than the interest in consuming. The respondents unconsciously seems to evaluate media formats different when it comes to reliability and transparency, where live broadcasts are perceived as more truthful than news in text format because of it’s difficulty to manipulate.

Syfte Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ studie förstå hur artister och dess representanter inom den svenska musikbranschen kan stärka en artist varumärke genom synkronisering av musik, samt vilka aspekter som borde beaktas vid synkroniseringen. Metod Denna uppsats är genomförd med en kvalitativ metod med deduktiv ansats, med vissa inslag av induktiv ansats. Detta metodval blev en självklarthet då samtliga hade ett intresse och ambition att titta närmare på ämnet och gå in på djupet. Genom teorin och litteraturen har vi skapat oss en stabil grund med hjälp av marknadsföringsmässiga begrepp såsom varumärke och samarbeten. Vi har även använt oss av teorier som är hämtade direkt från musikbranschen gällande synkronisering.Uppsatsens empiri utgjordes utav åtta personer med inblick och stor erfarenhet i musikbranschen. Samtliga intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatser Genom vår analys och slutsats har vi kommit fram till att artister måste förhålla sig till många aspekter vid placering av deras musik i rörlig bild. Det vi kommit fram till och det vi kommer att beröra i slutsatsen är image, kongruens, estetik och att kapitalisera möjligheten. Om dessa aspekter genomförs på rätt sätt, så kan artistens varumärke bli starkare tack vare synkronisering. / The purpose of this study is through a qualitative study understand how artists and their representatives in the Swedish music industry can strengthen an artist brand by synchronizing music, and what aspects should be taken into account in the synchronization.This study is based on a qualitative research approach with a primary deductive approach, with some elements of inductive approach. These approaches of methods became obvious for us because we had an interest and desire to look more closely at the subject and going into depth. The empirical data consisted of eight people with insight and extensive experience of the swedish music industry. All the interviews were semi-structured interviews.Through our theory and literature, we have created a stability based on marketing theories, such as branding and relations. We have even used theories, which are directly collected from the music business about synchronization.Throughout our analysis and final discussion we concluded that artist must take into account many aspects of the placement of their music when synchronizing. We have referred to and discussed these aspects in the conclusions wich are; Image, congruence aesthetics and capitalize the possibility. The artists brand can become stronger, if these aspects are done right.

Det här kandidatarbetet handlar om rörlig bild med miljöförstöring som tema och hur designfiktion tillsammans med berättande kan användas för att skapa rörlig bild. För att undersöka hur berättande och val av gestaltningsmetod påverkar budskap har olika produktioner inom rörlig bild diskuterats. Utifrån undersökningen har designfiktion och stopmotion gjorts som metodval i skapandet av gestaltningen. Som resultat diskuteras designfiktion som designmetod för skapande av framtida världar med miljöförstöring som tema samt berättandets påverkan av budskap. / This bachelor’s thesis is about motion pictures with pollution as a theme and how designfiction together with narrative can be used to create motion pictures. To research how narrative and choice of designmethod affects silent messages, a research about other motion graphics has been discussed. Based on the research, design fiction and stop motion has been choosen as a method of creating design. As result of the thesis, design fiction is discussed as a design method for the creation of future worlds with pollution as a theme and the narrative's influence on silent messages.

Under min tid på Konstfack fick jag utrymmet att påbörja en animerade kortfilmsserie om manlighet och mansrollen med målet att nå ut till unga killar. Och när jag säger påbörjat så syftar jag till att jag har, under denna period på ett och ett halvt år, tagit fram två animerade kortfilmer i en serie som började i 6 delar. Som sen kan bli hur lång och hur kort som helst.  Utöver filmerna finns ett format, ett koncept och material som bara fick en kort stund i rampljuset under utställningen. Detta kommer jag djupdyka i bland annat under denna uppsats.

This study investigates how preschool teachers work with digitization in preschool, with a focus on motion pictures. I use three research questions, based on previous research linked to digitization in preschool, knowledge of educators, attitudes towards digitization and digital literacy: what attitude do preschool teachers have towards digitization and motion pictures? What competence do preschool teachers have for digitization and motion pictures? How do preschool teachers work with digital tools, with a focus on motion pictures? I use implementation theory (implementeringsteorin), and as a framework for collecting, reporting and analyzing the empirical data I use a distinction between to understand, to be able to use and to will. The survey is based on four qualitative and semi-structured interviews with four preschool teachers from municipal preschools in the city of Stockholm. The results show that preschool teachers mainly use the iPad as a digital tool in preschool, both when working with the children and for their own documentation and reflection of the work. Preschool teachers believe that they have sufficient knowledge of digital tools, but that they would like to learn more about how they can use them in preschool activities. They also want a bigger explanation for why they should use digital tools in preschool. Finally, this study shows that preschool teachers’ own attitudes to digitization have a great influence on whether they choose to use digital tools in preschool or not.